Kategoriarkiv: Miljö

På jakt efter det lokala, hållbara jordbruket

Skörden är bärgad och tempot på gården har minskat lite, när jag besöker Filip Dalme på Hammars Säteri en regnig torsdag i oktober.

Vi börjar på kontoret, och Filip berättar om hur det är att vara lokalproducerande lantbrukare. Han driver den 620 hektar stora gården och familjeföretaget tillsammans med sin familj. Gården, som ligger vackert precis intill Kvismare naturreservat, har gått i arv i generationer. En del av produktionen är KRAV-certifierad och det ekologiska tänket finns med i hela produktionen. Av de drygg 120 nötkreaturen betar en del av dem i naturreservatet och hjälper till att hålla markerna öppna. Och snart står en helt ny byggnad för modern lösdrift klar.

Sara och Filip landskap

Vi pratar om villkoren för att driva ett modernt, lönsamt jordbruk och samtalet kommer naturligt in på marknad, lagar, regler och samordning. Det är mycket en lantbrukare ska hålla reda på, och det mesta är man ensam i. Filip berättar att utbrändheten ökar bland medelålders lantbrukare. Många skulle egentligen behöva anställa en medarbetare men får inte ihop ekonomin.
Som miljöpartist blir jag glad av att höra att Filip tänker söka medel från Klimatklivet för att ställa om spannmålstorken till eldning med egen flis. Det skulle spara in 20 kubikmeter diesel per år och minska klimatavtrycket. För att värma upp lokalerna på gården eldar de redan idag egen halm i pannan istället för smutsig olja. Att driva ett ekologiskt jordbruk blir lättare om man får till ett eget kretslopp mellan växtodling och djurhållning. Att få fram gödsel på gården har ekonomiska fördelar. Har man inte den möjligheten är det en tillgång att kunna köpa KRAV-godkänd gödsel från kommunens biogasanläggning. Att ha egen gödsel, eget bränsle och egna drivmedel är både mer miljövänligt och i självhushållningen ligger en trygghet. Hammars säteri är också tacksamma för att slakteri och styckning finns bara ett par mil bort. Småskaligheten och närheten ger korta djurtransporter.
Vinjetterad kossa

På den lokala marknaden behöver det vara schyssta villkor i hela kedjan – för lantbrukaren, de som förädlar råvarorna och kunderna.

”Vi jobbar med att nå ut med vårt naturbeteskött. Här är det viktigt med affärsutveckling. Det har gått bättre än vi trodde att sälja direkt till konsument. Men när det gäller offentliga upphandlingar, så skulle vi vilja få avsättning för hela djuret. Som det är idag så vill t ex kommunens verksamheter ofta bara ha vissa styckdelar. Man vill ha köttfärs, helt enkelt. Och då får vi ett merarbete i att hitta avsättning för resten,” berättar Filip Dalme.

Som kommunpolitiker ser jag direkt behovet av att öka kunskapen hos våra tillagningskök och ställa tydligare krav på hållbara upphandlingar. Självklart går det att laga god och näringsrik mat på olika styckdetaljer från ett djur. Om vi i Örebro kommun menar allvar med att stödja lokal produktion så måste vi handla upp från lokala producenter på ett sätt som stöttar dem. Vi måste tänka på hela kedjan. Idag är det svårt för den enskilda konsumenten att kunna avgöra hur klimatvänligt det är att äta kött eller ej, och mycket i debatten är svartvitt. Att äta mindre kött, men svenskproducerat naturbeteskött, är ett steg i hållbar riktning. Det är viktigt att få fram det som är bra med naturbetesmark, som den biologiska mångfalden och klimatnyttan med kolinlagringen i marken. Här skulle tydligare kommunikation och märkning göra nytta.

IMG_0136

För framtiden ser Filip en utmaning i att hitta kompetens på nära håll, när man vill anställa i lantbruket. Det är viktigt att den gymnasiala utbildningen håller tillräckligt hög kvalitet när det gäller lantbruksteori, inte bara maskiner. Att utveckla Kvinnerstaskolan till en modern naturbruksskola – med högt hållbarhetstänk, affärsmässighet och kunskaper i framkant – skulle säkra den lokala lantbruksproduktionen på lång tid sikt. Här skulle Örebro kunna ta ett omtag och skapa något riktigt bra.

Samtal som det vi hade på Hammars Säteri hjälper mig att driva politik som på riktigt kan stärka de gröna näringarna i vår kommun. Många säger att de vill det, men det måste bli verkstad av det också.

Sara och ko 1

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

En klimatkatastrof om 700 000 nya bostäder byggs i betong

”En klimatkatastrof om huvuddelen av de 700 000 nya bostäderna fram till 2025  skulle byggas i betong” – tänkvärt citat från en företrädare för tankesmedjan Global Utmaning. Boverket bedömer att det behövs 730 000 nya bostäder i Sverige fram till 2025 (även om jag hävdar att en betydande del av bostadsytan redan finns idag, men utnyttjas alldeles för dåligt…) Här ligger en av de största klimatutmaningarna just nu! Mycket behöver byggas i Sverige, och ännu mer om vi tittar globalt. Samtidigt kan 50% av de totala klimatutsläppen i världen kopplas till byggsektorn.

Klimatfrågan är akut. På riktigt. Genomsnittstemperaturen vid polerna har under vintern varit 20 grader högre än normalt! Hastigheten på den globala uppvärmningen är nu snabbare än vad forskarnas klimatmodeller haft som sina värsta scenarier.

Idag samlade Global Utmaning ett gäng träbyggnadsentusiaster runt bordet i Folkhems fantastiska trähus i Sundbyberg. Syftet med samtalen (som ska bli fler under året) är att driva på för ett ökat träbyggande i Sverige genom att identifiera hinder och svårigheter, och hitta lösningar för att komma förbi dem. Vi som deltog var bl a från Örebro, Malmö och Växjö kommuner, Träbyggnadskansliet, White och Wingårds arkitekter, Martinssons, Stora Enso, KTH och flera andra. Huset vi träffades i är ett fantastiskt bra exempel på hållbart byggande. Byggnaden i sju våningar är uppfört i massivt trä, med en vacker fasad i lärkträ. Det gör det till en riktig kolsänka – alltså något som binder koldioxid under lång tid och förhindrar att den kommer ut i atmosfären. Det gör att huset inte bara är klimatneutralt i sig – det kompenserar för fem andra vanliga hus som är byggda i betong. Så stora är klimatvinsterna!

Folkhem

Sen finns det också en lång rad andra vinster med träbygg – byggtiden för husen är ofta hälften så lång, arbetsmiljön är bättre, bygget är tystare och stör inte stadsmiljön lika mycket, och det finns en stor potential för nya jobb i glesbygden. För att nämna bara några.

Det finns en utbredd uppfattning att trähusbyggande fortfarande är en ”försöksverksamhet”. Att det är förknippat med både större risker och kostnader än betong. Men inget kunde vara mer fel. Vi har idag beprövade metoder, processer och material för att bygga i trä. Det finns en stor erfarenhet från industriellt trähusbyggande för småhus, som vi kan ta tillvara för flerbostadshusen. Det är bara att trycka på knappen och sätta tydliga mål för träbyggande.

Och det är inte bara i nybyggnationer som träet kommer vara viktigt. Även i renoveringen av miljonprogrammen kan träbygg vara riktigt smart. På en stabil betongstomme kan man enkelt bygga på höjden i trä, som är ett mycket lättare material.

Men visst, det är nog inte så enkelt som att bara att trycka på knappen. Några av stoppklossarna för ökat träbygg är statliga regler som försvårar kravställandet. Kommunerna är hårt begränsade i vilka krav som får ställas vid markanvisningen, och här behövs förenklingar! De stora byggbolagen har också investerat tungt i betongteknik och är inte så pigga på att ställa om till trä. Det finns också en stor kunskapsbrist bland både kommunala tjänstemän och politiker och i hela byggbranschen kring träbygg. Det finns dessutom mycket kvar att önska när det gäller utbildningen av t ex byggingenjörer som ibland får höra att det är ”enklast att bygga i betong”. Jag blir glad av att höra bostadsministern säga att regeringen tänker satsa på uppbyggnad av ett kunskapscentrum kring miljöanpassat byggande.

Vad kan vi göra i Örebro kommun då? Vi kan ställa krav på låg miljöpåverkan vid upphandling. När man bedömer byggnaders klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv så vinner träet i 99 fall av 100. Vi kan främja träbygg ännu tydligare i markanvisningsprocesser, och vid planering av nya stadsdelar. Vi måste få de kommunala fastighetsbolagen att gå före och bygga mycket mer i trä! Jag minns ett klokt citat från en insändare i NA förra året – ”Sluta slösa våra skattepengar på hus i betong”. När kommunledningen pratar om Örebros klimatpåverkan idag så är byggsektorns utsläpp inte ens medräknade. Här måste vi bli bättre.

Modiga politiker i t ex Växjö har satt tuffa mål och där uppförs nu hälften av husen med trästomme. Jag vill se mer visioner i Örebro! När vi ska bygga helt nya stadsdelar så borde vår vision vara att de ska uppföras helt i trä. Bygg framtiden i trä – och börja nu!

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Välkommen Linus Lindén, ny ersättare i miljönämnden

linus

Idag välkomnar vi Linus Lindén, nyvald ersättare i miljönämnden i Örebro kommun.

Vem är Linus Lindén?

Jag är Örebroare. Familjen flyttade hit när jag var två år och nu har jag hunnit bli 43. Jag har två barn och en sambo. Jag jobbar som egenföretagare med marknadsföring och reklam. Det är ett ofta väldigt roligt och utvecklande jobb. När jag inte jobbar håller jag och familjen gärna på med renovering hemma och trädgårdsarbete eftersom vi ganska nyligen flyttat från lägenhet i stan till ett litet radhus. Det tar hela tiden längre tid än vi tror, men är kul ändå.

Vilken nämnd kommer du att jobba i och vad ser du fram emot i uppdraget?

Jag kommer att vara ersättare i miljönämnden. Jag ser fram emot bra och intressanta diskussioner mellan partierna för örebroarnas bästa. Eftersom det här är mitt första politiska uppdrag ser jag också fram emot att lära mig hur det fungerar i den lokala politiska diskussionen generellt.

Varför blev det Miljöpartiet för dig?

Jag har under de senaste åren i högre och högre grad känt att miljö- och klimatfrågan är det som jag funderar mest på när det kommer till de stora frågorna. Och nu känner jag att jag vill försöka göra något i rätt riktning på det lokala planet. Miljöpartiet med våra företrädare i Örebro känns som rätt sammanhang att göra det i.

Om du får tipsa någon om att uppleva Örebro, vad berättar du då?

Jag är stolt över Örebro på många sätt. Inte minst för att det är så vackert på många platser och för att jag som företagare upplever ett bra driv och entusiasm på många plan, bland många jag möter. Oset har jag joggat runt i en del. Om man bor inne i stan är det fantastiskt skönt att komma ut dit tycker jag. Trädgården i Stadsparken är en favoritplats när barnen är med, liksom Stora Holmen. Sedan givetvis Behrn Arena när Sportklubben spelar boll.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Miljöpartiet driver på för giftfria förskolor

På tisdag kommer kommunstyrelsen att fatta beslut om att ge en miljon kronor under 2016 till arbetet med giftfri miljö i förskolan. I ett första steg handlar det om  att börja byta ut soffor, köksutrustning och madrasser som innehåller hälsoskadliga kemikalier. Vi i Miljöpartiet har drivit den här frågan länge – det är livsviktigt att vi ser till den miljö vi ger våra barn är hälsosam.

Idag har ett nyfött barn 200 olika kemikalier i sitt blod redan när det föds, som det fått i sig genom sin mamma. Samtidigt så vet vi att små barn är extra känsliga för påverkan av kemikalier, när deras kroppar växer och utvecklas.  Därför måste vi tänka klokare kring alla material som omger barnen i förskolan, som t ex skumgummimadrasser, plasttallrikar och mjukgjorda PVC-golv. När ämnen från produkter, mat och inredning blandas i våra kroppar kallas det cocktaileffekten och bland annat hormonstörande ämnen är alldeles för vanliga i vardagsprodukter. Forskare världen över oroar sig över cocktaileffekten och den påverkan den har på oss människor på sikt.

De hormonstörande ämnena är dessutom inte bara skadliga för oss människor, de hamnar också i naturen där de har en stor negativ miljöpåverkan och blir en onaturlig del av kretsloppet.

Så här kan vi inte fortsätta, vi människor. Ett litet steg i rätt riktning är att fatta beslut om att satsa på ett strategiskt arbete för giftfria förskolor. Jag är glad att Miljöpartiet har varit en pådrivande kraft i detta genom att lyfta frågan i kommunfullmäktigedebatter, i debattartiklar och som förslag i vår budget för 2016. Beslutet i kommunstyrelsen visar att vi är med och påverkar med vår gröna politik. Kommunstyrelsens beslut den 8 mars är ett framsteg för barnens vardagsmiljö och livslånga hälsa!

/Sara Richert
Kommunalråd och gruppledare

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather