Kategoriarkiv: Bostäder

En klimatkatastrof om 700 000 nya bostäder byggs i betong

”En klimatkatastrof om huvuddelen av de 700 000 nya bostäderna fram till 2025  skulle byggas i betong” – tänkvärt citat från en företrädare för tankesmedjan Global Utmaning. Boverket bedömer att det behövs 730 000 nya bostäder i Sverige fram till 2025 (även om jag hävdar att en betydande del av bostadsytan redan finns idag, men utnyttjas alldeles för dåligt…) Här ligger en av de största klimatutmaningarna just nu! Mycket behöver byggas i Sverige, och ännu mer om vi tittar globalt. Samtidigt kan 50% av de totala klimatutsläppen i världen kopplas till byggsektorn.

Klimatfrågan är akut. På riktigt. Genomsnittstemperaturen vid polerna har under vintern varit 20 grader högre än normalt! Hastigheten på den globala uppvärmningen är nu snabbare än vad forskarnas klimatmodeller haft som sina värsta scenarier.

Idag samlade Global Utmaning ett gäng träbyggnadsentusiaster runt bordet i Folkhems fantastiska trähus i Sundbyberg. Syftet med samtalen (som ska bli fler under året) är att driva på för ett ökat träbyggande i Sverige genom att identifiera hinder och svårigheter, och hitta lösningar för att komma förbi dem. Vi som deltog var bl a från Örebro, Malmö och Växjö kommuner, Träbyggnadskansliet, White och Wingårds arkitekter, Martinssons, Stora Enso, KTH och flera andra. Huset vi träffades i är ett fantastiskt bra exempel på hållbart byggande. Byggnaden i sju våningar är uppfört i massivt trä, med en vacker fasad i lärkträ. Det gör det till en riktig kolsänka – alltså något som binder koldioxid under lång tid och förhindrar att den kommer ut i atmosfären. Det gör att huset inte bara är klimatneutralt i sig – det kompenserar för fem andra vanliga hus som är byggda i betong. Så stora är klimatvinsterna!

Folkhem

Sen finns det också en lång rad andra vinster med träbygg – byggtiden för husen är ofta hälften så lång, arbetsmiljön är bättre, bygget är tystare och stör inte stadsmiljön lika mycket, och det finns en stor potential för nya jobb i glesbygden. För att nämna bara några.

Det finns en utbredd uppfattning att trähusbyggande fortfarande är en ”försöksverksamhet”. Att det är förknippat med både större risker och kostnader än betong. Men inget kunde vara mer fel. Vi har idag beprövade metoder, processer och material för att bygga i trä. Det finns en stor erfarenhet från industriellt trähusbyggande för småhus, som vi kan ta tillvara för flerbostadshusen. Det är bara att trycka på knappen och sätta tydliga mål för träbyggande.

Och det är inte bara i nybyggnationer som träet kommer vara viktigt. Även i renoveringen av miljonprogrammen kan träbygg vara riktigt smart. På en stabil betongstomme kan man enkelt bygga på höjden i trä, som är ett mycket lättare material.

Men visst, det är nog inte så enkelt som att bara att trycka på knappen. Några av stoppklossarna för ökat träbygg är statliga regler som försvårar kravställandet. Kommunerna är hårt begränsade i vilka krav som får ställas vid markanvisningen, och här behövs förenklingar! De stora byggbolagen har också investerat tungt i betongteknik och är inte så pigga på att ställa om till trä. Det finns också en stor kunskapsbrist bland både kommunala tjänstemän och politiker och i hela byggbranschen kring träbygg. Det finns dessutom mycket kvar att önska när det gäller utbildningen av t ex byggingenjörer som ibland får höra att det är ”enklast att bygga i betong”. Jag blir glad av att höra bostadsministern säga att regeringen tänker satsa på uppbyggnad av ett kunskapscentrum kring miljöanpassat byggande.

Vad kan vi göra i Örebro kommun då? Vi kan ställa krav på låg miljöpåverkan vid upphandling. När man bedömer byggnaders klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv så vinner träet i 99 fall av 100. Vi kan främja träbygg ännu tydligare i markanvisningsprocesser, och vid planering av nya stadsdelar. Vi måste få de kommunala fastighetsbolagen att gå före och bygga mycket mer i trä! Jag minns ett klokt citat från en insändare i NA förra året – ”Sluta slösa våra skattepengar på hus i betong”. När kommunledningen pratar om Örebros klimatpåverkan idag så är byggsektorns utsläpp inte ens medräknade. Här måste vi bli bättre.

Modiga politiker i t ex Växjö har satt tuffa mål och där uppförs nu hälften av husen med trästomme. Jag vill se mer visioner i Örebro! När vi ska bygga helt nya stadsdelar så borde vår vision vara att de ska uppföras helt i trä. Bygg framtiden i trä – och börja nu!

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

En död yta fylls av liv på Norr

FWR_6275

Under hela mitt liv har den där tomten bakom Karolinska skolan alltid varit något av en död yta. Sliten och full av parkerade bilar. Så det var intressant att besöka kvarteret Husaren idag och få en inblick i hur bygget av  Örebrobostäders nya huvudkontor, bostäder och butiker går. Jag och min kommunalrådskollega Niclas Persson träffade byggföretaget NA Bygg och deras ansvariga projektledare Daniel Åhlund som tillsammans med platschefen Robert Krohn berättade om projektet de lagt ned all sin tid på i två år. Vi gick runt på bygget och tittade på öppna kontorslandskap, yteffektiva smålägenheter och härliga radhus på taket.

De går inte att undgå att reflektera över läget när man besöker kvarteret Husaren. Människorna som kommer att bo och arbeta här hamnar mitt i en av centrala Örebros mest spännande delar. Här kommer det att hända mycket kommande år och Husaren kommer att bli en viktig del av den utvecklingen. Utsikten från radhuslägenheterna högst upp blir en av Örebros häftigaste, på många olika sätt.

FWR_6278

De gröna taken gör mig glad – vi behöver fler gröna tak i Örebro! Det handlar om att klimatanpassa våra byggnader och sedumtaken som finns i kvarteret Husaren skapar dessutom en fantastisk fin kontrast till den ganska strama danska arkitekturen som går i svart, vitt och grått.

På taket finns solpaneler som värmer vatten och solceller som producerar el. Sådana lösningar behöver vi också se på många fler fastigheter i Örebro, både gamla och nya.

FWR_6253

Jag gillar verkligen lösningen på det torg som blir mellan Karolinska skolan och Husaren. Och kanske allra mest den öppning i kvartershörnet som kommer att skapa ett öppet stråk från korsningen Fredsgatan/Slottsgatan vidare mot Karolinska och Svartån. Det är en av de viktigaste uppgifterna i stadsutvecklingen nu, att tillskapa ännu fler platser där människor rör sig, samlas och interagerar med varandra. Utan det ingen levande stad.

FWR_6242

Vi diskuterade även användandet av betong eller trä i byggen. I Husaren har stommen i fasaderna trä, men det har ändå gått åt 14 000 ton betong i det här bygget – en nästan ofattbar siffra! Tänk om hela kvarteret byggts med trästomme, vilket fantastiskt landmärke det kunde varit då.

FWR_6269

Jag tröttnar aldrig på att besöka byggarbetsplatser. Det ger mig en djupare förståelse för hur allt måste hänga ihop hela vägen från översiktsplanen ned till infästningarna i trapphusen. Att vara samhällsbyggnadspolitiker är så otroligt intressant. En av de bästa sakerna är att vara med och fatta beslut som gör att vi skapar en tätare och grönare stad där det blir lättare för människor att mötas och göra bra saker. Det känns som att kvarteret Husaren kommer att kunna bli ett bra exempel på just det. Vi har kommit långt nu från den ganska döda tomten som präglat den här platsen så länge.  Nu ser jag fram emot ett ännu mer levande, spännande Norrcity!

/Sara Richert, kommunalråd och ledamot i Programnämnd Samhällsbyggnad

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Idag tog vi ett viktigt steg mot ökat svenskt träbyggande

FWR_5968

Vissa dagar känns det mer än andra att man faktiskt gör skillnad för en hållbar framtid. Som idag, när Miljöpartiets kongress biföll ett förslag från Örebro om en nationell strategi för ökat träbyggande.

Att bygga mer i trä istället för betong är en av de åtgärder som är allra viktigast för att minska det enorma klimatavtryck som byggsektorn har. Träet har många fördelar som byggmaterial. Först och främst så lagrar trästommarna in stora mängder kol under byggnadens livstid, istället för att orsaka koldioxidutsläpp som t ex betong gör. Träet ger också en bättre arbetsmiljö och mindre störningar i stadsmiljön under byggfasen. Det är också ett lätt byggmaterial som ger färre transporter och är lämpligt att använda för så kallade infillprojekt och påbyggnader vid förtätning. Att ökat träbyggande dessutom kan bidra till en positiv näringslivsutveckling och  skapa fler nya arbetstillfällen är ju också väldigt positivt.

Därför tog jag i vintras initiativ till att skriva en motion till partikongressen om att Miljöpartiet ska driva på för en nationell satsning på industriellt träbyggande. Jag fick också med mig ett antal andra miljöpartister från bland annat Stockholm, Västerås och Karlstad. Motionen föreslog tre saker: att det ska tas fram en nationell träbyggnadsstrategi, att ett kunskapscentrum för industriellt träbygg ska bildas, och att plan- och bygglagen ska omfatta krav på livscykelanalyser vid större byggprojekt.

Jag har under ett par år engagerat mig ganska djupt kring träbyggande – haft många samtal och möten, gjort studieresor och drivit frågan lokalt i Örebro kommun. Så det kändes som ett stort och viktigt steg idag när kongressen beslutade att bifalla vårt förslag om en nationell träbyggnadsstrategi och även uppbyggnaden av ett kunskapscenter för träbyggnad. Kongressen antog också en proposition om tätare, grönare städer som bl a omfattade ökad användning av livscykelanalyser. Och med Miljöpartiet i regering har vi väldigt bra förutsättningar för att göra de här ambitionerna till reell politik!

Det är också otroligt glädjande att träffa så många andra miljöpartistiska kommunpolitiker på kongressen som vill vara med och bidra till ökat träbyggande ute i landet. Med en nationell strategi så kommer vi förbättra förutsättningarna att få med alla aktörer i hela värdekedjan i arbetet – från skogsindustrin ända ut till fastighetsförvaltare.

Jag ser fram emot att fortsätta att driva frågan om mer träbyggande både i Örebro och i hela landet. Allt det som vi människor bygger måste tillföra positiva värden för miljön och klimatet. Ökat träbyggande är en viktig pusselbit på väg mot framtidens täta, hållbara städer!

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet Örebro

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Det går fort att bygga i trä

IMG_9875

Nu i veckan flyttar de första studenterna in i kvarteret Oreganon ute vid universitetsområdet i Örebro.  Det har inte ens gått tio månader sedan bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) var här i Örebro och tog det första spadtaget för bygget. Så jag tyckte det kändes väldigt fint att få besöka ett av husen samtidigt som förväntansfulla hyresgäster bar flyttkartonger in i sina nya hem.  Jag hade också med mig Teresia Ställborn från Miljöpartiets rikskansli och Tomas Fredriksson från Gröna studenter som ville titta närmare på studenthuset.  Det är nämligen lite speciellt – det är ett hus byggt av en stomme i trä istället för den vanliga betongen. Och det är sammansatt av moduler som byggs i en fabrik i Småland. Med andra ord ett riktigt klimatsmart hus som dessutom är både snabbare och billigare att bygga än det vanliga sättet.

Fredrik Blom från Svenska Studenthus tog emot oss och visade både pågående bygge och färdiga lägenheter som väntade på hyresgäster. Vi samtalade om olika saker som påverkar möjligheten att bygga  hållbara bostäder. Bland annat betonade Fredrik att kommunens intentioner kring hållbart byggande och träbyggande i synnerhet behöver vara tydliga. I brist på möjligheter att ställa tekniska krav enligt PBL blir det ännu viktigare att få med sig hela branschen på gemensamma visioner och målsättningar. Och att jobba för att höja branschens kunskap om träbygg ännu mer.

Jag har skrivit en motion till Miljöpartiets kongress i maj om att Sverige behöver en nationell satsning på industriell träbyggnad. Jag har också föreslagit att Örebro borde ta fram en strategi för mer träbyggande, vilket debatterades på kommunfullmäktige senast. I den debatten visade de sig att de flesta var väldigt positivt inställda till fler träbyggnader även i Örebro. Det finns många argument för varför och tillsammans med Mehmet Kaplan har jag tidigare sammanfattat några av dessa i en debattartikel.

Byggsektorns klimatpåverkan har flera olika orsaker, men en viktig aspekt är valet av byggmaterial. Trähus, det vill säga hus byggda med trästomme, har mycket lägre klimatpåverkan än betong. Trä binder koldioxid när det växer, och lagras sedan i huset under alla de år som huset står. När huset en dag ska rivas kan byggmaterialet användas som biobränsle och ersätta en fossil energikälla. I flera svenska städer har man redan uppfört flervåningsbostadshus, tennishallar, förskolor och broar i trä. Vackra, funktionella och klimatsmarta byggnader.

Att bygga i trä är också en regional och nationell näringslivsfråga och ett exempel på hur stad och landsbygd behöver och drar nytta av varandra. Vi behöver bygga mycket i våra större städer de kommande åren och inom skogsindustrin finns en stor potential att skapa jobb på landsbygden.

Precis som en levande landsbygd är klimat- och miljövänliga städer en viktig pusselbit i att leva hållbara liv i en allt mer urbaniserad värld. Vi avser att från våra olika politiska positioner arbeta hårt för en långsiktigt hållbar stads- och samhällsutveckling.

I samtalet med Fredrik Blom blev det tydligt för mig att vi kommer att få se en utveckling i flera led när det gäller träbyggande. Jag ser verkligen fram emot att besöka Svenska Studenthems egen fabrik i Valdemarsvik för att se hur modulerna byggs innan de sätts samman på plats till de färdiga husen. Det finns olika sätt att bygga med moduler, och på insidan av det hus som just den här dagen liksom fylldes av liv i takt med att fler och fler hyresgäster flyttade in, blev åtminstone jag imponerad av hur bra de här studentbostäderna blivit. Det var ju trots allt mindre än tio månader sedan det första spadtaget togs här.

/Sara Richert
Kommunalråd och gruppledare

IMG_9864

IMG_9860

IMG_9890

IMG_9876

IMG_9873

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Kooperativa asylboenden, sociala företag och nya lösningar

Idag har jag tillsammans med Sara Richert varit och träffat Coompanion som ger rådgivning till ekonomiska föreningar. Vi ville höra mer om möjligheterna med en ekonomisk förening och varför en kan välja det framför att starta ett aktiebolag. Den stora skillnaden, fick vi lära oss,  är att en ekonomisk förening ska främja medlemmarnas ekonomiska intresse snarare än att skapa vinst. Fokuset hamnar på idéerna och på de värden som är viktiga för medlemmarna snarare än att göra överskott för en vinstutdelning. Med andra ord ett bra sätt att förvalta något tillsammans med andra eller sprida en idé, som en kan jobba med. Ett vanligt missförstånd är just att en inte kan tjäna pengar i en ekonomisk förening, men även där går det att anställa. Det går faktiskt bra att vara både anställd och sitta i styrelsen. Och du måste inte samla in 50 000 kr för att få sätta igång, såsom med ett aktiebolag.

Vi kom in på möjligheten att gå ihop för att bygga eller äga ett hus tillsammans. Såsom en byggemenskap, vilket vi gärna pratar om ibland. Lite som en bostadsförening, men där föreningen är mer aktiv i vad som ska byggas och hur det ska nyttjas.

En fantastisk ide som vi fick med oss hem efter mötet var möjligheten att starta kooperativa asylboenden. Helt enkelt boenden som ägs av de asylsökande själva, där de har inflytande över sitt eget boende. Något som skulle minska det offentligas utgifter och ge utsatta människor mer inflytande över sin vardag.

Det finns självfallet svårigheter såsom möjligheter för ekonomiska föreningar att ta banklån, men det allmänna bör ha ett stort intresse att få ned kostnaderna för asylboenden som idag är alldeles för höga. Stora företag som drivs av gubbar som gör stora vinster medan de boende saknar goda möjligheter till inflytande över verksamheten. Tänk om då istället att asylboenden drivs av en förening där de asylsökande är medlemmar, och de själva bestämmer kring hur verksamheten ska skötas. Det bör inte vara svårt att motivera att kommuner, regioner eller staten går in med säkerhet, om det i slutändan sparar skattepengar.

På samma sätt kan kooperativa företag vara ett viktigt verktyg att få nyanlända i egen försörjning. I samhället idag ses många nyanlända inte som en resurs eftersom de kanske har en låg utbildningsbakgrund eller ännu inte lärt sig språket. Men fullt rimligt är att de kan jobba, att de förmodligen har haft ett yrke tidigare och kan många olika saker.  Att anställa sig själv för att göra något en redan kan är då ett rimligt och viktigt alternativ.  Att starta ett eget företag kan vara tufft och en kanske inte kan allt en behöver kunna. Att då gå ihop med andra och starta en ekonomisk förening för att tillsammans hjälpas åt med en verksamhet skulle kunna vara mycket lättare. Det krävs ingen stor insats som för ett aktiebolag och varje medlem har lika mycket inflytande.

Även om det skulle ta ett tag att bygga upp en verksamhet som kan försörja flera personer så vet vi att varje litet steg mot egen försörjning är viktigt. Både för individen och samhällsekonomin. Vi ska nog helt klart inte underskatta möjligheterna i kooperativa företag i framtiden.

Niclas Persson, kommunalråd

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Helt tyst om uttaget från ÖBO

20151020_173540

Samtidigt som kommunfullmäktige har debatterat budget för 2016 har en lobbykampanj pågått där Hyresgästföreningen försökt påverka beslutet att ta ut pengar från ÖBO till kommunens kassa. 30 miljoner rör det sig om som tas ut ur bolaget.

Kampanjen har synts runtom i stan, på cykelsadlar utanför rådhuset och på andra ställen. Ingen politiker bör ha missat det, men samtidigt har det politiska innehållet inte alls diskuterats i fullmäktige.
ÖBO överföring

Hyresgästföreningen har förklarat det komplexa i frågan väldigt bra. ÖBO har ett dotterbolag, ÖBO Omsorgsfastigheter. Pengar flyttas från dotterbolaget till ÖBO och sedan från ÖBO till kommunen.

Miljöpartiet är det enda partiet i kommunfullmäktige som i sin budget valt att inte plocka ut pengar från ÖBO. Många partier försvarar sitt uttag med att det inte är hyresgästernas pengar utan det kommer från företag som hyr in sig i centrumanläggningar och andra affärslokaler, och därför okej att ta ut.

Miljöpartiet anser att pengarna behövs bättre i ÖBO än i kommunen. Vi behöver en aktiv stadsdelsutveckling och en upprustning av centrumlokaler. Att år efter år ta ut pengar från ÖBO och dotterbolaget gör att mindre pengar finns för att utveckla stadsdelarna. Och de pengar som inte behövs till att rusta stadsdelarna kan göra nytta på andra sätt i bolagen, genom att gå till äldreboenden eller andra hyresrätter till exempel.

I ett svårt ekonomiskt läget är det lätt att ta till utdelning från kommunala bolag för att finansiera annat i kommunen. Men jag och Miljöpartiet anser att pengarna bör stanna i ÖBO så att bolaget står starkare ekonomiskt. Då kan vi i större utsträckning finansiera renoveringar och nybyggen utan lån.

Trots att vi lämnar pengar i ÖBO lyckas vi hålla ett gott resultat som klarar de finansiella målen för en god ekonomi i kommunen. Det är svårt att prioritera när ekonomin ser ganska mörk ut, men ändå landade Miljöpartiet i att inte ta ut pengarna just eftersom de bättre behövs i bolaget för utveckling av stadsdelarna och centrumanläggningar. Vi tror örebroarna behöver känna att det satsas där de bor!

/Niclas Persson, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna i Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Flytta med cykel!

20150814_184647

Den senaste veckan har jag haft fullt upp med att förflytta mina saker till en ny stor lägenhet där jag ska bo med partner och några vänner.

Glädjen att få flytta ihop med människor en gillar och komma till en ny spännande plats där en vet att en ska trivas bra har ökats ytterligare av den fantastiska upplevelsen om att flytta med cykel. Som bilfri är jag van att problemlösa transporter och resor med andra medel, eller att be om skjuts eller samåkning. Att köra flyttlasset helt koldioxidfritt var det dock premiär för.

Flyttcykel

Att trampa flyttlasset genom stan kändes lite som en politisk manifestation, vilket stärktes av alla nyfikna blickar och de som vid rödljusen passade på att fråga som ekipaget. Till min hjälp hade jag nämligen en stor lastkärra och elcykel från Move by bike. Otroligt smidigt, trots släpets storlek. Även med tung last funkade det utmärkt med elmotorn till hjälp. Verkligen ett tips till dig som ska flytta eller transportera något stort i framtiden!

Jag hoppas på att få se mer transporter på cyklar i framtiden. Vårt jobb som parti blir att underlätta för de Örebroare som väljer alternativ till bilen.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Universitetsstudenterna är viktiga för ett socialt hållbart Örebro

Bostadsbristen är ett outtömligt ämne för diskussioner i fikarum, på debattsidorna och i riksdagen. Det är ett jätteproblem för samhället att det byggs så pass lite bostäder som det gjort senaste decenniet. Unga människor kan inte flytta hemifrån, nyanlända svenskar får svårt att etablera sig i samhället, människor utan ekonomiska resurser får svårt att hitta bra boenden, företag kan inte rekrytera rätt kompetens när det inte finns någonstans att bo.

I Örebro så verkar i alla fall trenden gå åt rätt håll, planprocessen går allt smidigare och ganska många bygglov beviljas nu. Intresset för att bygga är stort, och en del av de nya bostäderna byggs för universitetsstudenterna som blir allt fler när universitetet växer. Senast för ett par veckor sedan var jag med när bostadsministern Mehmet Kaplan (MP) var här och tog första spadtaget för bygget av nästan 300 nya studentbostäder (i trä!) vid Tybblekullarna.

Vi har länge haft en brist på studentbostäder här i stan, och en del av de bostäder som funnits har varit i insprängda i allmännyttans (ÖBO:s) bostadsområden, som Vivalla, Brickebacken och Varberga. Men när nya studentbostäder byggs nu så hör jag vissa jubla över att allmännyttans bostäder töms på studenter. Då frigörs nämligen lägenheter till andra grupper som saknar bostäder. Men det är faktiskt inte bara av godo – jag ser två stora problem med den här trenden.

Dels kommer studenter som bor i isolerade studentbostäder att få svårare att etablera sig i staden, och de kommer lättare att flytta vidare efter sin utbildning. Det är inte bra för en kommun som vill behålla välutbildade, unga människor. För om man inte bor och lever i staden kommer man inte att känna som en del av den. Man kommer inte ha hittat till Varbergaskogen, fikat på Fröken Brogrens, handlat på ICA Boglundsängen eller cyklat runt Hästhagen. Vardagen blir lätt begränsad till Kårhuset och den lokala mataffären och pizzerian.

Men det handlar minst lika mycket om studenternas bidrag till en socialt hållbar stad. Att universitetsstudenter bor i lägenheter spridda över hela staden motverkar att våra bostadsområden blir ännu mer segregerade än de är nu. Genom att flytta ut universitetsstudenterna ur miljonprogramsområdena blir mångfalden bland de boende sämre, och klyftorna i staden ännu större.

Här finns en uppbar risk för något jag ofta påtalar – att vårt totala fokus på att bygga snabbt för att lösa bostadsbristen gör att vi inte håller flera hållbarhetsperspektiv för ögonen samtidigt. Vi behöver bli en ännu mer blandad stad än idag – inte mindre!

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

En bra dag på jobbet med Mehmet Kaplan, bostäder och stadsbyggnadsprat

11157571_1109225249103502_3204725878765090255_o

Idag har jag haft en ovanligt bra dag på jobbet. För mig som är intresserad av samhällsbyggnadsfrågor var det otroligt inspirerande att under morgonen och förmiddagen ta emot, samtala med och följa bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan. Han är en av de sex gröna ministrarna som i höstas tog plats i Sveriges regering och på hans presentationssida på regeringen.se står följande att läsa:

”Min målsättning är att säkerställa ett långsiktigt hållbart byggande och utveckla vår roll som världsledande it-nation. Genom handlingskraft, dialog och samarbete är jag övertygad om att vi tillsammans kan bygga Sverige starkare.”

Den dialogen fördes alltså i Örebro idag och den började med att vi tillsammans hade skrivit en debattartikel i NA. Första programpunkten för dagen var ett spännande frukostmöte hos White i Örebro, där nyligen prisbelönta arkitekten Viktoria Buskqvist och hennes medarbetare satt ihop ett samtal på temat ”Vilken stad vill vi vara?”. Mehmet Kaplan fick inleda det samtalet genom att berätta om regeringens politik för bostäder och stadsutveckling. På frågan om vad ministern tyckte att Örebro skulle satsa på svarade Mehmet Kaplan att Örebro ska vara sig själv. Att kommunen inte ska försöka vara någon annan kommun, utan fortsätta att utveckla och växa med sina invånare. Just det borde vi diskutera mer, det finns så mycket bra saker att lyfta i Örebro – människor, föreningar, företag…

11021554_1109225369103490_8980475476937975314_o

Senare på frukostmötet talade arkitekten Milad Hossainzadeh engagerat om världsstäders DNA och attraktionskraft, bland annat genom att konstatera att ”lite grönt är väldigt bra för affärerna” (apropå att The High Line i New York skapar möjligheter nu när den blivit en av världsstadens mest populära platser). Vi miljöpartister har förstås länge vetat att grönt är bra för affärerna.

Därefter tog en panel bestående av Viktoria Buskqvist, Jens Schollin (rektor och professor vid Örebro universitet) och Peder Hallkvist (stadsarkitekt Örebro kommun) ordet och diskuterade vad Örebro behöver göras för att växa attraktivt och förslag på hur det kan gå till. Ett intressant frukostmöte som jag är tacksam för att jag och Mehmet Kaplan blev inbjudna till. Det här samtalet kommer jag och Miljöpartiet att fortsätta vara engagerade i, länge.

Efter radiointervju tog vi oss ut till Örebro universitet och ett möte med Svenska Studenthus tillsammans med fler politiker och tjänstemän. Förutom information om deras spännande projekt med 286 studentbostäder byggda i trähus, fick Mehmet Kaplan information om Örebro, planprocesser och annan kunskap om saker som händer i Örebros samhällsbyggnad.

Jag hann samtala om några viktiga frågor med Mehmet. Vi pratade om vikten av att bygga mer i trä. Jag berättade om att vi motionerat om det lokalt, att Örebro kommun behöver en träbyggnadsstrategi. Min uppmaning till honom var att fundera på vad regeringen från sitt håll kan göra för att stimulera att det byggs fler i hus trä i hela Sverige? Vi behöver tänka klokare kring hur vi bygger, och att bygga i trä är väldigt klokt ur både klimat- och hälsoperspektiv.

Jag passade också på att ta upp frågan om vad vi kan göra politiskt för att stimulera en utveckling där vi effektiviserar våra bostäder så att de kan bli yteffektivare och mindre. Att minska bostadsytan per person kan vara ett viktigt sätt att minska energiåtgång och klimatpåverkan. I Sverige bor vi (i internationella jämförelser) i väldigt stora bostäder. Mehmet Kaplan lyfte fram den satsning regeringen nyligen presenterat för att stimulera ökat byggande och pekade på att det i satsningen finns extra fokus på bland annat små, billiga bostäder och att även gemensamhetsytor omfattas av stödet . Det är intressant, inte bara för studenter utan även i ett större sammanhang. Delandet ökar och för allt fler känns det naturligt att dela även levnadsytor, som kök, tvättstuga och andra allmänna ytor.

På väg till och från universitetet hann vi också med lite stadsspaning! Jag visade bostads- och stadsutvecklingsministern några områden i östra Örebro som är i tydlig utveckling. Den välbehövliga omvandlingen av Rudbecksgatan från trafikled till stadsgata. Det – i mitt tycke – lite väl tättbebyggda Eyrafältet och det nya området kring Österport där gammal industrimark ska omvandlas för att bli bl a bostäder. Vi pratade om vilka goda förutsättningar det finns att bygga in hållbara lösningar för trafik, avfallshantering, grönytor och andra saker när ett helt område gestaltas från grunden. Viktigt att det görs klokt. Tänk vilka livsmiljöer som kan skapas här, i centrala lägen som återskapas.

11169748_1109225679103459_8814955032194801847_o

Sen pratade vi förstås om hur viktigt det är att det byggs för studenter och att det görs på ett smart sätt. Förutom bra val av material, som trä, så är det viktigt att olika kommunala mål möts. Vi får inte tömma andra delar av staden på studenter när vi bygger nya bostäder vid campusområdet. Studenterna har bidragit med viktiga sociala värden i många bostadsområden. Social hållbarhet är viktigt och måste prioriteras tillsammans med bostadsförsörjning.

Det var inspirerande att samtala med Mehmet Kaplan och vi kommer att mötas igen eftersom han gärna vill gästa En grön rådhuspodd  under kongressen och prata vidare om de här frågorna. När vi skildes åt vid Örebro centralstation där han skulle vidare mot nästa bostadsinvigning någonstans i Sverige så tänkte jag att det är oerhört bra att Miljöpartiet sitter i regeringen nu och att vi påverkar bostads- och stadsutvecklingsfrågorna. De här frågorna är grundläggande för Örebros och hela Sveriges utveckling. Vi har många viktiga beslut att fatta för att bygga klokt och hållbart för framtiden. Med Miljöpartiet i regeringen – och i en framtid även i majoriteten i Örebro kommun – kommer vi att kunna fatta precis de besluten.

/Sara Richert, kommunalråd

Miljöpartiet de gröna, Örebro kommun

11174517_1109225915770102_6451666924183291319_o

Bilder från dagen finns på Miljöpartiet de grönas Facebook
NA om Mehmet Kaplans besök
SVT om besöket
Lyssna på Mehmet Kaplan när han gästar podcasten Snåret

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather