Kategoriarkiv: Mat och livsmedel

På jakt efter det lokala, hållbara jordbruket

Skörden är bärgad och tempot på gården har minskat lite, när jag besöker Filip Dalme på Hammars Säteri en regnig torsdag i oktober.

Vi börjar på kontoret, och Filip berättar om hur det är att vara lokalproducerande lantbrukare. Han driver den 620 hektar stora gården och familjeföretaget tillsammans med sin familj. Gården, som ligger vackert precis intill Kvismare naturreservat, har gått i arv i generationer. En del av produktionen är KRAV-certifierad och det ekologiska tänket finns med i hela produktionen. Av de drygg 120 nötkreaturen betar en del av dem i naturreservatet och hjälper till att hålla markerna öppna. Och snart står en helt ny byggnad för modern lösdrift klar.

Sara och Filip landskap

Vi pratar om villkoren för att driva ett modernt, lönsamt jordbruk och samtalet kommer naturligt in på marknad, lagar, regler och samordning. Det är mycket en lantbrukare ska hålla reda på, och det mesta är man ensam i. Filip berättar att utbrändheten ökar bland medelålders lantbrukare. Många skulle egentligen behöva anställa en medarbetare men får inte ihop ekonomin.
Som miljöpartist blir jag glad av att höra att Filip tänker söka medel från Klimatklivet för att ställa om spannmålstorken till eldning med egen flis. Det skulle spara in 20 kubikmeter diesel per år och minska klimatavtrycket. För att värma upp lokalerna på gården eldar de redan idag egen halm i pannan istället för smutsig olja. Att driva ett ekologiskt jordbruk blir lättare om man får till ett eget kretslopp mellan växtodling och djurhållning. Att få fram gödsel på gården har ekonomiska fördelar. Har man inte den möjligheten är det en tillgång att kunna köpa KRAV-godkänd gödsel från kommunens biogasanläggning. Att ha egen gödsel, eget bränsle och egna drivmedel är både mer miljövänligt och i självhushållningen ligger en trygghet. Hammars säteri är också tacksamma för att slakteri och styckning finns bara ett par mil bort. Småskaligheten och närheten ger korta djurtransporter.
Vinjetterad kossa

På den lokala marknaden behöver det vara schyssta villkor i hela kedjan – för lantbrukaren, de som förädlar råvarorna och kunderna.

”Vi jobbar med att nå ut med vårt naturbeteskött. Här är det viktigt med affärsutveckling. Det har gått bättre än vi trodde att sälja direkt till konsument. Men när det gäller offentliga upphandlingar, så skulle vi vilja få avsättning för hela djuret. Som det är idag så vill t ex kommunens verksamheter ofta bara ha vissa styckdelar. Man vill ha köttfärs, helt enkelt. Och då får vi ett merarbete i att hitta avsättning för resten,” berättar Filip Dalme.

Som kommunpolitiker ser jag direkt behovet av att öka kunskapen hos våra tillagningskök och ställa tydligare krav på hållbara upphandlingar. Självklart går det att laga god och näringsrik mat på olika styckdetaljer från ett djur. Om vi i Örebro kommun menar allvar med att stödja lokal produktion så måste vi handla upp från lokala producenter på ett sätt som stöttar dem. Vi måste tänka på hela kedjan. Idag är det svårt för den enskilda konsumenten att kunna avgöra hur klimatvänligt det är att äta kött eller ej, och mycket i debatten är svartvitt. Att äta mindre kött, men svenskproducerat naturbeteskött, är ett steg i hållbar riktning. Det är viktigt att få fram det som är bra med naturbetesmark, som den biologiska mångfalden och klimatnyttan med kolinlagringen i marken. Här skulle tydligare kommunikation och märkning göra nytta.

IMG_0136

För framtiden ser Filip en utmaning i att hitta kompetens på nära håll, när man vill anställa i lantbruket. Det är viktigt att den gymnasiala utbildningen håller tillräckligt hög kvalitet när det gäller lantbruksteori, inte bara maskiner. Att utveckla Kvinnerstaskolan till en modern naturbruksskola – med högt hållbarhetstänk, affärsmässighet och kunskaper i framkant – skulle säkra den lokala lantbruksproduktionen på lång tid sikt. Här skulle Örebro kunna ta ett omtag och skapa något riktigt bra.

Samtal som det vi hade på Hammars Säteri hjälper mig att driva politik som på riktigt kan stärka de gröna näringarna i vår kommun. Många säger att de vill det, men det måste bli verkstad av det också.

Sara och ko 1

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Vegopremiär på Max i Göteborg

Skärmavbild 2016-01-21 kl. 14.55.12

Vi är i Göteborg och träffar andra gröna politiker. Här pratar vi om saker vi gör i kommunerna och delar kunskap och erfarenhet med andra. Dagen till ära åt vi lunch på Max för att testa deras nya vegetariska och veganska utbud. Idag lanserar de fem nya alternativ utan kött. Medan vi väntade på vår mat noterade vi att nästan alla beställde någon av de nya rätterna.

Vi provade den mexikanska burgaren och den veganska Oumph-sandwichen. Halloumiburgaren var redan slutsåld när vi åt. Så den får vi prova nån annan gång.

Några ord som sammanfattar våra intryck: Gott, kryddigt och äntligen!

Max har kunskap och agerar utifrån den. De har insett att de måste utveckla sin affärsidé i en föränderlig värld. Max var tidigt ute med att klimatkompensera och tar ett socialt ansvar som inspirerar andra i näringslivet. Det ska bli spännande att se hur andra kedjor reagerar. Visst vore det rimligt att även andra företag börjar servera fler vegetariska och veganska alternativ.

Vi kommer nog alla att vilja prova de alternativen.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Varför äter du djur?

PraoElev

Jag och alla andra vegetarianer utsätts ständigt för frågor. Varje gång jag äter frågar folk både kompisar och folk jag knappt känner varför jag är vegetarian och hur jag kan klara mig utan kött. Det är en fråga som jag har vant mig vid att svara på. Men om du inte är vegetarian, tänk dig att varje gång du äter mat i skolan eller på jobbet så frågar någon kompis eller främling ”varför äter du djur?”, ”hur länge har du ätit djur?” och ”hur får du i dig tillräckligt med vitaminer?”. Jag tycker att samhället borde vara uppbyggt så att du som äter kött ska försvara varför just du äter döda oskyldiga djur. Varje dag så slaktas 100 000 kycklingar i Sveriges största slakteri, i genomsnitt bara här i Sverige dödas 2 kycklingar per sekund, det är sjukt mycket! Själva processen går på löpande band och man behandlar djuren som de vore vilken vara som helst men de är ju faktiskt djur som fortfarande lever och har känslor. Kycklingarna ”bedövas” genom att köras in i en gaskammare med koldioxid så att de blir medvetslösa. Kycklingarna hängs sedan upp i fötterna på krokar medan de fortfarande lever, de åker runt i fabriken och genom en såg där de dödas. 2 kycklingar dödas per sekund BARA här i Sverige.

Djur föds upp och lever sina liv för att inom en snar framtid bli mat till en annan art, människan. Djuren har ingen frihet eller rätt att leva längre än vad människorna har planerat. Grisarna, kycklingarna, korna, fåren och alla andra föds upp i fångenskap som stora fabriker och de allra flesta lever sina liv instängda utan att någonsin få se solljuset. Detta kan man se i den hemska film som djurättsalliansen släppte 12 oktober om svensk djurhållning. Där ligger grisarna på hårda cementgolv instängda i små bås. När kultingarna inte längre lever tillsammans med sin mamma utan tillsammans med andra smågrisar så utvecklar dom störda beteenden som att tugga på varandras öron och svansar. Naturligt så skulle de aldrig börja äta på varandra annars men vi människor förändrar deras beteenden. Grisar är annars väldigt smarta djur, de kan förstå hur speglar fungerar, spela tv-spel och lura varandra. Grisarna, fåren, kossorna eller kycklingarna lever NÄSTAN ALDRIG på små bondgårdar där de får springa runt i hagar eller på gården och ha roligt. De föds upp och lever sina liv i små boxar inomhus där de knappt kan röra sig när djur egentligen vill springa runt och leka. Djuren föds upp i stora fabriker och slaktas i stora fabriker, de lever endast för att vi vill ha mat!

Människan behöver INTE döda andra djur för att själva överleva, det finns soja/Quorn produkter som kan ersätta kött, dessutom finns soja/mandel/havremjölk som kan ersätta komjölk. Det finns även väldigt mycket annat gott som exempel vegetarisk ost, skinka, bacon, kaviar. Vi behöver inte döda 100 000 miljoner djur per år här i Sverige, bara för att det ska vara ”som det brukar vara”.

Man får inte heller glömma bort att det är väldigt mycket bättre för miljön att äta vegetariskt än kött. Det blir 10 gånger mer utsläpp av att äta kött än vegetariskt. Eftersom att det äts så mycket kött så behöver man skövla regnskog för att odla soja till djurfoder, vilket är väldigt onödigt när man kan äta sojan direkt. Skillnaden om vi människor skulle äta sojan i vegetarisk mat istället för att djur först ska äta sojan och att vi sedan ska äta djuren är att det krävs ca 10 gånger mer soja för att mata djuren. Vi får därför mycket mer mat, mindre skövlad regnskog och mindre miljöpåverkan om vi alla skulle äta vegetariskt.

Miljöpartiet ger som förslag i budgeten för 2016 att vegetarisk mat ska införas som norm på alla skolor, vilket jag tycker är väldigt bra! Det som är skönt hemma hos mig och här på Miljöpartiets kansli är att normen är att vara ”annorlunda” alltså att vara vegetarian/vegan. Här är det självklart att alla äter vegetariskt om ingen säger till, därför slipper jag alla tjatiga frågor om vegetariskt. Om de som äter kött istället får frågan ”varför äter du kött” så tror jag att de börjar tänka mer på vad det är de egentligen äter. Det finns så bra skäl för att äta vegetariskt därför tycker jag att det behövs ännu bättre skäl för att äta djur. Så, varför äter just du djur?

Alma Lundström
Praoelev, 9A på Almbyskolan

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Jag är militant vegan

Idag är det Internationella vegetariska dagen och det känns fint tycker jag att det finns en sådan även om alla mina egna dagar numer är helt fria från djur i maten.

Det finns många bra skäl att låta bli att äta djur och nyttja djur och de flesta vet om dessa skäl:

  • Det är bättre för miljön och klimatet att låta bli att äta djur och sådant som djur producerar så som mjölk, ägg etc
  • Djuren vill inte dö för att du ska få äta dig mätt
  • Det går enormt mycket energi och vatten till djurproduktionen i en tid när vi behöver hushålla med dessa resurser
  • Det finns många hälsofördelar med att äta helvegetariskt

Förutom dessa vetenskapliga och ganska torra fakta är vegansk mat fantastiskt gott och sen jag blev vegan har jag prisat fördelarna varje dag.  Mina ögon har öppnats för ett brett utbud av råvaror och alternativ även om jag också äter som vem som helst allt som oftast.
Jag tycker om burgare, pommes frites, pizza, pasta, lasagne, indisk mat, sallad, osv, osv. Jag har smör och ost på min smörgås, äter yoghurt och flingor till frukost.
Allt som oftast äter jag som vem som helst, det är inte så mysko det jag gör nu när jag är vegan men ingen har behövt lida eller dö för min skull.
Finns det något som är svårt med att vara vegan?
Jo, jag tycker faktiskt det är ganska trist att attityden till den som inte vill äta djur är att den måste vara ”militant” då det egentligen handlar om motsatsen. Avståndstagande av allt sorts våld mot kännande varelser.
Ibland kan jag också tycka att det är trist med den spända stämningen runt ett middagsbord när nya bekanta upptäcker att jag inte har djur på tallriken.
”Men du är väl inte vegan?!”
”Hur får du i dig protein!”
”Jag tycker alldeles för mycket om bacon för att sluta äta det!”
”Jag kan aldrig sluta äta ost!”
Ja, jättebra men kan vi nu alla koncentrera oss på att äta vår middag.

Jag är glad att Miljöpartiet Örebro har motionerat om att alla politiska möten i kommunen ska vara automatiskt vegetariska och att djur på tallriken (dvs. ”kött”) ska vara tillval. Det skulle vara ett steg på vägen om det blir verklighet.
Dessutom har det beslutats att julfesten för personal i Örebro ska vara vegetarisk och det är nog inte bara jag utan några djur tacksamma över.

Jag är ju allt annat än militant vegan men jag är tydlig, väldigt tydlig med att den som äter ”kött” äter ett djur som inte ville dö och om du vill göra det valet får du göra det.
Jag avstår och mår så mycket bättre av det.

 

Kukkamariia Valtola Sjöberg
Politisk sekreterare

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Bra gröna dagar i Almedalen

tal

Mitt åttonde år i Almedalen blev det första i ett politiskt uppdrag. Eller åtminstone en politisk anställning. Det var skönt att ägna några dagar åt gröna idéer i seminarier och möten. Tillsammans med Sara Richert, som är kommunalråd för Miljöpartiet, gick jag på några spännande panelsamtal om bland annat trä som ersättning för olja och om den nya livsmedelsstrategin. Lokalt arbetar vi bland annat med tankar på en kommunal träbyggnadsstrategi och idéutveckling när det gäller lokal och hållbar livsmedelsproduktion. Vi hann också förbi Stora Miljökvällen, ett av Almedalsveckans allra populäraste mingel, där många ville prata om Örebro (som fick ta emot pris som Årets miljökommun).

FWR_3913

Två av de samtal som jag tyckte allra bäst om genomfördes i Sankta Maria Domkyrka. Det första – Oklara nyanser av grönt – är finansbranschen redo att anta klimatutmaningen?  – handlade om grön ekonomi och i det deltog finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund tillsammans med Sarah McPhee, vd, SPP. Mats Andersson, vd, Fjärde AP-fonden. Svenne Junker, forskare och ansvarig för finansfrågor, Naturskyddsföreningen. Moderator var Nina Ekelund, styrelseordförande 2050. Det andra var ett lugnt och skönt samtal mellan Kultur- och demokratiministern, Miljöpartiets egen superhjälte Alice Bah Kuhnke och ärkebiskopen Antje Jackelén. Ett samtal om kultur, religion och fred.

FWR_3921

I Almedalsparken hann jag lyssna på viktiga samtal om feministiska perspektiv på klimatförändringarna och strategier för utveckling av Miljöpartiets politik. Engagerat deltagande av flera Miljöpartister, inte minst Anders Wallner, vår partisekreterare som dessutom presenterade sommarens mest Miljöpartistiska pepplåt – Allting börjar nu med RMK & Toppen.

gustav

Efter Gustav Fridolins engagerade tal om skolan, miljön och den internationella solidariteten (ett tal jag verkligen gillade eftersom det hela tiden stegrades lite grann) satte Sara och jag oss och fick ett par nödvändiga timmar i lugn och ro och fick prata igenom våren och planera lite försiktigt tiden som kommer. Viktigt och skönt. Ett bra sätt att gå ut i sommaren och ledigheten.

Nästa år lär vi bli fler gröna från Örebro i Almedalen. Det blir toppen! Mötena som uppstår här i gränder och i korsningar är väldigt bra. Fler borde ta del av dem.

/Fredrik Welander, politisk sekreterare
Miljöpartiet de gröna i Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Att säga som det är

Jag läser Fokus. Det är en högtidsstund varje fredagmorgon att få äta frukost lite längre och gå igenom tidningen. I tio år har den funnits och det är bra att den gör det. En av mina favoritdelar kommer i slutet. Där tidningen i illustrationer presenterar korta fakta om något i samtiden. Som idag:

De hade ju kunnat skriva så här också: Mat med gifter och tillsatser är billigare än vanlig mat.

Jag tror att vi ibland behöver fundera över våra ordval. Det som står i Fokus stämmer väl med hur vi ser på bra och giftfri mat. Att den är något annat än den mat som vanligt folk äter. Det normala är att vi köper och äter mat som innehåller gifter och tillsatser. De som inte gör det är någon lyckligt lottad elit av miljövänner och superakademiker. Det är en knasig konspirationsteori och varje gång jag måste försvara giftfri mat mot argument om att alla minsann inte har råd att köpa den tänker jag på hur vi pratar om de här sakerna. Samtalet kan gå runt och runt i turer om priser. Är det den giftria maten som är för dyr? Är det giftmaten som är för billig? Vi borde ändra på sättet vi använder orden och säga som det är:

Mat utan gifter och tillsatser är vanlig mat. Det borde vara normalt att äta sån mat. Egentligen är det väldigt konstigt att det överhuvudtaget säljs annan mat. Den vanliga maten måste nog bli just det. Vanlig.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather