Kategoriarkiv: Möten

Teknikfritid, ett alternativ till kulturskolan?

KomTekPris

Jag har varit på studiebesök hos Komtek, en fantastisk verksamhet som lite slarvigt brukar förklara sig vara som en kulturskola fast för teknik. Tidigare iår fick de Örebro kommuns jämställdhetspris för sitt arbete för att höja såväl tjejer som killars intresse för teknik.

Bakgrunden till att Komtek bildades var att höja framförallt tjejers intresse för teknik och locka fler att välja teknikprogrammet på gymnasiet. Jag är intresserad av att höra mer om deras jämställdhetsarbete och höra vad de har för erfarenheter som kanske kan användas i den vanliga undervisningen ute i klassrummen. Det är tydligt att personalen brottas i sitt arbete med att inte reproducera könsstereotyper och ge alla barn samma erbjudande av aktiviteter, samtidigt som det finns ett behov av att locka tjejerna. Teknik är ganska manligt kodat än idag och upplevs ofta som främmande för tjejer. Men det händer saker! Personalen berättar om projekt för att få fler tjejer att börja programmera, och hur viktiga unga kvinnliga förebilder varit. Komtek har nämligen ett stort antal ungdomar från gymnasiet och universitetet som håller i kvällskurser för yngre barn, och det är dessa som är de bästa förebilderna.

KomTek

Vi pratar en stund om just programmering i skolan. Borde det vara ett nytt ämne? Vad är egentligen syftet med de gamla slöjdämnena? Är ändå inte programmering mer användbart idag än träslöjd?Slutsatsen jag landar i är att programmering mycket väl kan vara en sådan sak som ska tas in i undervisningen tidigare. Men ett problem är just att det är så oerhört manligt kodat idag. Det finns en lång väg kvar för att göra programmeringsundervisning mer jämställd och intressant för alla barn oavsett kön. Att göra det till ett obligatoriskt ämne utan att ha ideer för hur undervisningen ska göras jämställd riskerar att bli som en idrottsundervisning med främst kontaktsport. Men det arbete som görs på Komtek och de erfarenheter som verksamheten skaffar sig kommer behövas i framtiden för hur vi skapar ett lika bemötande.

Att teknikundervisning kan användas för att främja pojkars läsande låter kanske extremt långsökt. Vi ser idag att läsförståelsen sjunker och särskilt killar drar ifrån åt det negativa hållet. På Komtek har de bedrivit ett spännande projekt i Nora som går ut på att skapa teknik som beskriv i litteratur. En läsglädje skapas genom att utgå från en skaparglädje. i sanningens namn behöver vi bättre verktyg för att få fler killlar att läsa. Det kommer bli nästa jämställdhetskamp.

Teknikfritid som ett alternativ till kulturskolan?
Idag får Komtek sitt uppdrag och sina pengar från skolan. Samtidigt hålls många kvällskurser och aktiviteter på bland annat stadsbiblioteket för att skapa en meningsfull fritid för många unga. Av naturliga skäl räcker inte resurserna till allt. Verksamheten måste prioritera mellan kurser för pedagoger, kvällskurser för barn (där över 150 barn står i kö) och att ha öppen verksamhet på fritidsgårdar och bibliotek, samt att arrangera sommarläger. Det är tydligt att verksamheten tar ett allt större ansvar för att svara upp mot de barn och unga som inte väljer exempelvis kulturskolan på sin fritid. Samtidigt är det då lite lustigt att  kulturnämnden inte är med och finansierar verksamheten och ökar tillgången till teknikfritid till fler barn och unga. Ansvarsfördelningen, att just Gymnasienämnden ska styra verksamheten är inte helt optimal. Helhetsförståelsen och behovet av att sätta mål och riktlinjer för att sporra verksamheten går förlorad då det inte upplevs vara ett kärnuppdrag för nämnden. Jag tror att vi i kommunen måste se över hur styrningen av Komtek ska se ut framöver och hur verksamheten ska finansieras.

KomTekVerktyg

Teknikfritid och makerspace även för vuxna?
Komtek är ett bra sätt att förklara ett Makerspace. Idag finns där 3D-skrivare, limpistoler och lödkolvar tillgängliga för barn och unga som vill skapa och utforska teknik. Tillsammans med personalen drömmer jag lite om att skapa något liknande även för vuxna. En central lokal som är välutrustad för att även vuxna barn ska kunna hitta tillbaka till sin nyfikenhet. Personalen berättar att de ofta får hålla tillbaka vuxna som följer med barnen på kvällskurser. Att ett av de största problemen är vuxna som tar över och gärna gör allt teknikpyssel själv, istället för att låta barnet greja. Det ger mig vatten på min kvarn.

För några veckor sedan hade jag ett liknande samtal med stadsbibliotekets chef om att framtidens bibliotek kanske ska erbjuda tillgång till verktyg och ett makerspace utöver böcker. Och det är något jag vill prata mer om.

/Niclas Persson, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna, Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Örebro Convention Bureau och mötesstaden Örebro

ocvb

Näringslivets tillväxt kan se ut på väldigt många olika sätt. Det kan också innebära väldigt olika påverkan på miljön, och värdeskapande för oss människor. Jag vill gärna se en mycket snabbare tillväxt av naturturism och besöksnäring i kommunen, aktiviteter som bl a ger större mänskligt välmående, ökar kunskap och främjar kreativitet. Men ofta med ett ganska litet ekologiskt fotavtryck jämfört med andra delar av näringslivet. Det är också skälet till att jag träffade Pernilla Körberg Törnqvist idag, som leder arbetet på Örebro Convention Bureau. Örebro Convention Bureau är den del av kommunägda Örebrokompaniet som tillsammans med partners verkar för att utveckla Örebro som en stark mötesplats. Det handlar om att utveckla Örebros erbjudande till omvärlden när det gäller vår kapacitet att hjälpa organisationer och företag att arrangera bra och viktiga möten, inte minst stora kongresser och mässor. Det är viktigt för Örebro av många olika anledningar, inte minst för att det hjälper oss att utveckla stadens servicenäringar vilket leder till flera jobb i olika branscher, men också en härligare stad.

Vi får möten till Örebro och regionen för att vi har många bra värdar. Hotell, mötesanläggningar, restauranger och andra som kan erbjuda ett bra värdskap – själva eller tillsammans. Här tar både privata aktörer och kommunen ansvar på olika sätt. Örebro Convention Bureau jobbar med ramarna och genom att utveckla konkurrenskraftiga erbjudanden. Inte minst med samordning av och stöd till evenemang. Bland annat inom ramen för ett utvecklingsprojekt som drivs tillsammans med Region Örebro län. En viktig funktion är att koordinera och förmedla kontakter.

Fram till 2020 vill Örebro Convention Bureau hitta en finansiering där 50 procent av finansieringen kommer från externa partners. Det är klokt. Mer privata resurser kan stärka arbetet, utvecklingen och beslutsfattandet. Mångfald är bra för utveckling.

Jag fick mycket att tänka på under mötet med Pernilla. Det är viktigt för vår kommun att andra människor kommer hit och möts, får kunskap och blir klokare. Hur kan vi politiskt bidra till att stärka det arbetet? Det gör att bilden av Örebro sprids i omvärlden, leder till jobb och att vi använder vår stads olika mötesrum på ett klokare sätt. Vad kan vi erbjuda när de stora mötena hålls i Örebro? Hur visar vi att gästerna är viktiga för oss och välkomna?

Det kanske inte låter så roligt och festligt alla gånger, men vi måste komma ihåg att nästan 75 procent av gästnätterna i vår region kommer från det som kallas affärsturism. Alltså att människor av olika anledningar kommer till Örebro i jobbet för att uträtta något och möta andra människor. Och med tanke på att en kongressdeltagare i genomsnitt spenderar 3500 kronor per dygn när de är i Örebro så blir det i slutändan viktigt för jobb och utveckling. Det skapar möjligheter.

När så många människor möts är det självklart viktigt att det görs på ett hållbart sätt. Pernilla berättade om att både mötesanläggningar och hotell jobbar ambitiöst med miljöfrågor och att det mer eller mindre är ett måste idag. Den som inte är bra kommer på sikt inte att vara ett attraktivt alternativ för sina kunder. Min högst personliga reflektion är att det fortfarande finns massor kvar att göra innan event- och konferensverksamheten har fått en hållbarhetsprofil värd namnet i Örebro. Målet måste vara att Örebro är känt för de grönaste evenemangen i Sverige. Eller varför inte Europa?

Men det här händer inte av sig självt. Nej, många krafter måste samverka här. Örebro står inför några utmaningar. En av de allra viktigaste tillgångarna för mötesstaden Örebro är Medborgarhuset. Denna fantastiska byggnad, av Erik och Tore Alsén, hyser många rum som används under stora kongresser. Som när Miljöpartiet håller kongress här i Örebro i juni. Då kommer vi använda hela Medborgarhuset och Conventum Kongress. Men Medborgarhuset behöver rejäla investeringar, menar Pernilla Körberg Törnqvist. Det är dags för omfattande renoveringar om Medborgarhuset ska fortsätta att kunna ta emot stora möten. Fastigheten ägs av Örebroporten, som i sin tur ägs av Örebro kommun. Alltså är det i dagsläget kommunen som behöver investera.

Vi politiker har också stora beslut att fatta om stadsbibliotekets framtid och den dag bibliotekets lokaler står tomma lär Conventum vara redo att flytta in, men även då kommer det att krävas omfattande investeringar för att lokalerna ska kunna anpassas efter de krav som ställs på en modern och attraktiv mötesanläggning.

Jag tror att vi måste våga tänka modigt och klokt när det gäller mötesstaden Örebro. Södercity har fantastiskt fina förutsättningar att vara en plats för stora och viktiga möten även i framtiden. Om vi beslutsfattare i Örebro kommun kan enas om att använda det begränsade investeringsutrymme vi förfogar över på smarta sätt, samtidigt som vi bjuder in andra aktörer för att utveckla det samlade erbjudandet Örebro kan erbjuda för människor som vill arrangera viktiga möten. Hur påverkar den politiska majoritetens planer på att storsatsa på ett nytt Kulturkvarter bredvid Konserthuset möjligheterna att renovera Medborgarhuset?

Det finns en hel del att tänka på om vi ska fortsätta kunna arrangera nationella och internationella möten av högsta klass, vilket är viktigt för såväl näringsliv som för universitetet, regionen och många av de statliga myndigheter som finns här.

Vi har varit goda värdar i generationer i Örebro, och jag tror att vi kommer att fortsätta med det. Men vi måste samlas och satsa, för det händer inte av sig självt. Dagens möte med Pernilla Körberg Törnqvist påminde mig om det viktiga arbete som görs av många personer och kreativa företag i Örebro för att utveckla möten och värdskap. Och hur viktigt det är att det fortsätter utvecklas, eftersom det påverkar Örebro på många, många sätt.

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna, Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Slagborr och teleskop på lånekortet

Stadsbiblioteket

Vad har biblioteket för roll i vår tid? Det blev samtalsämnet när jag träffade den här superinspirerande killen – Peter Alsbjer, kommunens bibliotekschef.  Samtalet tog aldrig riktigt slut, särskilt inte efter att han inledde starkt med att berätta hur bibliotek på andra håll har s k MakerSpace – platser där invånare får nyttja sin kreativitet, lära sig skapa eller laga saker. Eller varför inte införa möjligheten att låna en slagborr eller teleskop på bibliotekskortet. Tankarna är många och sträcker sig längre än att biblioteket bara ska erbjuda långa rader med böcker.

Peter har anklagats för att vara bibliotekstankens inre fiende (Han stoltserar lite med detta och har döpt sin väldigt spännande blogg efter anklagelsen, läs här!).  Anklagelsen kommer från de som ser boken som central i ett bibliotek, och där Peter ser något mer. Självfallet har böcker en viktig roll även i framtiden, men tanken bakom biblioteket har ju aldrig varit just böcker, utan böcker är bara mediet för att bilda och sprida kunskap.  I vår tid, i det samhälle vi lever i idag behöver vi kanske ta en funderare på hur biblioteken kan ta en mer aktiv roll för att bidra till en positiv samhällsutveckling. Där vi skapar möten, integration och skapar jämlikhet.

Peter berättar att den flitigaste biblioteksanvändaren tillhör den övre medelklassen. Bibliotek anpassas ofta efter besökare och sällan efter de som inte besöker, men kanske skulle behöva en plats att bilda sig. Det finns en stor men spännande utmaning, särskilt när Örebro växer och får nya invånare som varit kort tid i Sverige, att göra biblioteken till en arena där människor möts och på egna villkor och med en låg tröskel kan berika sitt liv.

Tänk er då själva om biblioteket hade en öppen verkstad, eller ett MakerSpace där örebroare träffas över ålders, köns och etniska gränser för att laga och fixa saker tillsammans. Där pensionärsgubbar kan lära ut hur du löder en brödrost. Vilka spännande möten och helt i tiden där vi behöver använda resurser mer effektivt och bidra till minska vår konsumtion.

Dessutom finns det få allmänningar idag utöver parkerna. De flesta platserna inne i stan kräver att du har pengar att spendera på prylar eller mat. Här behövs biblioteket och det allmänna som en neutral plats så att alla Örebroare har en plats som är deras. Framförallt en kunskapsmiljö där de på sina egna villkor kan lära och bilda sig.

Bibliotek utan böcker är ju inte en helt ny tanke, det finns idag på olika håll bibliotek som siktar in sig på helt andra medier. Själv tänker jag ofta på musik och seriebiblioteket i kulturhuset i Stockholm. Peter berättar att han ser framför sig lokaler som kan ställas om och förändras ganska snabbt. Han verkar nästan lite oroad för att bokhyllor ska växa fast eller att människors fantasi cementeras om vad bibliotek kan erbjuda. Han vill de alltid ska inspireras och uppleva nytt när de kliver in. När stadsbiblioteket i Göteborg renoverades etablerades flera små bibliotek i olika evakueringslokaler. Ett av de mest framgångsrika var biblioteket ”300m2 böcker”, en väldigt central lokal mitt bland affärerna där Göteborgarna kunde göra boklån. Det pyttelilla biblioteket finns nu kvar trots att stadsbiblioteket är färdigbyggt. Tänk om vi i Örebro kunde etablera något liknande, 300m2 mitt i stan där vi kan testa nya former: Seriebibliotek, MakerSpace, musikbibliotek eller något annat spännande.

En av de mest spännande sakerna som Peter berättar om är bibliotek på den danska landsbygden som haft s k mer-öppet. När personalen har gått hem kan du fortfarande besöka biblioteket och göra utlån eller hänga över en bok. Tänk er själva vad det skulle kunna betyda för Örebros landsbygdsbibliotek, där de kan vara tillgängliga för människor även efter att de slutat jobba!
Som sagt, det finns många spännande tankar och exempel för hur biblioteken i Örebro kan utvecklas och bli något mycket mer än idag.

Ser fram emot att prata mer om hur vi  främjar lärande, upplevelser, information och kultur i ett nytt stadsbibliotek. Tycker vi pratat alldeles för lite om innehåll och väldigt mycket lokaler. Vi behöver prata mer funktioner!

/Niclas Persson, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna Örebro

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Politik- en rapport från insidan!

Jag heter Vincent Mossberg och pluggar i vanliga fall Offentlig förvaltning och leding på universitetet. Jag har under fyra veckor haft möjligheten att följa kommunalrådet Niclas Persson (MP) och se vad som händer på insidan av politiken, innanför kommunens väggar.

Redan den första dagen kastades jag in i de olika uppgifterna som finns inom kommunalpolitiken. Det började med förberedelser för programnämnden för skola och ungdom var vi skulle ha ett möte dagen därpå. På programnämnder disskuteras olika förslag från den rådande majoriteten för beslut inom olika områden i kommunen, i detta fall skola och ungdom. I början var jag lite förvirrad över hur allt satt ihop i kommunen. Det var många ord som jag aldrig hade hört förut. Ord som interpellation, vad särskilt yttrande innebar till skillnad från att göra avslag till fördel för sitt eget budgetförslag eller vad en enkel fråga betyder. Det är frågor som jag nu har fått svar på och kan se den röda tråden genom organisationen i kommunen. Det största som händer i kommunen på en månad är Kommunfullmäktige, vilket är som kommunens riksdag och där alla de stora besluten fattas. Den största frågan som Miljöpartiet har behandlat den här månaden är frågan om det skall ske en utredning om att använda befintliga byggnader för att skapa ett kulturkvarter med utgångspunkt ifrån Krämaren, detta istället för att bygga en helt ny byggnad, vilket majoriteten vill göra, ibland utan att lyssna in andra förslag från andra synvinklar. Kan detta bero på att de har undersökt detta under flera år och att de har prestige i att endast köra på sin egen linje utan att pröva andra infallsvinklar? Kanske finns det mer ekonomiskt och hållbart sparsamma lösningar som inte missar målet att utöka kultur och social rörelse i kommunen?

 

I kommunfullmäktige fick jag tillfälle att höra hur debatten gick och se på de olika frågor som kom upp på dagordningen. Nu börjar jag förstå och se varför vi behöver demokrati och det arbetssätt som används för att styra vårt land. Det är viktigt att få med alla de åsikter och olika partier bidrar med olika synvinklar för att belysa de medborgare partierna representerar. Ibland kan jag dock tänka att partierna vissa gånger ”känner” att de måste ta en viss ståndpunkt i en fråga just för att de förväntas göra det, även om det inte alltid är nödvändigt för just den aktuella debatten. Under kommunfullmäktige hade jag även en speciell uppgift. Jag mätte då, med hjälp av en app som heter gendertimer, talartiden för män respektive kvinnor. Resultatet blev 53 % för män och 47 % för kvinnor vilket ju i första anblick ser bra ut vilket det också var. Om jag istället kollar på hur mycket talartid per person som män respektive kvinnor har så hade resultatet varit 69 % manlig och 31 % kvinnlig talartid. Resultatet kan bli väldigt olika beroende på vilka frågor som finns på dagordningen, en reflektion är dock att om detta är ett bra resultat och kvinnor inte ens är på 50 %, hur ser då ett dåligt resultat ut? Det får framtiden utröna.

 

Att få samverka med dessa människor som är på Miljöpartiets kontor har varit extremt upplyftande och inspirerande för mig som individ. Vilket har gjort att jag ibland fått lära mig mest på fikarasterna. Jag har fått diskutera aktuella samhällsärenden med Fredrik Welander och börjat se saker på ett annat sätt. Jag har blivit utmanad i mitt inre på nytt i samtal med Kukkamariia Valtola Sjöberg och tagit på mig att bli vegan nu på prov under två veckor och som jag ser det nu så kommer det att fortsätta även efter de två veckorna. Hos Sara Richert ser jag en värme och en no-compromise inställning som passar Örebro kommun, detta är något som jag kommer ta med mig och vilket har färgat av sig på mig. Niclas Persson är en fokuserad person där målet och visionen inte är långt borta. Han bidrar även med en stor trygghet som person och i sin roll som kommunalråd. Om er har jag inte sagt allt men det jag vill säga är också att det finns en teamkänsla och dynamik i gruppen vilket gör mig positivt inställd till framtiden för Örebro kommun. För även om det kommer motgångar och ibland en del tråkiga möten eller mindre inspirerande frågor så vet jag att ni kommer att jobba och hitta vägen fram.

Vincent Mossberg

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Bemötandet av teckenspråkiga medborgare

servicecenter_9889

I Örebro finns det en stor andel döva invånare, omkring 2500 medborgare behöver sin samhällsinformation på teckenspråk. Jag var intresserad av hur kommunen klarar detta uppdrag och sköter sitt åtagande som europeisk Teckenspråkshuvudstad, och därför besökte jag kommunens servicecenter och träffade Tommy Krångh.

Utöver att ha fått lite större kunskap om hela servicecentret och arbetet bakom kulisserna på kommunens kommunikationskanaler så fick jag alltså tid att sätta mig in i hur arbetet mot teckenspråkiga medborgare utvecklas.

Vad som faktiskt blivit skillnaden efter att Örebro blivit teckenspråkig huvudstad diskuteras det ofta. Det finns de som är ganska skeptiska till om det verkligen inneburit någon skillnad och menar det framstår som att kommunen bara velat ha en utmärkelse. Men det är uppenbart att mycket har hänt åtminstone på servicecentret och i det riktade arbetet mot teckenspråkiga. Många som annars lätt trillar mellan stolarna som inte får svar och hjälp, eller ens förstår svaren, får nu bra med hjälp och stöd i kontakt med kommunen. Det händer även att teckenspråkiga från andra kommuner hör av sig och vill ha stöd och råd, vilket de inte får hemma.

Det finns tankar på att det teckenspråkiga servicecentret ska ta ett nationellt ansvar för medborgardialog med teckenspråkiga, som skulle utgå från Örebro då det redan sker i viss omfattning idag. Jag tycker det är spännande att se vilka samordningsvinster som kan finnas och hur kompetens som finns i Örebro kan delas med andra kommuner. Det finns även tankar om ett riks-komvux för teckenspråkiga där det skulle kunna gå att samla såväl TFI (Teckenspråk för invandrare) som vuxenutbildning och validering för teckenspråkiga.

Sen tänker jag att det måste vara möjligt att utveckla fler tjänster specifikt för teckenspråkiga. Om städer som Stockholm, Malmö och Göteborg (alla med färre invånare som är teckenspråkiga) kan klara av att ha exempelvis äldreboende för teckenspråkiga så måste ju underlaget och framförallt behovet finnas även i Örebro. Hur kan vissa saker vara omöjliga i en (teckenspråks)huvudstad när det funkar i andra ”mindre” städer? För miljöpartiet är det en självklarhet att driva på för ett teckenspråkigt äldreboende, det är ett arbete som borde ha kommit mycket längre redan.

Tänk dessutom om vi utöver förskolan Kattungen för teckenspråkiga (döva, hörselskadade och hörande barn med döva föräldrar), kunde ha en grundskola på teckenspråk där även barn med döva föräldrar kan gå (vilket de inte kan göra idag på den statliga Birigittaskolan).  Fatta vilken bra sak att föräldrarna kan ha en direkt och meningsfull dialog med personal och lärare – och att barnen får fortsatt stöd för sin tvåspråkighet! Framför mig ser jag även att RGD/RGH (Riksgymnasierna för döva och hörselskadade) skulle kunna få ett tydligare uppdrag att erbjuda gymnasieutbildning för teckenspråkiga (även hörande elever med teckenspråk). Det skulle möjliggöra en integrerad skolgång på rättvisa villkor där eleverna möts i ett gemensamt språk istället för att samlas utifrån funktionsvariationer.

Det finns många viktiga utvecklingsområden för att Örebro ska bli en teckenspråkig huvudstad på riktigt. Utbildning och vuxenutbildning är ett viktigt inslag just för att se till att fler kommer ut i arbetslivet och vara fria att styra sina egna liv. Även arbetet på servicecentret att tillgängliggöra den kommunala servicen är viktig. Men kanske mest spännande vore att jobba på att locka hit fler teckenspråkiga företag. Tänk om Örebro var inkubator för innovatörer och företagare som jobbar mot och med teckenspråkiga! Det är ju faktiskt något vi som kommun skulle kunna tjäna rätt mycket på. Utöver höjd innovationskraft så kommer fler in i arbetslivet, istället för att fastna långt vid sidan av.

/Niclas Persson, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna, Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Inspirerande möten med framtidens unga företagare

sarauf2

Det har varit regional UF-mässa i Örebro igen. Det handlar om Ung Företagsamhet och Conventum Arena var fullt av unga entreprenörer som under ett läsår fått möjlighet att starta och driva ett företag. För många av dem kulminerar företagandet under den här dagen när de ställer ut på mässgolvet och deltar i någon eller några av de olika tävlingar som arrangeras. Ett antal lyckliga vinnare får dessutom gå upp scen under jubel från de andra UF-eleverna och några av dem kommer att representera vår kommun, och vår region i SM för UF-företag som hålls på Stockholmsmässan i Älvsjö senare i vår.

Om du aldrig varit på en UF-mässa, då har du missat något. Här mötte jag det ena inspirerande unga företaget efter det andra. De presenterar produkter och tjänster som om det vore det mest självklara som finns. Sällan är en mässhall full av så många VD:ar, försäljningschefer och produktchefer med en så självklar tro på sig själva och sina erbjudanden. Det är tufft, tycker jag. Och jag tror det är ett resultat av flera olika saker. Elevernas egen drivkraft och lust är förstås viktigast. Som i allt företagande är lusten att göra sin grej grundläggande, det känner jag verkligen igen själv. I Ung Företagsamhet är det förstås också viktigt med engagerade lärare som har möjlighet att stötta eleverna i deras företagande. Och såna finns i Örebro, på flera skolor, det förstod jag när jag pratade med elever på mässan idag. Härligt!

Dessutom tror jag konceptet UF är viktigt på många olika sätt. Inte minst utifrån det faktum att eleverna faktiskt startar ett riktigt företag, där de erbjuder riktiga varor eller tjänster. Det är under hela processen på riktigt och de har hjälp av rådgivare som själva är erfarna företagare, eller på annat sätt har kunskap och erfarenhet som de delar med sig av till UF-eleverna. Alla som jag talat med om Ung Företagsamhet tar detta på stort allvar, vilket är klokt.

sarauf3

För mig som miljöpartist känns det också extra fint att så många av de här unga företagarna helt naturligt tänker på CSR (Corporate Social Responsibilty). Eller på att skapa en större nytta för andra i samhället genom sitt företagande. Flera av de unga företagare jag träffade har startat företaget för att lösa ett samhällsproblem samtidigt som de förverkligar en affärsidé. En ännu större del skänker en del av sitt överskott till något välgörande ändamål.  Som politiker vet jag att unga människor i högre grad än många andra vill ta aktivt ansvar för att ta ansvar för samhällsutvecklingen, klimatet och sina medmänniskor. På golvet under UF-mässan blir detta påtagligt och jag fick en rejäl dos inspiration och pepp i mina samtal med örebroregionens UF-elever idag. Skönt.

Ett sånt företag är Potato Tote UF som drivs av Stephanie och Emma från Risbergska skolan i Örebro. Två kloka tjejer som i all enkelhet gjorde något tidlöst och klokt. Egendesignade tygkassar med giftria potatistryck. Jag frågade tjejerna om de skulle ha lust att ge oss i Miljöpartiet en offert på ett gäng tygkassar inför partiets kongress som hålls i Örebro 12-14 juni, men framför allt pratade vi om UF-året och jag tror att tjejer som Stephanie och Emma kommer att kunna göra stor skillnad för Örebro. Vad de tyckte var bäst med UF-året? Att de gjort sin grej, på riktigt.

sarauf

Det får nog bli mitt sammanfattande intryck av UF-mässan också. Den är viktig, på riktigt. Precis som alla de insatser som lärare, rådgivare, föräldrar och andra som stöttar de här framtida entreprenörerna står för under UF-året.

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna Örebro

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Människor och möten

Jag förbereder möten. Gör research och läser på. Ibland följer jag med på möten som kommunalråden gör. Det är alltid intressant och inspirerande att sitta med när goda idéer och kunskap presenteras i olika samtal. Jag vet att både Sara och Niclas, dvs Miljöpartiets kommunalråd i Örebro kommun, vill träffa många människor utanför Rådhuset. Det finns mängder av människor med kloka saker att dela med sig av.

Det är en av de finaste grejerna med mitt jobb. Att få vara med och förbereda och delta i sådana möten. Det händer bra saker när människor möts.

Jag uppfattar ibland att det finn en slags myt om att politiker inte vill träffa det som lite vagt kallas riktiga människor eller vanligt folk. Det är en konstig uppfattning. Dels för att nästan alla politiker jag känner vill träffa så många olika människor de kan mest hela tiden, dels för att nästan alla politiker jag känner är ungefär hur riktiga och vanliga som helst. Men nu råkar jag arbeta åt Miljöpartiet och jag är extra glad över att mina kommunalråd hela tiden ger mig och min kollega Kukkamariia nya namn att stämma träff med.

De här samtalen är viktiga. De gör Miljöpartiet bättre och de kan göra Örebro bättre.

/Fredrik Welander, politisk sekreterare
Miljöpartiet de gröna, Örebro

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather