Kategoriarkiv: Kultur

Ett samtal om kulturen

Under tisdagskvällen kunde en vara med på ett spännande samtal om kulturen på ett fullsatt Kafe Kulör. En panel fick börja röra lite i frågorna om vilka slags satsningar som kulturen behöver i Örebro. Det var en väldigt givande kväll tycker jag och med hem fick jag lite nya perspektiv kring aktuella frågor som bygget av kulturkvarteret.

IMG_20160419_183015

Det blev en diskussion om huruvida kultur främst ska konsumeras eller om målet är att människor ska utöva kultur. Helt enkelt, ska vi örebroare främst vara åskådare eller ska vi vara medskapare och delaktiga i att skapa. Själv tycker jag vi har för mycket av just åskådarkultur och skulle vilja se mer deltagarkultur. För jag tror det blir fler meningsfulla möten om vi gör saker tillsammans än om vi bara tittar på saker tillsammans.

Många nämnde just det under kvällen, att kulturen är ett viktigt kit i vår stad och i vårt samhälle. Att det skapar sammanhang och meningsfullhet för människor. Det är kulturen som får samhället att fungera så väl som det gör, trots alla brister som finns. Jag brukar alltid tänka på när en forskare berättade för mig att vi i Sverige saknar förståelse helt för hur segregerade våra städer är. I ett jämförande perspektiv internationellt har vi mer segregerade storstäder än ex Los Angeles i USA. För mig skapar det en förståelse för kulturens roll och styrka. Frågan borde alltså inte vara varför våra segregerade områden fungerar så dåligt som de gör, utan de fungerar förvånansvärt bra. Frågan borde vara; varför fungerar våra utsatta bostadsområden så bra som de gör? Svaret blir då att vi kan tacka kultursatsningar och kulturarbetare för det.

Att Örebro är en delad stad var något som samtalet återkom till en hel del. Riskerna med att centralisera kulturen genom exempelvis ett stort kulturkvarter nämndes. En paneldeltagare pekade ut att människor beroende på socioekonomi har olika stora trygghetsavstånd som begränsar hur rörliga de är utifrån bekvämlighet. Helt enkelt att människor i utsatta områden rör sig betydligt kortare avstånd för att nyttja exempelvis ett bibliotek. Är det för långt bort saknar de känsla av ägandeskap och känner sig inte trygga och bekväma med att göra ett besök. Människor med högre inkomst har ett större trygghetsavstånd vilket betyder att de kan tänka sig att röra sig för att ta del av kultur. De känner alltså ett större ägandeskap över staden och det som erbjuds alla örebroare. Detta faktum gör att vi behöver ha ett levande samtal om trösklar och ägandeskap inom kulturpolitiken. Det finns självklart fördelar med att samla verksamhet, men det är viktigt att det finns en infrastruktur inom kulturen som gör att vi fångar upp människor som har ett stort behov av kultur och att de då slussas vidare (ofta in mot stan) för att delta och ta del av det som sker på andra ställen än där de bor. Ett väldigt konkret förslag som någon lyfte var att se till så det går bussar till kulturarrangemang i och utanför staden, så det blir lättillgängligt för fler.

Som sagt snuddade vi vid frågan om kulturkvarteret. Förslaget innebär en ganska stor satsning på 500 miljoner och en ökad kostnad på 25 miljoner varje år, så det var fint att höra panelens reflektioner. Alla var överens om att det är välkommet med en satsning på kulturen och att det finns mycket gott som kommer av att få verksamheter att samverka. Det är spännande saker om en blandar konsthanteverk, med teknik, med musik osv. Men det främsta behovet som jag hörde beskrivas var bristen på billiga lokaler som kan bli ateljeer eller replokaler. Det lyftes från panelen att i de städer där det idag bubblar i världen finns en sak gemensamt, just tillgången på billiga lokaler. Kulturen är ofta något som sköter sig själv och det viktigaste är infrastrukturen.

I Örebro kan vi se att det blivit ett uppsving av spelningar som arrangeras på stan av privata arrangörer. Det är oerhört positivt, men det behöver bli lättare att skaffa tillstånden och föra dialog för att hitta lösningar som möjliggör fler arrangemang. Samtidigt som det är viktigt att inte glömma bort den kommersiella kulturen känns det viktigt att påpeka att vi i city saknar icke-kommersiella ytor. Vi saknar klassiska allmänningar där människor kan vara utan prestation, utan att behöva betala inträde eller köpa fika. Platser där en kan umgås eller bara vara. Många umgås idag på stan genom att shoppa eller besöka caféer, men det är inte tillgängligt för alla. Det finns människor som inte har råd att fika varje dag i syfte att träffa vänner. Det måste finnas fler attraktiva mötesplatser som är till för alla. Biblioteken är en av dessa platser idag, men kanske behövs det något mer.

Panelen fick en fråga från publiken kring mångfald inom kulturen och bland de som jobbar med kultur i det offentliga. Svaret blev att det är ganska skralt idag. Det får mig att tänka på hur viktig kulturen är just för att fördela makt mer rättvist i samhället. Vi skulle behöva använda kulturen för att skapa delaktighet och sprida en känsla av ägandeskap. Det är därför jag tycker en satsning på ett Folkets hus i Vivalla är bra. Det behövs platser där människor kan mötas och organisera sig, framförallt unga. Det behövs platser där människor tillåts vara radikala och får vara i opposition till makten. Och att få vara kritiska utan att risker att förlora stöd från det offentliga. Då behövs föreningar som Folkets hus som kan vara en mellanhand, som kan vara neutral mellan makt och de som upplever sig som opposition.

13062176_10153373327955672_4125298716029303760_n

Slutsatsen av detta långa samtal tycker jag är att vi behöver prata mer om vilken slags stad vi vill vara. Hur vi vill utveckla Örebro och hur vi kan använda kulturen som ett verktyg. Det viktiga är inte att göra en stor satsning på flera miljoner, utan det viktiga är samtalet och hela resan till att en satsning görs. Problemet idag är att alldeles för få är med i samtalet om vad vi vill bli för slags stad, vad vi vill få ut av en satsning på kulturen eller ens känner ägandeskap nog så att de kan tänka sig besöka ett nytt kulturkvarter.

Personligen tror jag vår stad har mycket att vinna på att bli en kreativ och skapande stad. Det är därför jag tror så mycket på ett makerspace och platser där människor får vara med och skapa och testa sig fram. Vi har exempelvis många it-företag och entreprenörer i stan som gör många spännande saker. Det märks att de bryr sig vilken slags stad Örebro ska vara då de arrangerar saker som kids-hack (programmeringsstuga för barn och unga). Sådana initiativ och KomTek (kommunala teknikskolan) tror jag är viktigt för att fler tjejer tidigt ska få växa ett intresse för programmering och teknik. Om vi även blandar in satsningar för konstnärligt skapande är det svårt att veta exakt vad det kommer bli. Mer än spännande. Tänk vad det skulle kunna betyda för världen om vi som stad var delaktiga i att öka antalet tjejer som blir programmerare, spelutvecklare eller ingenjörer och uppfinnare. Då tror jag vi skulle göra avtryck på riktigt.

/Niclas Persson, kommunalråd och ersättare i Kulturnämnden

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Örebroarna måste få påverka planerna på kulturkvarter

Redan idag finns en ganska hög tröskel för många Örebroare för att ta del av kulturen eller besöka biblioteket. Det är ganska problematiskt eftersom kulturen behövs för att skapa möten, erbjuda möjligheter att bilda sig och utvecklas oavsett vem en är eller vilken bakgrund en har. Kulturen kommer behövas för att hålla ihop samhället när Sverige och Örebro växer.

Kommunledningen driver fortfarande på om att bygga ett kulturkvarter, där bibliotek och kulturskola ska ingå. Men alldeles för få Örebroare har fått säga sitt om vad de har för tankar, visioner och krav på framtidens bibliotek eller en förändrad kulturskola.  Idag är det främst några få privilegierade örebroare som fått vara med och påverka planerandet av kulturkvarteret.  Resultatet riskerar därför att bli att vanliga örebroare inte kommer känna ägandeskap för det som byggs för deras skull. Då kommer de förmodligen inte heller ta del av verksamheten.

Miljöpartiet kommer att lägga förslag till kulturnämnden, som ansvarar för dialog med medborgarna, att örebroarna ska få vara med och säga sitt om kulturkvarteret. Det är viktigt för att exempelvis stadsbiblioteket ska kunna möta de behov och önskemål som folk har, och se till att fler använder sig av och besöker biblioteket. Detsamma gäller kulturskolan. Och så kanske det saknas något i planerna som örebroarna vill ha men som kommunen missat.

När kommunen satsar 500 miljoner och planerar att lägga 40 miljoner per år på en stor kultursatsning så är det ju viktigt att det blir rätt. Det behövs en folklig förankring och människor måste få vara med och säga sitt.

Niclas Persson
Kommunalråd

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Fler bilfria gator en viktig del av sommarstaden Örebro

Skärmavbild 2015-08-28 kl. 13.40.01

Det är många örebroare och besökare som har uppskattat den rosa gatan i sommar. Istället för att bilarna utgjort en barriär mot slottet och Svartån, så har de försvunnit och gatuutrymmet har istället använts till konst, folkliv, uteserveringar. Människor har trivts här – mitt i det som annars varit trafikerad stadsgata.

Miljöpartiet tycker att det är glädjande att försöket verkar ha varit framgångsrikt. Det visar att människor vill kunna röra sig, mötas och njuta av en större del av stadskärnan. Det är tydligt att människor tar plats när bilar får ta andra vägar. Det har tagits många bilder på glada människor i olika åldrar, med olika ursprung och under nästan alla dygnets timmar. På kort tid har den rosa gatan blivit ett slags landmärke.

Kommunalrådet Björn Sundin (S) säger att det verkar som att örebroarna accepterar ”mer lek” än han tidigare trott. Vi i Miljöpartiet tycker att det snarare visar sig vara en viktig pusselbit i utvecklingen av en hållbar stad. Glädje, lust och lekfullhet är förstås en förutsättning för denna utveckling, men jag tycker att det är viktigt att vi tar signalerna väldigt många örebroare skickar oss just nu. Vi i Miljöpartiet vill att försöket med den bilfria gatan ska bli permanent, där vi under sommarmånaderna gör ett antal gator i centrala Örebro helt bilfria. Tänk om vi mellan april och oktober kunde göra stadsrummet för örebroarna mer öppet och tillgängligt för gående och cyklande. På vintern är bilen viktigare för framkomligheten. Under den mörka och kalla tiden på året är inte intresset för att röra sig utomhus i staden lika stort.

Vilka gator är då lämpliga att använda på det här sättet? Det behöver vi nog ta hjälp av både kommunens tjänstemän och örebroare i allmänhet att avgöra, men här är några tankar.

Engelbrektsgatan vid Slottet har ju visat sig vara en succé. Kungsgatan (som redan idag är ett populärt gångstråk, men stört av trafik) mellan Nygatan och Engelbrektsgatan. Kanske Vasagatan bakom Nikolaikyrkan där det rör sig mycket människor redan idag. Olaigatan mellan Storgatan och Klostergatan skulle skapa möjligheter för ett mer levande Järntorg, med uteserveringar och folkliv med Slottet och Svartån som fond. Här samlades tiotusentals människor varje kväll under jubileumsveckan och det är inte en slump. Lika lite som det var en slump att arrangörerna ställde den stora scenen där. Ju mer utrymme vi frigör för människor runt Slottet och Svartån desto fler människor kommer att fylla det här rummet och vilja uppleva saker, äta, umgås och trivas. Vilket skapar en god grund för stadsutveckling, kultur, företagande och massor av positiva saker för örebroarna.

Bilarna då? Med hjälp av trafikplanerare och andra kunniga så kan vi helt säkert hitta lösningar. Bussarna? Samma sak där. Det har ju visat sig att de som planerar busslinjerna varit bra på att lösa sådana här utmaningar tidigare i samband med olika större evenemang i staden. Men människor som av olika anledningar behöver hjälp att transporteras nära de platser de ska besöka av olika anledningar, alltså människor som inte kan gå längre sträckor på grund av exempelvis sjukdom eller funktionsnedsättning – ska de stängas ute? Nej, vi ska självklart se till att alla fortfarande har tillgång till staden och stadsrummet. Vi kan sånt här i Örebro. Vill vi?

Örebroare och mängder av gäster har under sommaren visat att de vill. Om vi som beslutar kring hur allas vårt gemensamma stadsrum ska användas skapar utrymme för människor – utan att de behöver riskera att bli påkörda eller känna att de är i vägen – så skapar örebroarna ett helt annat liv på gatorna än vi vant oss vid. Det är bra för en stad som vill utvecklas. Det är ett måste om vi vill utvecklas i en mer hållbar riktning.

Självklart ska vi ha fler rosa gator i Örebro. Eller rättare sagt, fler rum för människor i staden. Vilka färger de än har.

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet i Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Bra gröna dagar i Almedalen

tal

Mitt åttonde år i Almedalen blev det första i ett politiskt uppdrag. Eller åtminstone en politisk anställning. Det var skönt att ägna några dagar åt gröna idéer i seminarier och möten. Tillsammans med Sara Richert, som är kommunalråd för Miljöpartiet, gick jag på några spännande panelsamtal om bland annat trä som ersättning för olja och om den nya livsmedelsstrategin. Lokalt arbetar vi bland annat med tankar på en kommunal träbyggnadsstrategi och idéutveckling när det gäller lokal och hållbar livsmedelsproduktion. Vi hann också förbi Stora Miljökvällen, ett av Almedalsveckans allra populäraste mingel, där många ville prata om Örebro (som fick ta emot pris som Årets miljökommun).

FWR_3913

Två av de samtal som jag tyckte allra bäst om genomfördes i Sankta Maria Domkyrka. Det första – Oklara nyanser av grönt – är finansbranschen redo att anta klimatutmaningen?  – handlade om grön ekonomi och i det deltog finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund tillsammans med Sarah McPhee, vd, SPP. Mats Andersson, vd, Fjärde AP-fonden. Svenne Junker, forskare och ansvarig för finansfrågor, Naturskyddsföreningen. Moderator var Nina Ekelund, styrelseordförande 2050. Det andra var ett lugnt och skönt samtal mellan Kultur- och demokratiministern, Miljöpartiets egen superhjälte Alice Bah Kuhnke och ärkebiskopen Antje Jackelén. Ett samtal om kultur, religion och fred.

FWR_3921

I Almedalsparken hann jag lyssna på viktiga samtal om feministiska perspektiv på klimatförändringarna och strategier för utveckling av Miljöpartiets politik. Engagerat deltagande av flera Miljöpartister, inte minst Anders Wallner, vår partisekreterare som dessutom presenterade sommarens mest Miljöpartistiska pepplåt – Allting börjar nu med RMK & Toppen.

gustav

Efter Gustav Fridolins engagerade tal om skolan, miljön och den internationella solidariteten (ett tal jag verkligen gillade eftersom det hela tiden stegrades lite grann) satte Sara och jag oss och fick ett par nödvändiga timmar i lugn och ro och fick prata igenom våren och planera lite försiktigt tiden som kommer. Viktigt och skönt. Ett bra sätt att gå ut i sommaren och ledigheten.

Nästa år lär vi bli fler gröna från Örebro i Almedalen. Det blir toppen! Mötena som uppstår här i gränder och i korsningar är väldigt bra. Fler borde ta del av dem.

/Fredrik Welander, politisk sekreterare
Miljöpartiet de gröna i Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Örebro Convention Bureau och mötesstaden Örebro

ocvb

Näringslivets tillväxt kan se ut på väldigt många olika sätt. Det kan också innebära väldigt olika påverkan på miljön, och värdeskapande för oss människor. Jag vill gärna se en mycket snabbare tillväxt av naturturism och besöksnäring i kommunen, aktiviteter som bl a ger större mänskligt välmående, ökar kunskap och främjar kreativitet. Men ofta med ett ganska litet ekologiskt fotavtryck jämfört med andra delar av näringslivet. Det är också skälet till att jag träffade Pernilla Körberg Törnqvist idag, som leder arbetet på Örebro Convention Bureau. Örebro Convention Bureau är den del av kommunägda Örebrokompaniet som tillsammans med partners verkar för att utveckla Örebro som en stark mötesplats. Det handlar om att utveckla Örebros erbjudande till omvärlden när det gäller vår kapacitet att hjälpa organisationer och företag att arrangera bra och viktiga möten, inte minst stora kongresser och mässor. Det är viktigt för Örebro av många olika anledningar, inte minst för att det hjälper oss att utveckla stadens servicenäringar vilket leder till flera jobb i olika branscher, men också en härligare stad.

Vi får möten till Örebro och regionen för att vi har många bra värdar. Hotell, mötesanläggningar, restauranger och andra som kan erbjuda ett bra värdskap – själva eller tillsammans. Här tar både privata aktörer och kommunen ansvar på olika sätt. Örebro Convention Bureau jobbar med ramarna och genom att utveckla konkurrenskraftiga erbjudanden. Inte minst med samordning av och stöd till evenemang. Bland annat inom ramen för ett utvecklingsprojekt som drivs tillsammans med Region Örebro län. En viktig funktion är att koordinera och förmedla kontakter.

Fram till 2020 vill Örebro Convention Bureau hitta en finansiering där 50 procent av finansieringen kommer från externa partners. Det är klokt. Mer privata resurser kan stärka arbetet, utvecklingen och beslutsfattandet. Mångfald är bra för utveckling.

Jag fick mycket att tänka på under mötet med Pernilla. Det är viktigt för vår kommun att andra människor kommer hit och möts, får kunskap och blir klokare. Hur kan vi politiskt bidra till att stärka det arbetet? Det gör att bilden av Örebro sprids i omvärlden, leder till jobb och att vi använder vår stads olika mötesrum på ett klokare sätt. Vad kan vi erbjuda när de stora mötena hålls i Örebro? Hur visar vi att gästerna är viktiga för oss och välkomna?

Det kanske inte låter så roligt och festligt alla gånger, men vi måste komma ihåg att nästan 75 procent av gästnätterna i vår region kommer från det som kallas affärsturism. Alltså att människor av olika anledningar kommer till Örebro i jobbet för att uträtta något och möta andra människor. Och med tanke på att en kongressdeltagare i genomsnitt spenderar 3500 kronor per dygn när de är i Örebro så blir det i slutändan viktigt för jobb och utveckling. Det skapar möjligheter.

När så många människor möts är det självklart viktigt att det görs på ett hållbart sätt. Pernilla berättade om att både mötesanläggningar och hotell jobbar ambitiöst med miljöfrågor och att det mer eller mindre är ett måste idag. Den som inte är bra kommer på sikt inte att vara ett attraktivt alternativ för sina kunder. Min högst personliga reflektion är att det fortfarande finns massor kvar att göra innan event- och konferensverksamheten har fått en hållbarhetsprofil värd namnet i Örebro. Målet måste vara att Örebro är känt för de grönaste evenemangen i Sverige. Eller varför inte Europa?

Men det här händer inte av sig självt. Nej, många krafter måste samverka här. Örebro står inför några utmaningar. En av de allra viktigaste tillgångarna för mötesstaden Örebro är Medborgarhuset. Denna fantastiska byggnad, av Erik och Tore Alsén, hyser många rum som används under stora kongresser. Som när Miljöpartiet håller kongress här i Örebro i juni. Då kommer vi använda hela Medborgarhuset och Conventum Kongress. Men Medborgarhuset behöver rejäla investeringar, menar Pernilla Körberg Törnqvist. Det är dags för omfattande renoveringar om Medborgarhuset ska fortsätta att kunna ta emot stora möten. Fastigheten ägs av Örebroporten, som i sin tur ägs av Örebro kommun. Alltså är det i dagsläget kommunen som behöver investera.

Vi politiker har också stora beslut att fatta om stadsbibliotekets framtid och den dag bibliotekets lokaler står tomma lär Conventum vara redo att flytta in, men även då kommer det att krävas omfattande investeringar för att lokalerna ska kunna anpassas efter de krav som ställs på en modern och attraktiv mötesanläggning.

Jag tror att vi måste våga tänka modigt och klokt när det gäller mötesstaden Örebro. Södercity har fantastiskt fina förutsättningar att vara en plats för stora och viktiga möten även i framtiden. Om vi beslutsfattare i Örebro kommun kan enas om att använda det begränsade investeringsutrymme vi förfogar över på smarta sätt, samtidigt som vi bjuder in andra aktörer för att utveckla det samlade erbjudandet Örebro kan erbjuda för människor som vill arrangera viktiga möten. Hur påverkar den politiska majoritetens planer på att storsatsa på ett nytt Kulturkvarter bredvid Konserthuset möjligheterna att renovera Medborgarhuset?

Det finns en hel del att tänka på om vi ska fortsätta kunna arrangera nationella och internationella möten av högsta klass, vilket är viktigt för såväl näringsliv som för universitetet, regionen och många av de statliga myndigheter som finns här.

Vi har varit goda värdar i generationer i Örebro, och jag tror att vi kommer att fortsätta med det. Men vi måste samlas och satsa, för det händer inte av sig självt. Dagens möte med Pernilla Körberg Törnqvist påminde mig om det viktiga arbete som görs av många personer och kreativa företag i Örebro för att utveckla möten och värdskap. Och hur viktigt det är att det fortsätter utvecklas, eftersom det påverkar Örebro på många, många sätt.

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna, Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Slagborr och teleskop på lånekortet

Stadsbiblioteket

Vad har biblioteket för roll i vår tid? Det blev samtalsämnet när jag träffade den här superinspirerande killen – Peter Alsbjer, kommunens bibliotekschef.  Samtalet tog aldrig riktigt slut, särskilt inte efter att han inledde starkt med att berätta hur bibliotek på andra håll har s k MakerSpace – platser där invånare får nyttja sin kreativitet, lära sig skapa eller laga saker. Eller varför inte införa möjligheten att låna en slagborr eller teleskop på bibliotekskortet. Tankarna är många och sträcker sig längre än att biblioteket bara ska erbjuda långa rader med böcker.

Peter har anklagats för att vara bibliotekstankens inre fiende (Han stoltserar lite med detta och har döpt sin väldigt spännande blogg efter anklagelsen, läs här!).  Anklagelsen kommer från de som ser boken som central i ett bibliotek, och där Peter ser något mer. Självfallet har böcker en viktig roll även i framtiden, men tanken bakom biblioteket har ju aldrig varit just böcker, utan böcker är bara mediet för att bilda och sprida kunskap.  I vår tid, i det samhälle vi lever i idag behöver vi kanske ta en funderare på hur biblioteken kan ta en mer aktiv roll för att bidra till en positiv samhällsutveckling. Där vi skapar möten, integration och skapar jämlikhet.

Peter berättar att den flitigaste biblioteksanvändaren tillhör den övre medelklassen. Bibliotek anpassas ofta efter besökare och sällan efter de som inte besöker, men kanske skulle behöva en plats att bilda sig. Det finns en stor men spännande utmaning, särskilt när Örebro växer och får nya invånare som varit kort tid i Sverige, att göra biblioteken till en arena där människor möts och på egna villkor och med en låg tröskel kan berika sitt liv.

Tänk er då själva om biblioteket hade en öppen verkstad, eller ett MakerSpace där örebroare träffas över ålders, köns och etniska gränser för att laga och fixa saker tillsammans. Där pensionärsgubbar kan lära ut hur du löder en brödrost. Vilka spännande möten och helt i tiden där vi behöver använda resurser mer effektivt och bidra till minska vår konsumtion.

Dessutom finns det få allmänningar idag utöver parkerna. De flesta platserna inne i stan kräver att du har pengar att spendera på prylar eller mat. Här behövs biblioteket och det allmänna som en neutral plats så att alla Örebroare har en plats som är deras. Framförallt en kunskapsmiljö där de på sina egna villkor kan lära och bilda sig.

Bibliotek utan böcker är ju inte en helt ny tanke, det finns idag på olika håll bibliotek som siktar in sig på helt andra medier. Själv tänker jag ofta på musik och seriebiblioteket i kulturhuset i Stockholm. Peter berättar att han ser framför sig lokaler som kan ställas om och förändras ganska snabbt. Han verkar nästan lite oroad för att bokhyllor ska växa fast eller att människors fantasi cementeras om vad bibliotek kan erbjuda. Han vill de alltid ska inspireras och uppleva nytt när de kliver in. När stadsbiblioteket i Göteborg renoverades etablerades flera små bibliotek i olika evakueringslokaler. Ett av de mest framgångsrika var biblioteket ”300m2 böcker”, en väldigt central lokal mitt bland affärerna där Göteborgarna kunde göra boklån. Det pyttelilla biblioteket finns nu kvar trots att stadsbiblioteket är färdigbyggt. Tänk om vi i Örebro kunde etablera något liknande, 300m2 mitt i stan där vi kan testa nya former: Seriebibliotek, MakerSpace, musikbibliotek eller något annat spännande.

En av de mest spännande sakerna som Peter berättar om är bibliotek på den danska landsbygden som haft s k mer-öppet. När personalen har gått hem kan du fortfarande besöka biblioteket och göra utlån eller hänga över en bok. Tänk er själva vad det skulle kunna betyda för Örebros landsbygdsbibliotek, där de kan vara tillgängliga för människor även efter att de slutat jobba!
Som sagt, det finns många spännande tankar och exempel för hur biblioteken i Örebro kan utvecklas och bli något mycket mer än idag.

Ser fram emot att prata mer om hur vi  främjar lärande, upplevelser, information och kultur i ett nytt stadsbibliotek. Tycker vi pratat alldeles för lite om innehåll och väldigt mycket lokaler. Vi behöver prata mer funktioner!

/Niclas Persson, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna Örebro

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Kulturhuset Krämaren – ett alternativ till nytt kulturkvarter

kramaren_9351Debattartikel publicerad i Nerikes Allehanda 6 mars 2015:

Örebro har ett rikt kulturliv. Kommunen ska bidra till goda förutsättningar för de som utvecklar kultur. Därför tycker Miljöpartiet de gröna i Örebro att kommunen ska utreda Krämaren som kulturhus. Vi anser att byggandet av ett nytt kulturkvarter är ett för stort risktagande. Det saknas intäkter och vi, liksom flera kulturutövare, är oroliga för att bygget kommer försämra förutsättningarna för kulturen i Örebro på både kort och lång sikt.

Miljöpartiet anser inte att det är ekonomiskt hållbart för oss i Örebro att ta den risk som förslaget till kulturkvarter innebär. Förutom den höga beräknade kostnaden för att bygga, omkring 450 miljoner kronor, så finns frågetecken kring driftskostnaderna och i den nuvarande kalkylen saknas många miljoner kronor årligen. Bland annat förväntas privata aktörer bidra med intäkter. Hur? Erfarenheter visar att privat finansiering av kultur är ovanligt. Annan erfarenhet visar att slutnotan för nybyggen sällan stannar där det sagts från början. Det riskerar att äta upp reformutrymmen för framtida satsningar på en mångfald av uttryck i Örebros kulturliv.

Visst kommer det att bli bra för Örebro med ett nytt, utvecklat bibliotek och självklart vill vi att kulturskolans elever ska ha bästa möjliga förutsättningar. Men vi tror inte att riskfyllda fastighetsinvesteringar ska styra kommunens kulturpolitik. Vi vill göra det möjligt att sprida ut den enorma kulturkvartersinvesteringen på fler olika insatser. Därför tycker Miljöpartiet att kommunen ska utreda om Krämaren kan tillfredsställa samma behov som ett nytt kulturkvarter. Krämaren är en ikonisk byggnad som står och famlar efter en ny uppgift i livet när människors konsumtionsmönster och behov förändras. Idag gapar butikerna tomma, men här finns plats för ett stadsbibliotek, utställningar och delar av kulturskolan som kan samsas med café, restauranger och handel, med en unik park på taket som kan öppnas för örebroarna. Här kan vi nyttja en befintlig fastighet som människor redan använder för möten, istället för att bygga nytt på en tomt som örebroarna inte har någon stark relation till. En mötesplats som etablerats av generationer, mitt i Örebros folkliv. Krämaren ligger mitt i en del av staden som länge använts för just kulturupplevelser och möten. Kulturhuset Krämaren kan växa söderut mot Krämartorget som länge ropat på liv och rörelse och varför inte integrera ÖBOs gamla huvudkontor i lösningen för att skapa ännu fler rum för kulturskola och möten? På samma sätt kan kulturen ta plats i delar av nuvarande Rudbecksskolan. Dessutom finns redan planer på en musikscen vid Studentcity och scenerna i Medborgarhuset kan beläggas mer.

Så kan Örebro kommun skapa ett kulturkvarter i en redan befintlig miljö. Vi är övertygade om att det kan vara en mer hållbar lösning på alla sätt. Vi vill inte ta långsiktiga ekonomiska risker med örebroarnas pengar. Vi anser att det är klokare att använda befintliga fastigheter och med Krämaren som kulturhus får Örebro nya och viktiga möten i en fastighet som är ett landmärke, en fastighet som kan integrera samma delar som ett nytt kulturkvarter. Därför vill vi att kommunen utreder om Krämaren löser det som planerna på ett nytt kulturkvarter är tänkta att lösa, och samtidigt vitaliserar vår stadskärna. Så att beslutsunderlaget för att skapa goda förutsättningar för Stadsbiblioteket, Kulturskolan och alla kulturutövare i Örebro blir så fullständigt som det kan bli.

Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna

Niclas Persson, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Självklart ska barnen ha ordentliga skolbibliotek!

Jag får dubbla känslor för artikeln i dagens Nerikes Allehanda  (http://na.se/nyheter/nyheter/1.2863295–naskola-bibliotek-gloms-ofta-bort) med den kritiska rösten om skolbiblioteken. Trist att få bekräftat det jag själv upplevt, att det inte är alla barn i Örebro som får regelbunden tillgång till de viktiga skolbiblioteken. Men samtidigt glad att media lyfter fram! Att barnen regelbundet besöker skolbiblioteket är mycket mer än en trevlig utflykt eller ett uppehållsrum på skolan.

Skolbiblioteken är så viktiga för barnen för att skapa sig sin egen kunskap, att utveckla sitt eget kritiska tänkande. Det räcker inte med en bokhylla i ett hörn av skolan. Barnen behöver lotsas in av bibliotekarier med kompetens, lära sig söka kunskap själv, utveckla sin källkritik, att få utveckla sin läslust. Det är särskilt viktigt idag, när många föräldrar aldrig läser högt för sina barn hemma, och barnen istället tillbringar många timmar vid skärmar av olika former.

Alla barn i Örebro måste få regelbunden tillgång till ett skolbibliotek med utbildad personal! Helst ett skolbibliotek i varje skola, men i små skolor kan det fungera att gå till en närliggande skola. Och då pratar vi inte om en gång om året. Om det inte blir av för att det upplevs som krångligt att få in i skolvardagen, då är det för långt till biblioteket eller så är skolans resurser för dåliga!

I Miljöpartiets budget 2015 för Örebro skrev vi bland annat så här om skolbibliotek:

”Skolbiblioteken är inte bara viktiga institutioner för att sprida kultur utan fyller även en viktig funktion för att stimulera och bidra till ökad läsning bland barn. Det finns idag en stor utmaning rörande barns läsförståelse där särskilt pojkar halkar efter. Läsförståelse är en grundsten i ett kunskapssamhälle och är en avgörande faktor för hög livskvalitet, därför satsar vi särskilt på barns läsning med fokus på pojkar som ett samarbete mellan kulturnämnden och skolan.”

Och så här:

  • ”Alla barn ska regelbundet besöka ett skolbibliotek med utbildad skolbibliotekarie, och kommunen har en “skolbiblioteksbuss” som besöker skolor som saknar eget skolbibliotek i närheten.

  • Barns – och särskilt pojkars – läsförståelse ska främjas genom inrättandet av en ”resande bibliotekarie” som stöttar pedagoger och föräldrar via bland annat barnavårdscentraler, förskolor och skolor.”

 Vackra ord – eller hur? Men det viktiga var att vi också, i vår budget, hade avsatt resurser där det behövdes. I vår budget för 2015 fanns avsatt 1,5 miljoner kronor för barns läsning och särskilt på pojkars läsning.

Jag vet att Miljöpartiet och Socialdemokraterna i sin överenskommelse på riksnivå också skrivit in betydelsen av skolbibliotek och hoppas att mycket arbete från det hållet också kan göras i frågan.

Med gemensamma krafter kan vi hjälpas åt att få fler barn, och särskilt pojkar, att hitta läsningen i och med att det är en essentiell del i utvecklas, lära sig, utveckla kritisk tänkande och inte minst njuta av en rik inre och yttre värld.

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna

 

PS.  Det är också för att vi värnar frågor som skolbibliotek, särskilda satsningar på pojkars läsning, tillgängliggörande av konsthallen för skolbarnen osv som gör att vi är oroliga för hur en satsning på ett helt nybyggt kulturkvarter skulle påverka kommunens kulturbudget. Det finns alltid en risk att dyra investeringar i storslagna byggnader utarmar kulturbudgeten när notan blir långt större än uppskattat. Men den frågan förtjänar ett alldeles eget inlägg på bloggen…

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather