Kategoriarkiv: Klimat

På jakt efter det lokala, hållbara jordbruket

Skörden är bärgad och tempot på gården har minskat lite, när jag besöker Filip Dalme på Hammars Säteri en regnig torsdag i oktober.

Vi börjar på kontoret, och Filip berättar om hur det är att vara lokalproducerande lantbrukare. Han driver den 620 hektar stora gården och familjeföretaget tillsammans med sin familj. Gården, som ligger vackert precis intill Kvismare naturreservat, har gått i arv i generationer. En del av produktionen är KRAV-certifierad och det ekologiska tänket finns med i hela produktionen. Av de drygg 120 nötkreaturen betar en del av dem i naturreservatet och hjälper till att hålla markerna öppna. Och snart står en helt ny byggnad för modern lösdrift klar.

Sara och Filip landskap

Vi pratar om villkoren för att driva ett modernt, lönsamt jordbruk och samtalet kommer naturligt in på marknad, lagar, regler och samordning. Det är mycket en lantbrukare ska hålla reda på, och det mesta är man ensam i. Filip berättar att utbrändheten ökar bland medelålders lantbrukare. Många skulle egentligen behöva anställa en medarbetare men får inte ihop ekonomin.
Som miljöpartist blir jag glad av att höra att Filip tänker söka medel från Klimatklivet för att ställa om spannmålstorken till eldning med egen flis. Det skulle spara in 20 kubikmeter diesel per år och minska klimatavtrycket. För att värma upp lokalerna på gården eldar de redan idag egen halm i pannan istället för smutsig olja. Att driva ett ekologiskt jordbruk blir lättare om man får till ett eget kretslopp mellan växtodling och djurhållning. Att få fram gödsel på gården har ekonomiska fördelar. Har man inte den möjligheten är det en tillgång att kunna köpa KRAV-godkänd gödsel från kommunens biogasanläggning. Att ha egen gödsel, eget bränsle och egna drivmedel är både mer miljövänligt och i självhushållningen ligger en trygghet. Hammars säteri är också tacksamma för att slakteri och styckning finns bara ett par mil bort. Småskaligheten och närheten ger korta djurtransporter.
Vinjetterad kossa

På den lokala marknaden behöver det vara schyssta villkor i hela kedjan – för lantbrukaren, de som förädlar råvarorna och kunderna.

”Vi jobbar med att nå ut med vårt naturbeteskött. Här är det viktigt med affärsutveckling. Det har gått bättre än vi trodde att sälja direkt till konsument. Men när det gäller offentliga upphandlingar, så skulle vi vilja få avsättning för hela djuret. Som det är idag så vill t ex kommunens verksamheter ofta bara ha vissa styckdelar. Man vill ha köttfärs, helt enkelt. Och då får vi ett merarbete i att hitta avsättning för resten,” berättar Filip Dalme.

Som kommunpolitiker ser jag direkt behovet av att öka kunskapen hos våra tillagningskök och ställa tydligare krav på hållbara upphandlingar. Självklart går det att laga god och näringsrik mat på olika styckdetaljer från ett djur. Om vi i Örebro kommun menar allvar med att stödja lokal produktion så måste vi handla upp från lokala producenter på ett sätt som stöttar dem. Vi måste tänka på hela kedjan. Idag är det svårt för den enskilda konsumenten att kunna avgöra hur klimatvänligt det är att äta kött eller ej, och mycket i debatten är svartvitt. Att äta mindre kött, men svenskproducerat naturbeteskött, är ett steg i hållbar riktning. Det är viktigt att få fram det som är bra med naturbetesmark, som den biologiska mångfalden och klimatnyttan med kolinlagringen i marken. Här skulle tydligare kommunikation och märkning göra nytta.

IMG_0136

För framtiden ser Filip en utmaning i att hitta kompetens på nära håll, när man vill anställa i lantbruket. Det är viktigt att den gymnasiala utbildningen håller tillräckligt hög kvalitet när det gäller lantbruksteori, inte bara maskiner. Att utveckla Kvinnerstaskolan till en modern naturbruksskola – med högt hållbarhetstänk, affärsmässighet och kunskaper i framkant – skulle säkra den lokala lantbruksproduktionen på lång tid sikt. Här skulle Örebro kunna ta ett omtag och skapa något riktigt bra.

Samtal som det vi hade på Hammars Säteri hjälper mig att driva politik som på riktigt kan stärka de gröna näringarna i vår kommun. Många säger att de vill det, men det måste bli verkstad av det också.

Sara och ko 1

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

En klimatkatastrof om 700 000 nya bostäder byggs i betong

”En klimatkatastrof om huvuddelen av de 700 000 nya bostäderna fram till 2025  skulle byggas i betong” – tänkvärt citat från en företrädare för tankesmedjan Global Utmaning. Boverket bedömer att det behövs 730 000 nya bostäder i Sverige fram till 2025 (även om jag hävdar att en betydande del av bostadsytan redan finns idag, men utnyttjas alldeles för dåligt…) Här ligger en av de största klimatutmaningarna just nu! Mycket behöver byggas i Sverige, och ännu mer om vi tittar globalt. Samtidigt kan 50% av de totala klimatutsläppen i världen kopplas till byggsektorn.

Klimatfrågan är akut. På riktigt. Genomsnittstemperaturen vid polerna har under vintern varit 20 grader högre än normalt! Hastigheten på den globala uppvärmningen är nu snabbare än vad forskarnas klimatmodeller haft som sina värsta scenarier.

Idag samlade Global Utmaning ett gäng träbyggnadsentusiaster runt bordet i Folkhems fantastiska trähus i Sundbyberg. Syftet med samtalen (som ska bli fler under året) är att driva på för ett ökat träbyggande i Sverige genom att identifiera hinder och svårigheter, och hitta lösningar för att komma förbi dem. Vi som deltog var bl a från Örebro, Malmö och Växjö kommuner, Träbyggnadskansliet, White och Wingårds arkitekter, Martinssons, Stora Enso, KTH och flera andra. Huset vi träffades i är ett fantastiskt bra exempel på hållbart byggande. Byggnaden i sju våningar är uppfört i massivt trä, med en vacker fasad i lärkträ. Det gör det till en riktig kolsänka – alltså något som binder koldioxid under lång tid och förhindrar att den kommer ut i atmosfären. Det gör att huset inte bara är klimatneutralt i sig – det kompenserar för fem andra vanliga hus som är byggda i betong. Så stora är klimatvinsterna!

Folkhem

Sen finns det också en lång rad andra vinster med träbygg – byggtiden för husen är ofta hälften så lång, arbetsmiljön är bättre, bygget är tystare och stör inte stadsmiljön lika mycket, och det finns en stor potential för nya jobb i glesbygden. För att nämna bara några.

Det finns en utbredd uppfattning att trähusbyggande fortfarande är en ”försöksverksamhet”. Att det är förknippat med både större risker och kostnader än betong. Men inget kunde vara mer fel. Vi har idag beprövade metoder, processer och material för att bygga i trä. Det finns en stor erfarenhet från industriellt trähusbyggande för småhus, som vi kan ta tillvara för flerbostadshusen. Det är bara att trycka på knappen och sätta tydliga mål för träbyggande.

Och det är inte bara i nybyggnationer som träet kommer vara viktigt. Även i renoveringen av miljonprogrammen kan träbygg vara riktigt smart. På en stabil betongstomme kan man enkelt bygga på höjden i trä, som är ett mycket lättare material.

Men visst, det är nog inte så enkelt som att bara att trycka på knappen. Några av stoppklossarna för ökat träbygg är statliga regler som försvårar kravställandet. Kommunerna är hårt begränsade i vilka krav som får ställas vid markanvisningen, och här behövs förenklingar! De stora byggbolagen har också investerat tungt i betongteknik och är inte så pigga på att ställa om till trä. Det finns också en stor kunskapsbrist bland både kommunala tjänstemän och politiker och i hela byggbranschen kring träbygg. Det finns dessutom mycket kvar att önska när det gäller utbildningen av t ex byggingenjörer som ibland får höra att det är ”enklast att bygga i betong”. Jag blir glad av att höra bostadsministern säga att regeringen tänker satsa på uppbyggnad av ett kunskapscentrum kring miljöanpassat byggande.

Vad kan vi göra i Örebro kommun då? Vi kan ställa krav på låg miljöpåverkan vid upphandling. När man bedömer byggnaders klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv så vinner träet i 99 fall av 100. Vi kan främja träbygg ännu tydligare i markanvisningsprocesser, och vid planering av nya stadsdelar. Vi måste få de kommunala fastighetsbolagen att gå före och bygga mycket mer i trä! Jag minns ett klokt citat från en insändare i NA förra året – ”Sluta slösa våra skattepengar på hus i betong”. När kommunledningen pratar om Örebros klimatpåverkan idag så är byggsektorns utsläpp inte ens medräknade. Här måste vi bli bättre.

Modiga politiker i t ex Växjö har satt tuffa mål och där uppförs nu hälften av husen med trästomme. Jag vill se mer visioner i Örebro! När vi ska bygga helt nya stadsdelar så borde vår vision vara att de ska uppföras helt i trä. Bygg framtiden i trä – och börja nu!

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Sluta tjata om att vindkraften skulle vara en förlust

Att kommunen nu ska köpa sin eget tillverkade vindkraftsel för användning i kommunens skolor och arbetsplatser är ingen förlustaffär, vilket bland annat Patrik Jämtvall skriver på sin NA blogg.

Det stämmer att kommunens nya elavtal ligger 1-2 öre högre än elpriset ligger idag. Samtidigt är elpriset rekordlågt just nu och mycket pekar på att elpriset kommer öka i framtiden.  Eftersom avtalet är skrivet på en lång tidsperiod är det sannolikt att det kommer spara kommunen stora summor i det långa loppet.

Det stämmer visserligen som kritiker påpekar att förnyelsebar energi har svårt att nå lönsamhet på grund av det låga elpriset, men det är jämfört med subventionerade alternativ som kärnkraft. Utöver att mycket som sagt pekar på att priset kommer gå upp de närmsta 20 åren (då avtalet är tänkt att gälla) så är det även rimligt att anta att politiska styrmedel kommer användas de de närmsta 20 åren för att den förnyelsebara elen inte ska klappa ihop och gå under helt.  Det är den enskilt viktigaste förutsättningen för att vi ska klara klimatutmaningen. Med andra ord behövs politiska åtgärder så att kol, olja och kärnkraft får bära sina rätta kostnader så att marknadspriset på el blir rättvist gentemot förnyelsebart.

Inte bara om vinst, utan om klimatnytta
Diskussionerna om kommunens vindkraft går lite i rundgång. Vi har diskuterat det gång och gång igen. Ta en titt här om varför vi behöver förnyelsebart och varför det är en grundsten i kommunens klimatarbete.

Om vi nu sammanfattar det hela. 1. Elavtalet på 20 år kommer på lång sikt spara kommunen pengar, då elpriset kommer att öka. 2. Kommunen köper el från vindkraftverk lokalt, vilket skapar driftsäkerhet och oberoende 3. Elavtalet tryggar även vindkraftsbolagets ekonomi på lång sikt

Med andra ord finns det få risker med affären, vilket bla Patrik Jämtvall gärna vill låtsas om att det gör. Däremot hade riskerna varit större om bolaget skulle försöka agera på den öppna marknaden.

Försäljning skulle vara en förlustaffär för kommunen
Det Moderaterna och Liberalerna i kommunen föreslår, att inte skriva avtalet utan istället sälja vindkraftverken, är däremot ett förslag som skulle leda till direkta förluster för kommunen. Vindkraftverken skulle säljas till förlust då bolaget varnat för nedskrivning.  Då ingen vill betala överpris på något där värdet riskerar att sjunka.

Genom beslutet att teckna elavtalet med kommunen undviks nedskrivningen eftersom företagets långsiktiga ekonomi tryggas. Förluster undviks.

Frågan är varför M och L vill skapa en förlust på upp till 200 miljoner genom att sälja vindkraften till underpris. Och var ligger klimatnyttan i det?

/Niclas Persson, kommunalråd
Miljöpartiet Örebro

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Idag tog vi ett viktigt steg mot ökat svenskt träbyggande

FWR_5968

Vissa dagar känns det mer än andra att man faktiskt gör skillnad för en hållbar framtid. Som idag, när Miljöpartiets kongress biföll ett förslag från Örebro om en nationell strategi för ökat träbyggande.

Att bygga mer i trä istället för betong är en av de åtgärder som är allra viktigast för att minska det enorma klimatavtryck som byggsektorn har. Träet har många fördelar som byggmaterial. Först och främst så lagrar trästommarna in stora mängder kol under byggnadens livstid, istället för att orsaka koldioxidutsläpp som t ex betong gör. Träet ger också en bättre arbetsmiljö och mindre störningar i stadsmiljön under byggfasen. Det är också ett lätt byggmaterial som ger färre transporter och är lämpligt att använda för så kallade infillprojekt och påbyggnader vid förtätning. Att ökat träbyggande dessutom kan bidra till en positiv näringslivsutveckling och  skapa fler nya arbetstillfällen är ju också väldigt positivt.

Därför tog jag i vintras initiativ till att skriva en motion till partikongressen om att Miljöpartiet ska driva på för en nationell satsning på industriellt träbyggande. Jag fick också med mig ett antal andra miljöpartister från bland annat Stockholm, Västerås och Karlstad. Motionen föreslog tre saker: att det ska tas fram en nationell träbyggnadsstrategi, att ett kunskapscentrum för industriellt träbygg ska bildas, och att plan- och bygglagen ska omfatta krav på livscykelanalyser vid större byggprojekt.

Jag har under ett par år engagerat mig ganska djupt kring träbyggande – haft många samtal och möten, gjort studieresor och drivit frågan lokalt i Örebro kommun. Så det kändes som ett stort och viktigt steg idag när kongressen beslutade att bifalla vårt förslag om en nationell träbyggnadsstrategi och även uppbyggnaden av ett kunskapscenter för träbyggnad. Kongressen antog också en proposition om tätare, grönare städer som bl a omfattade ökad användning av livscykelanalyser. Och med Miljöpartiet i regering har vi väldigt bra förutsättningar för att göra de här ambitionerna till reell politik!

Det är också otroligt glädjande att träffa så många andra miljöpartistiska kommunpolitiker på kongressen som vill vara med och bidra till ökat träbyggande ute i landet. Med en nationell strategi så kommer vi förbättra förutsättningarna att få med alla aktörer i hela värdekedjan i arbetet – från skogsindustrin ända ut till fastighetsförvaltare.

Jag ser fram emot att fortsätta att driva frågan om mer träbyggande både i Örebro och i hela landet. Allt det som vi människor bygger måste tillföra positiva värden för miljön och klimatet. Ökat träbyggande är en viktig pusselbit på väg mot framtidens täta, hållbara städer!

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet Örebro

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Örebro kommun satsar på klimatkommunikation efter Miljöpartiets initiativ

Miljöpartiet agerar för att fler örebroare ska kunna ta del av – och diskutera – viktig kunskap om klimat och miljö. Tillsammans med Vänsterpartiet har vi idag bidragit till att kommunledningen fattat ett klokt beslut om mer klimatkommunikation med medborgarna. I kommunstyrelsens utskott för näringsliv och tillväxt diskuterades idag Örebro kommuns deltagande i Earth Hour 2016, som infaller lördag 19 mars.

Örebro kommun kommer att satsa mer 2016 än föregående år, efter att Miljöpartiet och Vänsterpartiet tillsammans föreslagit att kommunen satsar 30 000 kronor för att nå större spridning och genomslag kring Earth Hour istället för de 10 000 kronor som kommunledningen föreslagit.

Det är viktigt att Örebro kommun – som utsetts till årets miljökommun 2015 – deltar i detta globala initiativ. Och nu får ännu fler örebroare möjlighet att nås av information om Earth Hour och själva bestämma sig för om och hur de vill uppmärksamma dagen och anledningen till att den finns.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Alfred Nobel Science Park kan bli ett nytt centrum för gröna innovationer

De globala hållbarhetsutmaningarna är enorma – klimatförändringar, urbanisering, färskvattenbrist och livsmedelsförsörjning är exempel på frågor som kommer att påverka människors välfärd i generationer – nu och i framtiden. Det finns idag en stor tilltro till att nya innovationer kommer att bidra till lösningar som gör en fortsatt hög välfärd möjlig inom de planetära gränserna. Men detta är inget som händer av sig självt. Inte sällan får jag höra att det är i kommuner och regioner som den viktiga klimatomställningen kommer att ske, att de globala förändringarna förutsätter lokala initiativ och arbete. Med detta i bakhuvudet tycker jag att det är viktigt att den offentligt ägda innovationsparken får ett tydligare ägardirektiv att främja innovationer som tydligt bidrar till en hållbar utveckling.

Jag vet att det finns flera entreprenörer och stigfinnare i Örebro som redan idag utvecklar företag och idéer för att de vill vara med och bidra till framtidens lösningar, snarare än att vara en del av problemet. Många små företag i vår kommun och region drivs redan nu med tydliga gröna idéer och innovationer. Dessutom har ju Örebro kommun med sina ambitiösa miljö- och klimatmål,  utsetts till årets Miljökommun. Det är därför självklart att ett kommunalt ägt innovationsbolag ska ha ett tydligt uppdrag att främja innovationer som minskar lokal och global miljöpåverkan.

Fram till idag har Alfred Nobel Science Park fokuserat på teknikområden som 3D-printing, hälsorobotik och internlogistik. Om vi ändrar ägardirektivet får bolaget en möjlighet att utveckla ytterligare ett ben som kan växa över tid. Det finns ett flertal exempel på innovationsparker både i Sverige och i andra länder som tydligt riktat in sig på den snabbt växande sektorn ”cleantech”. I samverkan mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor växer innovationer fram kring bland annat  energieffektivisering, hållbar livsmedelsproduktion, effektivare transporter, förnybar energi, vattenrening och hållbara textilier. Självklart finns kapacitet i att skapa gröna innovationer även i Örebro med all den kunskap, erfarenhet och företagsamhet som finns här. Alfred Nobel Science Park har alla möjligheter att driva den här utvecklingen.

Därför lämnar jag igår in en motion till kommunfullmäktige i Örebro där jag föreslår att kommunen utvecklar ägardirektiven till Alfred Nobel Science Park för att dessa tydligare ska bidra till en hållbar utveckling. Det är självklart att Örebro ska gå i täten för denna utveckling.

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna i Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Tillsammans för klimatet – från Örebro till Paris

image

Idag ordnade Naturskyddsföreningen en klimatmanifestation på Stortorget i Örebro – Tillsammans för klimatet! Jag var en av fyra talare, och detta var vad jag sa till alla örebroare som kommit för att sätta fokus på klimatet:

Hej alla klimatvänner!

Idag är den där dagen vi sett fram emot så länge, med starten av det viktiga klimattoppmötet i Paris. Men det är också en dag som man räds lite. För det är nu det gäller, det vet vi alla. Jorden har börjat skicka sina fakturor för alla de klimatutsläpp vi gjort de senaste hundra åren.

På senare tid har klimatfrågan kommit lite i skymundan av flyktingkrisen. Jag menar att de hör ihop i allra högsta grad. Klimatförändringarna kommer sannolikt att skapa ännu fler flyktingar än idag, och det är de fattigaste i världen som drabbas hårdast. Därför måste vi tänka helt nytt, och börja bygga ett samhälle som är robust nog att ta emot många fler nya invånare än idag.

Vi kanske inte är jättemånga som samlats här idag – även om ni är många fler än jag vågat hoppas på – men vi är långt ifrån ensamma. Mer än 1,7 miljoner namnunderskrifter för ett ambitiöst och rättvist klimatavtal överlämnades igår till FN:s klimatchef. 1,7 miljoner!

Mitt parti, Miljöpartiet, sitter nu i regering för första gången. Trots det politiskt lite skakiga år som gått så har Miljöpartiet fått igenom flera gröna framsteg för klimatet. Vi har bland annat beslutat om satsningar på järnvägen, på fler klimatsmarta bostäder och bättre kollektivtrafik för hållbara städer.

Som miljöpartist är jag så klart också väldigt stolt över att vi har en grön miljö- och klimatminister som kommer företräda Sverige vid klimatförhandlingarna i Paris. Och i förrgår träffade jag Åsa Romson i Stockholm. Jag berättade för henne att vi skulle ses här idag, och frågade henne om hon hade någon hälsning. Hon blev jätteglad av att höra om ert engagemang att arrangera det här mötet, och hon berättade om hur full av energi hon själv var inför Parismötet. Hennes deltagande på mötet står på två ben – det ena är det faktiska arbetet för ett bindande klimatavtal som är rättvist även för de fattiga länderna.

Men Åsa lyfte också fram vikten av att att vara en förebild för andra länder, och visa hur vi i Sverige arbetar med innovationer och investeringar för ett fossilfritt samhälle. Vi kan visa hur man bygger höghus i trä, hur man får bort kol och olja ur värmeproduktionen, hur man renar vatten med hjälp av solljus, hur man använder matavfall för att tillverka fordonsbränsle.

Och att agera förebild är viktigt på flera nivåer. I globala klimatförhandlingar är det viktigt. Men även på lokal nivå, här i vår kommun, så är det viktigt. Jag ska erkänna att det inte alltid är så enkelt att vara miljöparti i opposition i ”Årets Miljökommun”. Det görs väldigt mycket bra för klimatet i Örebro, och oavsett vilken politisk sida man sitter på är det något som vi alla ska vara glada och stolta över!

Men visst är det så att vi fortfarande har långt kvar till en verklig klimatomställning, även här i vår kommun. Jag är personligen enormt taggad att få vara en del i arbetet med att göra Örebro kommun till ett globalt föredöme på klimatområdet.

Vi måste hoppas på att våra ledare verkligen lyckas i Paris. Men vi kan inte heller blunda för att det kan bli en besvikelse. Om det blir så får vi inte förlora hoppet om en hållbar framtid på jorden. Men vi kommer i så fall vara tvungna att hitta helt nya vägar.

Det finns några stora multinationella företag som gjort ett gemensamt frivilligt klimatåtagande. De har lovat att minska sina klimatutsläpp med långt mer än som motsvarar deras del av att nå tvågradersmålet. De säger att de gör de för att de vet att det kommer vara andra som gör mycket mindre än vad de borde. Därför gör de lite mer, för att kompensera för de andra.

Det är precis så vi ska tänka! Vi ska vara stolta över att vi kan göra mer än andra i vårt land, och mer än andra i vår kommun. Och var och en av oss ska var stolta över att vi kan vara planetskötare, och vara ett föredöme för andra. Och det allra viktigaste som finns att berätta, det är att en livsstil som är hållbar ur klimatperspektiv också kan ge var och en av oss en högre livskvalitet.

Klimatfrågan beskrivs ofta som ett hot. Och ja, det är en allvarlig stund. Men jag vill istället beskriva det som vår allra största möjlighet till ett bättre liv.

Vi kommer att klara detta – tillsammans!

image

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather