Kategoriarkiv: Samhällsbyggnad

En död yta fylls av liv på Norr

FWR_6275

Under hela mitt liv har den där tomten bakom Karolinska skolan alltid varit något av en död yta. Sliten och full av parkerade bilar. Så det var intressant att besöka kvarteret Husaren idag och få en inblick i hur bygget av  Örebrobostäders nya huvudkontor, bostäder och butiker går. Jag och min kommunalrådskollega Niclas Persson träffade byggföretaget NA Bygg och deras ansvariga projektledare Daniel Åhlund som tillsammans med platschefen Robert Krohn berättade om projektet de lagt ned all sin tid på i två år. Vi gick runt på bygget och tittade på öppna kontorslandskap, yteffektiva smålägenheter och härliga radhus på taket.

De går inte att undgå att reflektera över läget när man besöker kvarteret Husaren. Människorna som kommer att bo och arbeta här hamnar mitt i en av centrala Örebros mest spännande delar. Här kommer det att hända mycket kommande år och Husaren kommer att bli en viktig del av den utvecklingen. Utsikten från radhuslägenheterna högst upp blir en av Örebros häftigaste, på många olika sätt.

FWR_6278

De gröna taken gör mig glad – vi behöver fler gröna tak i Örebro! Det handlar om att klimatanpassa våra byggnader och sedumtaken som finns i kvarteret Husaren skapar dessutom en fantastisk fin kontrast till den ganska strama danska arkitekturen som går i svart, vitt och grått.

På taket finns solpaneler som värmer vatten och solceller som producerar el. Sådana lösningar behöver vi också se på många fler fastigheter i Örebro, både gamla och nya.

FWR_6253

Jag gillar verkligen lösningen på det torg som blir mellan Karolinska skolan och Husaren. Och kanske allra mest den öppning i kvartershörnet som kommer att skapa ett öppet stråk från korsningen Fredsgatan/Slottsgatan vidare mot Karolinska och Svartån. Det är en av de viktigaste uppgifterna i stadsutvecklingen nu, att tillskapa ännu fler platser där människor rör sig, samlas och interagerar med varandra. Utan det ingen levande stad.

FWR_6242

Vi diskuterade även användandet av betong eller trä i byggen. I Husaren har stommen i fasaderna trä, men det har ändå gått åt 14 000 ton betong i det här bygget – en nästan ofattbar siffra! Tänk om hela kvarteret byggts med trästomme, vilket fantastiskt landmärke det kunde varit då.

FWR_6269

Jag tröttnar aldrig på att besöka byggarbetsplatser. Det ger mig en djupare förståelse för hur allt måste hänga ihop hela vägen från översiktsplanen ned till infästningarna i trapphusen. Att vara samhällsbyggnadspolitiker är så otroligt intressant. En av de bästa sakerna är att vara med och fatta beslut som gör att vi skapar en tätare och grönare stad där det blir lättare för människor att mötas och göra bra saker. Det känns som att kvarteret Husaren kommer att kunna bli ett bra exempel på just det. Vi har kommit långt nu från den ganska döda tomten som präglat den här platsen så länge.  Nu ser jag fram emot ett ännu mer levande, spännande Norrcity!

/Sara Richert, kommunalråd och ledamot i Programnämnd Samhällsbyggnad

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Idag tog vi ett viktigt steg mot ökat svenskt träbyggande

FWR_5968

Vissa dagar känns det mer än andra att man faktiskt gör skillnad för en hållbar framtid. Som idag, när Miljöpartiets kongress biföll ett förslag från Örebro om en nationell strategi för ökat träbyggande.

Att bygga mer i trä istället för betong är en av de åtgärder som är allra viktigast för att minska det enorma klimatavtryck som byggsektorn har. Träet har många fördelar som byggmaterial. Först och främst så lagrar trästommarna in stora mängder kol under byggnadens livstid, istället för att orsaka koldioxidutsläpp som t ex betong gör. Träet ger också en bättre arbetsmiljö och mindre störningar i stadsmiljön under byggfasen. Det är också ett lätt byggmaterial som ger färre transporter och är lämpligt att använda för så kallade infillprojekt och påbyggnader vid förtätning. Att ökat träbyggande dessutom kan bidra till en positiv näringslivsutveckling och  skapa fler nya arbetstillfällen är ju också väldigt positivt.

Därför tog jag i vintras initiativ till att skriva en motion till partikongressen om att Miljöpartiet ska driva på för en nationell satsning på industriellt träbyggande. Jag fick också med mig ett antal andra miljöpartister från bland annat Stockholm, Västerås och Karlstad. Motionen föreslog tre saker: att det ska tas fram en nationell träbyggnadsstrategi, att ett kunskapscentrum för industriellt träbygg ska bildas, och att plan- och bygglagen ska omfatta krav på livscykelanalyser vid större byggprojekt.

Jag har under ett par år engagerat mig ganska djupt kring träbyggande – haft många samtal och möten, gjort studieresor och drivit frågan lokalt i Örebro kommun. Så det kändes som ett stort och viktigt steg idag när kongressen beslutade att bifalla vårt förslag om en nationell träbyggnadsstrategi och även uppbyggnaden av ett kunskapscenter för träbyggnad. Kongressen antog också en proposition om tätare, grönare städer som bl a omfattade ökad användning av livscykelanalyser. Och med Miljöpartiet i regering har vi väldigt bra förutsättningar för att göra de här ambitionerna till reell politik!

Det är också otroligt glädjande att träffa så många andra miljöpartistiska kommunpolitiker på kongressen som vill vara med och bidra till ökat träbyggande ute i landet. Med en nationell strategi så kommer vi förbättra förutsättningarna att få med alla aktörer i hela värdekedjan i arbetet – från skogsindustrin ända ut till fastighetsförvaltare.

Jag ser fram emot att fortsätta att driva frågan om mer träbyggande både i Örebro och i hela landet. Allt det som vi människor bygger måste tillföra positiva värden för miljön och klimatet. Ökat träbyggande är en viktig pusselbit på väg mot framtidens täta, hållbara städer!

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet Örebro

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Det går fort att bygga i trä

IMG_9875

Nu i veckan flyttar de första studenterna in i kvarteret Oreganon ute vid universitetsområdet i Örebro.  Det har inte ens gått tio månader sedan bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) var här i Örebro och tog det första spadtaget för bygget. Så jag tyckte det kändes väldigt fint att få besöka ett av husen samtidigt som förväntansfulla hyresgäster bar flyttkartonger in i sina nya hem.  Jag hade också med mig Teresia Ställborn från Miljöpartiets rikskansli och Tomas Fredriksson från Gröna studenter som ville titta närmare på studenthuset.  Det är nämligen lite speciellt – det är ett hus byggt av en stomme i trä istället för den vanliga betongen. Och det är sammansatt av moduler som byggs i en fabrik i Småland. Med andra ord ett riktigt klimatsmart hus som dessutom är både snabbare och billigare att bygga än det vanliga sättet.

Fredrik Blom från Svenska Studenthus tog emot oss och visade både pågående bygge och färdiga lägenheter som väntade på hyresgäster. Vi samtalade om olika saker som påverkar möjligheten att bygga  hållbara bostäder. Bland annat betonade Fredrik att kommunens intentioner kring hållbart byggande och träbyggande i synnerhet behöver vara tydliga. I brist på möjligheter att ställa tekniska krav enligt PBL blir det ännu viktigare att få med sig hela branschen på gemensamma visioner och målsättningar. Och att jobba för att höja branschens kunskap om träbygg ännu mer.

Jag har skrivit en motion till Miljöpartiets kongress i maj om att Sverige behöver en nationell satsning på industriell träbyggnad. Jag har också föreslagit att Örebro borde ta fram en strategi för mer träbyggande, vilket debatterades på kommunfullmäktige senast. I den debatten visade de sig att de flesta var väldigt positivt inställda till fler träbyggnader även i Örebro. Det finns många argument för varför och tillsammans med Mehmet Kaplan har jag tidigare sammanfattat några av dessa i en debattartikel.

Byggsektorns klimatpåverkan har flera olika orsaker, men en viktig aspekt är valet av byggmaterial. Trähus, det vill säga hus byggda med trästomme, har mycket lägre klimatpåverkan än betong. Trä binder koldioxid när det växer, och lagras sedan i huset under alla de år som huset står. När huset en dag ska rivas kan byggmaterialet användas som biobränsle och ersätta en fossil energikälla. I flera svenska städer har man redan uppfört flervåningsbostadshus, tennishallar, förskolor och broar i trä. Vackra, funktionella och klimatsmarta byggnader.

Att bygga i trä är också en regional och nationell näringslivsfråga och ett exempel på hur stad och landsbygd behöver och drar nytta av varandra. Vi behöver bygga mycket i våra större städer de kommande åren och inom skogsindustrin finns en stor potential att skapa jobb på landsbygden.

Precis som en levande landsbygd är klimat- och miljövänliga städer en viktig pusselbit i att leva hållbara liv i en allt mer urbaniserad värld. Vi avser att från våra olika politiska positioner arbeta hårt för en långsiktigt hållbar stads- och samhällsutveckling.

I samtalet med Fredrik Blom blev det tydligt för mig att vi kommer att få se en utveckling i flera led när det gäller träbyggande. Jag ser verkligen fram emot att besöka Svenska Studenthems egen fabrik i Valdemarsvik för att se hur modulerna byggs innan de sätts samman på plats till de färdiga husen. Det finns olika sätt att bygga med moduler, och på insidan av det hus som just den här dagen liksom fylldes av liv i takt med att fler och fler hyresgäster flyttade in, blev åtminstone jag imponerad av hur bra de här studentbostäderna blivit. Det var ju trots allt mindre än tio månader sedan det första spadtaget togs här.

/Sara Richert
Kommunalråd och gruppledare

IMG_9864

IMG_9860

IMG_9890

IMG_9876

IMG_9873

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Fler bilfria gator en viktig del av sommarstaden Örebro

Skärmavbild 2015-08-28 kl. 13.40.01

Det är många örebroare och besökare som har uppskattat den rosa gatan i sommar. Istället för att bilarna utgjort en barriär mot slottet och Svartån, så har de försvunnit och gatuutrymmet har istället använts till konst, folkliv, uteserveringar. Människor har trivts här – mitt i det som annars varit trafikerad stadsgata.

Miljöpartiet tycker att det är glädjande att försöket verkar ha varit framgångsrikt. Det visar att människor vill kunna röra sig, mötas och njuta av en större del av stadskärnan. Det är tydligt att människor tar plats när bilar får ta andra vägar. Det har tagits många bilder på glada människor i olika åldrar, med olika ursprung och under nästan alla dygnets timmar. På kort tid har den rosa gatan blivit ett slags landmärke.

Kommunalrådet Björn Sundin (S) säger att det verkar som att örebroarna accepterar ”mer lek” än han tidigare trott. Vi i Miljöpartiet tycker att det snarare visar sig vara en viktig pusselbit i utvecklingen av en hållbar stad. Glädje, lust och lekfullhet är förstås en förutsättning för denna utveckling, men jag tycker att det är viktigt att vi tar signalerna väldigt många örebroare skickar oss just nu. Vi i Miljöpartiet vill att försöket med den bilfria gatan ska bli permanent, där vi under sommarmånaderna gör ett antal gator i centrala Örebro helt bilfria. Tänk om vi mellan april och oktober kunde göra stadsrummet för örebroarna mer öppet och tillgängligt för gående och cyklande. På vintern är bilen viktigare för framkomligheten. Under den mörka och kalla tiden på året är inte intresset för att röra sig utomhus i staden lika stort.

Vilka gator är då lämpliga att använda på det här sättet? Det behöver vi nog ta hjälp av både kommunens tjänstemän och örebroare i allmänhet att avgöra, men här är några tankar.

Engelbrektsgatan vid Slottet har ju visat sig vara en succé. Kungsgatan (som redan idag är ett populärt gångstråk, men stört av trafik) mellan Nygatan och Engelbrektsgatan. Kanske Vasagatan bakom Nikolaikyrkan där det rör sig mycket människor redan idag. Olaigatan mellan Storgatan och Klostergatan skulle skapa möjligheter för ett mer levande Järntorg, med uteserveringar och folkliv med Slottet och Svartån som fond. Här samlades tiotusentals människor varje kväll under jubileumsveckan och det är inte en slump. Lika lite som det var en slump att arrangörerna ställde den stora scenen där. Ju mer utrymme vi frigör för människor runt Slottet och Svartån desto fler människor kommer att fylla det här rummet och vilja uppleva saker, äta, umgås och trivas. Vilket skapar en god grund för stadsutveckling, kultur, företagande och massor av positiva saker för örebroarna.

Bilarna då? Med hjälp av trafikplanerare och andra kunniga så kan vi helt säkert hitta lösningar. Bussarna? Samma sak där. Det har ju visat sig att de som planerar busslinjerna varit bra på att lösa sådana här utmaningar tidigare i samband med olika större evenemang i staden. Men människor som av olika anledningar behöver hjälp att transporteras nära de platser de ska besöka av olika anledningar, alltså människor som inte kan gå längre sträckor på grund av exempelvis sjukdom eller funktionsnedsättning – ska de stängas ute? Nej, vi ska självklart se till att alla fortfarande har tillgång till staden och stadsrummet. Vi kan sånt här i Örebro. Vill vi?

Örebroare och mängder av gäster har under sommaren visat att de vill. Om vi som beslutar kring hur allas vårt gemensamma stadsrum ska användas skapar utrymme för människor – utan att de behöver riskera att bli påkörda eller känna att de är i vägen – så skapar örebroarna ett helt annat liv på gatorna än vi vant oss vid. Det är bra för en stad som vill utvecklas. Det är ett måste om vi vill utvecklas i en mer hållbar riktning.

Självklart ska vi ha fler rosa gator i Örebro. Eller rättare sagt, fler rum för människor i staden. Vilka färger de än har.

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet i Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Bra gröna dagar i Almedalen

tal

Mitt åttonde år i Almedalen blev det första i ett politiskt uppdrag. Eller åtminstone en politisk anställning. Det var skönt att ägna några dagar åt gröna idéer i seminarier och möten. Tillsammans med Sara Richert, som är kommunalråd för Miljöpartiet, gick jag på några spännande panelsamtal om bland annat trä som ersättning för olja och om den nya livsmedelsstrategin. Lokalt arbetar vi bland annat med tankar på en kommunal träbyggnadsstrategi och idéutveckling när det gäller lokal och hållbar livsmedelsproduktion. Vi hann också förbi Stora Miljökvällen, ett av Almedalsveckans allra populäraste mingel, där många ville prata om Örebro (som fick ta emot pris som Årets miljökommun).

FWR_3913

Två av de samtal som jag tyckte allra bäst om genomfördes i Sankta Maria Domkyrka. Det första – Oklara nyanser av grönt – är finansbranschen redo att anta klimatutmaningen?  – handlade om grön ekonomi och i det deltog finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund tillsammans med Sarah McPhee, vd, SPP. Mats Andersson, vd, Fjärde AP-fonden. Svenne Junker, forskare och ansvarig för finansfrågor, Naturskyddsföreningen. Moderator var Nina Ekelund, styrelseordförande 2050. Det andra var ett lugnt och skönt samtal mellan Kultur- och demokratiministern, Miljöpartiets egen superhjälte Alice Bah Kuhnke och ärkebiskopen Antje Jackelén. Ett samtal om kultur, religion och fred.

FWR_3921

I Almedalsparken hann jag lyssna på viktiga samtal om feministiska perspektiv på klimatförändringarna och strategier för utveckling av Miljöpartiets politik. Engagerat deltagande av flera Miljöpartister, inte minst Anders Wallner, vår partisekreterare som dessutom presenterade sommarens mest Miljöpartistiska pepplåt – Allting börjar nu med RMK & Toppen.

gustav

Efter Gustav Fridolins engagerade tal om skolan, miljön och den internationella solidariteten (ett tal jag verkligen gillade eftersom det hela tiden stegrades lite grann) satte Sara och jag oss och fick ett par nödvändiga timmar i lugn och ro och fick prata igenom våren och planera lite försiktigt tiden som kommer. Viktigt och skönt. Ett bra sätt att gå ut i sommaren och ledigheten.

Nästa år lär vi bli fler gröna från Örebro i Almedalen. Det blir toppen! Mötena som uppstår här i gränder och i korsningar är väldigt bra. Fler borde ta del av dem.

/Fredrik Welander, politisk sekreterare
Miljöpartiet de gröna i Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

En bra dag på jobbet med Mehmet Kaplan, bostäder och stadsbyggnadsprat

11157571_1109225249103502_3204725878765090255_o

Idag har jag haft en ovanligt bra dag på jobbet. För mig som är intresserad av samhällsbyggnadsfrågor var det otroligt inspirerande att under morgonen och förmiddagen ta emot, samtala med och följa bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan. Han är en av de sex gröna ministrarna som i höstas tog plats i Sveriges regering och på hans presentationssida på regeringen.se står följande att läsa:

”Min målsättning är att säkerställa ett långsiktigt hållbart byggande och utveckla vår roll som världsledande it-nation. Genom handlingskraft, dialog och samarbete är jag övertygad om att vi tillsammans kan bygga Sverige starkare.”

Den dialogen fördes alltså i Örebro idag och den började med att vi tillsammans hade skrivit en debattartikel i NA. Första programpunkten för dagen var ett spännande frukostmöte hos White i Örebro, där nyligen prisbelönta arkitekten Viktoria Buskqvist och hennes medarbetare satt ihop ett samtal på temat ”Vilken stad vill vi vara?”. Mehmet Kaplan fick inleda det samtalet genom att berätta om regeringens politik för bostäder och stadsutveckling. På frågan om vad ministern tyckte att Örebro skulle satsa på svarade Mehmet Kaplan att Örebro ska vara sig själv. Att kommunen inte ska försöka vara någon annan kommun, utan fortsätta att utveckla och växa med sina invånare. Just det borde vi diskutera mer, det finns så mycket bra saker att lyfta i Örebro – människor, föreningar, företag…

11021554_1109225369103490_8980475476937975314_o

Senare på frukostmötet talade arkitekten Milad Hossainzadeh engagerat om världsstäders DNA och attraktionskraft, bland annat genom att konstatera att ”lite grönt är väldigt bra för affärerna” (apropå att The High Line i New York skapar möjligheter nu när den blivit en av världsstadens mest populära platser). Vi miljöpartister har förstås länge vetat att grönt är bra för affärerna.

Därefter tog en panel bestående av Viktoria Buskqvist, Jens Schollin (rektor och professor vid Örebro universitet) och Peder Hallkvist (stadsarkitekt Örebro kommun) ordet och diskuterade vad Örebro behöver göras för att växa attraktivt och förslag på hur det kan gå till. Ett intressant frukostmöte som jag är tacksam för att jag och Mehmet Kaplan blev inbjudna till. Det här samtalet kommer jag och Miljöpartiet att fortsätta vara engagerade i, länge.

Efter radiointervju tog vi oss ut till Örebro universitet och ett möte med Svenska Studenthus tillsammans med fler politiker och tjänstemän. Förutom information om deras spännande projekt med 286 studentbostäder byggda i trähus, fick Mehmet Kaplan information om Örebro, planprocesser och annan kunskap om saker som händer i Örebros samhällsbyggnad.

Jag hann samtala om några viktiga frågor med Mehmet. Vi pratade om vikten av att bygga mer i trä. Jag berättade om att vi motionerat om det lokalt, att Örebro kommun behöver en träbyggnadsstrategi. Min uppmaning till honom var att fundera på vad regeringen från sitt håll kan göra för att stimulera att det byggs fler i hus trä i hela Sverige? Vi behöver tänka klokare kring hur vi bygger, och att bygga i trä är väldigt klokt ur både klimat- och hälsoperspektiv.

Jag passade också på att ta upp frågan om vad vi kan göra politiskt för att stimulera en utveckling där vi effektiviserar våra bostäder så att de kan bli yteffektivare och mindre. Att minska bostadsytan per person kan vara ett viktigt sätt att minska energiåtgång och klimatpåverkan. I Sverige bor vi (i internationella jämförelser) i väldigt stora bostäder. Mehmet Kaplan lyfte fram den satsning regeringen nyligen presenterat för att stimulera ökat byggande och pekade på att det i satsningen finns extra fokus på bland annat små, billiga bostäder och att även gemensamhetsytor omfattas av stödet . Det är intressant, inte bara för studenter utan även i ett större sammanhang. Delandet ökar och för allt fler känns det naturligt att dela även levnadsytor, som kök, tvättstuga och andra allmänna ytor.

På väg till och från universitetet hann vi också med lite stadsspaning! Jag visade bostads- och stadsutvecklingsministern några områden i östra Örebro som är i tydlig utveckling. Den välbehövliga omvandlingen av Rudbecksgatan från trafikled till stadsgata. Det – i mitt tycke – lite väl tättbebyggda Eyrafältet och det nya området kring Österport där gammal industrimark ska omvandlas för att bli bl a bostäder. Vi pratade om vilka goda förutsättningar det finns att bygga in hållbara lösningar för trafik, avfallshantering, grönytor och andra saker när ett helt område gestaltas från grunden. Viktigt att det görs klokt. Tänk vilka livsmiljöer som kan skapas här, i centrala lägen som återskapas.

11169748_1109225679103459_8814955032194801847_o

Sen pratade vi förstås om hur viktigt det är att det byggs för studenter och att det görs på ett smart sätt. Förutom bra val av material, som trä, så är det viktigt att olika kommunala mål möts. Vi får inte tömma andra delar av staden på studenter när vi bygger nya bostäder vid campusområdet. Studenterna har bidragit med viktiga sociala värden i många bostadsområden. Social hållbarhet är viktigt och måste prioriteras tillsammans med bostadsförsörjning.

Det var inspirerande att samtala med Mehmet Kaplan och vi kommer att mötas igen eftersom han gärna vill gästa En grön rådhuspodd  under kongressen och prata vidare om de här frågorna. När vi skildes åt vid Örebro centralstation där han skulle vidare mot nästa bostadsinvigning någonstans i Sverige så tänkte jag att det är oerhört bra att Miljöpartiet sitter i regeringen nu och att vi påverkar bostads- och stadsutvecklingsfrågorna. De här frågorna är grundläggande för Örebros och hela Sveriges utveckling. Vi har många viktiga beslut att fatta för att bygga klokt och hållbart för framtiden. Med Miljöpartiet i regeringen – och i en framtid även i majoriteten i Örebro kommun – kommer vi att kunna fatta precis de besluten.

/Sara Richert, kommunalråd

Miljöpartiet de gröna, Örebro kommun

11174517_1109225915770102_6451666924183291319_o

Bilder från dagen finns på Miljöpartiet de grönas Facebook
NA om Mehmet Kaplans besök
SVT om besöket
Lyssna på Mehmet Kaplan när han gästar podcasten Snåret

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Fördjupningen av översiktsplanen för järnvägsområdet är bra, men kan bli bättre.

På kommunfullmäktiges sammanträde i mars ska vi fatta beslut om en fördjupad översiktsplan för området mellan Svampen och Gustavsvik.

Vi i Miljöpartiet ställer oss positiva till Örebro kommuns fördjupade översiktsplan för järnvägsområdet mellan Svampen och Gustavsvik och hoppas att Örebro kan utvecklas i enlighet med riktlinjer. Det är bra att staden knyts samman klokare (järnvägen går idag som en barriär genom staden) och att vi använder marken mycket mer effektivt. En växande befolkning har krav som Örebro behöver kunna möta. Men det finns några saker i den fördjupade översiktsplanen som vi tycker kan bli bättre, därför lämnade Miljöpartiet tillsammans med Vänsterpartiet in ett särskilt yttrande i ärendet när vi behandlade det i kommunstyrelsen idag.  (Ett särskilt yttrande består av en komplettering till beslut av en eller flera ledamöter).

Jag vill lyfta några saker från yttrandet. Som gatuöppningar. Miljöpartiet vill att Örebro ska vara en stad för människor, inte för bilar. Vi vill utveckla Örebro till en stad och kommun som är fri från buller och utsläpp och säker för barn och cyklister. Det ska vara snabbt och enkelt att ta sig fram till fots, med cykel och med kollektivtrafik i sammanhängande stråk. Att öppna upp trafikflöden kan vara bra för att underlätta för gående och cyklister, men gatuöppningar för biltrafik skapar mer trafik, utsläpp och otrygghet. Därför anser vi att gatuöppningar  i princip inte bör göras för biltrafik.

Jag har också synpunkter på hastighetsbegränsningarna som föreslås för de nya ”stadsgatorna” i planen.  Hastighetsbegränsningen för biltrafik i området för den fördjupade översiktsplanen bör sänkas till 30 km/h i hela centrala Örebro (precis som i stadens bostadsområden) för att skapa en bättre miljö för boende, arbete, handel och fritid. I den fördjupade översiktsplanen nämns olika intervall för hastighetsbegränsning mellan 30 och 60 km/h. Vi är övertygade om att centrala Örebro blir ännu bättre med en generell hastighetsbegränsning på 30 km/h. Då kan vi lättare omvandla flerfiliga vägar till stadsgator där ett mer jämlikt förhållande råder mellan människor på cykel, till fots, i buss eller i bil. Bilar som kör i 50-60 km/h är mycket farliga för fotgängare, risken för att dö vid en påkörning minskar kraftigt om farten istället är 30 km/h.

Den fördjupade översiktsplanen är bra. Kommunens tjänstemän har tagit fram gediget beslutsunderlag och det känns som dialogen kring planen varit ambitiös. Med vårt särskilda yttrande vill vi tala om detta, men också bidra med idéer som vi tycker gör planen bättre. För det förtjänar staden och vi som bor i den, liksom alla de som kommer bo i den i framtiden.

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna, Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather