Kategoriarkiv: Stadsbyggnad

En död yta fylls av liv på Norr

FWR_6275

Under hela mitt liv har den där tomten bakom Karolinska skolan alltid varit något av en död yta. Sliten och full av parkerade bilar. Så det var intressant att besöka kvarteret Husaren idag och få en inblick i hur bygget av  Örebrobostäders nya huvudkontor, bostäder och butiker går. Jag och min kommunalrådskollega Niclas Persson träffade byggföretaget NA Bygg och deras ansvariga projektledare Daniel Åhlund som tillsammans med platschefen Robert Krohn berättade om projektet de lagt ned all sin tid på i två år. Vi gick runt på bygget och tittade på öppna kontorslandskap, yteffektiva smålägenheter och härliga radhus på taket.

De går inte att undgå att reflektera över läget när man besöker kvarteret Husaren. Människorna som kommer att bo och arbeta här hamnar mitt i en av centrala Örebros mest spännande delar. Här kommer det att hända mycket kommande år och Husaren kommer att bli en viktig del av den utvecklingen. Utsikten från radhuslägenheterna högst upp blir en av Örebros häftigaste, på många olika sätt.

FWR_6278

De gröna taken gör mig glad – vi behöver fler gröna tak i Örebro! Det handlar om att klimatanpassa våra byggnader och sedumtaken som finns i kvarteret Husaren skapar dessutom en fantastisk fin kontrast till den ganska strama danska arkitekturen som går i svart, vitt och grått.

På taket finns solpaneler som värmer vatten och solceller som producerar el. Sådana lösningar behöver vi också se på många fler fastigheter i Örebro, både gamla och nya.

FWR_6253

Jag gillar verkligen lösningen på det torg som blir mellan Karolinska skolan och Husaren. Och kanske allra mest den öppning i kvartershörnet som kommer att skapa ett öppet stråk från korsningen Fredsgatan/Slottsgatan vidare mot Karolinska och Svartån. Det är en av de viktigaste uppgifterna i stadsutvecklingen nu, att tillskapa ännu fler platser där människor rör sig, samlas och interagerar med varandra. Utan det ingen levande stad.

FWR_6242

Vi diskuterade även användandet av betong eller trä i byggen. I Husaren har stommen i fasaderna trä, men det har ändå gått åt 14 000 ton betong i det här bygget – en nästan ofattbar siffra! Tänk om hela kvarteret byggts med trästomme, vilket fantastiskt landmärke det kunde varit då.

FWR_6269

Jag tröttnar aldrig på att besöka byggarbetsplatser. Det ger mig en djupare förståelse för hur allt måste hänga ihop hela vägen från översiktsplanen ned till infästningarna i trapphusen. Att vara samhällsbyggnadspolitiker är så otroligt intressant. En av de bästa sakerna är att vara med och fatta beslut som gör att vi skapar en tätare och grönare stad där det blir lättare för människor att mötas och göra bra saker. Det känns som att kvarteret Husaren kommer att kunna bli ett bra exempel på just det. Vi har kommit långt nu från den ganska döda tomten som präglat den här platsen så länge.  Nu ser jag fram emot ett ännu mer levande, spännande Norrcity!

/Sara Richert, kommunalråd och ledamot i Programnämnd Samhällsbyggnad

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Idag tog vi ett viktigt steg mot ökat svenskt träbyggande

FWR_5968

Vissa dagar känns det mer än andra att man faktiskt gör skillnad för en hållbar framtid. Som idag, när Miljöpartiets kongress biföll ett förslag från Örebro om en nationell strategi för ökat träbyggande.

Att bygga mer i trä istället för betong är en av de åtgärder som är allra viktigast för att minska det enorma klimatavtryck som byggsektorn har. Träet har många fördelar som byggmaterial. Först och främst så lagrar trästommarna in stora mängder kol under byggnadens livstid, istället för att orsaka koldioxidutsläpp som t ex betong gör. Träet ger också en bättre arbetsmiljö och mindre störningar i stadsmiljön under byggfasen. Det är också ett lätt byggmaterial som ger färre transporter och är lämpligt att använda för så kallade infillprojekt och påbyggnader vid förtätning. Att ökat träbyggande dessutom kan bidra till en positiv näringslivsutveckling och  skapa fler nya arbetstillfällen är ju också väldigt positivt.

Därför tog jag i vintras initiativ till att skriva en motion till partikongressen om att Miljöpartiet ska driva på för en nationell satsning på industriellt träbyggande. Jag fick också med mig ett antal andra miljöpartister från bland annat Stockholm, Västerås och Karlstad. Motionen föreslog tre saker: att det ska tas fram en nationell träbyggnadsstrategi, att ett kunskapscentrum för industriellt träbygg ska bildas, och att plan- och bygglagen ska omfatta krav på livscykelanalyser vid större byggprojekt.

Jag har under ett par år engagerat mig ganska djupt kring träbyggande – haft många samtal och möten, gjort studieresor och drivit frågan lokalt i Örebro kommun. Så det kändes som ett stort och viktigt steg idag när kongressen beslutade att bifalla vårt förslag om en nationell träbyggnadsstrategi och även uppbyggnaden av ett kunskapscenter för träbyggnad. Kongressen antog också en proposition om tätare, grönare städer som bl a omfattade ökad användning av livscykelanalyser. Och med Miljöpartiet i regering har vi väldigt bra förutsättningar för att göra de här ambitionerna till reell politik!

Det är också otroligt glädjande att träffa så många andra miljöpartistiska kommunpolitiker på kongressen som vill vara med och bidra till ökat träbyggande ute i landet. Med en nationell strategi så kommer vi förbättra förutsättningarna att få med alla aktörer i hela värdekedjan i arbetet – från skogsindustrin ända ut till fastighetsförvaltare.

Jag ser fram emot att fortsätta att driva frågan om mer träbyggande både i Örebro och i hela landet. Allt det som vi människor bygger måste tillföra positiva värden för miljön och klimatet. Ökat träbyggande är en viktig pusselbit på väg mot framtidens täta, hållbara städer!

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet Örebro

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Det går fort att bygga i trä

IMG_9875

Nu i veckan flyttar de första studenterna in i kvarteret Oreganon ute vid universitetsområdet i Örebro.  Det har inte ens gått tio månader sedan bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) var här i Örebro och tog det första spadtaget för bygget. Så jag tyckte det kändes väldigt fint att få besöka ett av husen samtidigt som förväntansfulla hyresgäster bar flyttkartonger in i sina nya hem.  Jag hade också med mig Teresia Ställborn från Miljöpartiets rikskansli och Tomas Fredriksson från Gröna studenter som ville titta närmare på studenthuset.  Det är nämligen lite speciellt – det är ett hus byggt av en stomme i trä istället för den vanliga betongen. Och det är sammansatt av moduler som byggs i en fabrik i Småland. Med andra ord ett riktigt klimatsmart hus som dessutom är både snabbare och billigare att bygga än det vanliga sättet.

Fredrik Blom från Svenska Studenthus tog emot oss och visade både pågående bygge och färdiga lägenheter som väntade på hyresgäster. Vi samtalade om olika saker som påverkar möjligheten att bygga  hållbara bostäder. Bland annat betonade Fredrik att kommunens intentioner kring hållbart byggande och träbyggande i synnerhet behöver vara tydliga. I brist på möjligheter att ställa tekniska krav enligt PBL blir det ännu viktigare att få med sig hela branschen på gemensamma visioner och målsättningar. Och att jobba för att höja branschens kunskap om träbygg ännu mer.

Jag har skrivit en motion till Miljöpartiets kongress i maj om att Sverige behöver en nationell satsning på industriell träbyggnad. Jag har också föreslagit att Örebro borde ta fram en strategi för mer träbyggande, vilket debatterades på kommunfullmäktige senast. I den debatten visade de sig att de flesta var väldigt positivt inställda till fler träbyggnader även i Örebro. Det finns många argument för varför och tillsammans med Mehmet Kaplan har jag tidigare sammanfattat några av dessa i en debattartikel.

Byggsektorns klimatpåverkan har flera olika orsaker, men en viktig aspekt är valet av byggmaterial. Trähus, det vill säga hus byggda med trästomme, har mycket lägre klimatpåverkan än betong. Trä binder koldioxid när det växer, och lagras sedan i huset under alla de år som huset står. När huset en dag ska rivas kan byggmaterialet användas som biobränsle och ersätta en fossil energikälla. I flera svenska städer har man redan uppfört flervåningsbostadshus, tennishallar, förskolor och broar i trä. Vackra, funktionella och klimatsmarta byggnader.

Att bygga i trä är också en regional och nationell näringslivsfråga och ett exempel på hur stad och landsbygd behöver och drar nytta av varandra. Vi behöver bygga mycket i våra större städer de kommande åren och inom skogsindustrin finns en stor potential att skapa jobb på landsbygden.

Precis som en levande landsbygd är klimat- och miljövänliga städer en viktig pusselbit i att leva hållbara liv i en allt mer urbaniserad värld. Vi avser att från våra olika politiska positioner arbeta hårt för en långsiktigt hållbar stads- och samhällsutveckling.

I samtalet med Fredrik Blom blev det tydligt för mig att vi kommer att få se en utveckling i flera led när det gäller träbyggande. Jag ser verkligen fram emot att besöka Svenska Studenthems egen fabrik i Valdemarsvik för att se hur modulerna byggs innan de sätts samman på plats till de färdiga husen. Det finns olika sätt att bygga med moduler, och på insidan av det hus som just den här dagen liksom fylldes av liv i takt med att fler och fler hyresgäster flyttade in, blev åtminstone jag imponerad av hur bra de här studentbostäderna blivit. Det var ju trots allt mindre än tio månader sedan det första spadtaget togs här.

/Sara Richert
Kommunalråd och gruppledare

IMG_9864

IMG_9860

IMG_9890

IMG_9876

IMG_9873

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Bra gröna dagar i Almedalen

tal

Mitt åttonde år i Almedalen blev det första i ett politiskt uppdrag. Eller åtminstone en politisk anställning. Det var skönt att ägna några dagar åt gröna idéer i seminarier och möten. Tillsammans med Sara Richert, som är kommunalråd för Miljöpartiet, gick jag på några spännande panelsamtal om bland annat trä som ersättning för olja och om den nya livsmedelsstrategin. Lokalt arbetar vi bland annat med tankar på en kommunal träbyggnadsstrategi och idéutveckling när det gäller lokal och hållbar livsmedelsproduktion. Vi hann också förbi Stora Miljökvällen, ett av Almedalsveckans allra populäraste mingel, där många ville prata om Örebro (som fick ta emot pris som Årets miljökommun).

FWR_3913

Två av de samtal som jag tyckte allra bäst om genomfördes i Sankta Maria Domkyrka. Det första – Oklara nyanser av grönt – är finansbranschen redo att anta klimatutmaningen?  – handlade om grön ekonomi och i det deltog finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund tillsammans med Sarah McPhee, vd, SPP. Mats Andersson, vd, Fjärde AP-fonden. Svenne Junker, forskare och ansvarig för finansfrågor, Naturskyddsföreningen. Moderator var Nina Ekelund, styrelseordförande 2050. Det andra var ett lugnt och skönt samtal mellan Kultur- och demokratiministern, Miljöpartiets egen superhjälte Alice Bah Kuhnke och ärkebiskopen Antje Jackelén. Ett samtal om kultur, religion och fred.

FWR_3921

I Almedalsparken hann jag lyssna på viktiga samtal om feministiska perspektiv på klimatförändringarna och strategier för utveckling av Miljöpartiets politik. Engagerat deltagande av flera Miljöpartister, inte minst Anders Wallner, vår partisekreterare som dessutom presenterade sommarens mest Miljöpartistiska pepplåt – Allting börjar nu med RMK & Toppen.

gustav

Efter Gustav Fridolins engagerade tal om skolan, miljön och den internationella solidariteten (ett tal jag verkligen gillade eftersom det hela tiden stegrades lite grann) satte Sara och jag oss och fick ett par nödvändiga timmar i lugn och ro och fick prata igenom våren och planera lite försiktigt tiden som kommer. Viktigt och skönt. Ett bra sätt att gå ut i sommaren och ledigheten.

Nästa år lär vi bli fler gröna från Örebro i Almedalen. Det blir toppen! Mötena som uppstår här i gränder och i korsningar är väldigt bra. Fler borde ta del av dem.

/Fredrik Welander, politisk sekreterare
Miljöpartiet de gröna i Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Örebro Convention Bureau och mötesstaden Örebro

ocvb

Näringslivets tillväxt kan se ut på väldigt många olika sätt. Det kan också innebära väldigt olika påverkan på miljön, och värdeskapande för oss människor. Jag vill gärna se en mycket snabbare tillväxt av naturturism och besöksnäring i kommunen, aktiviteter som bl a ger större mänskligt välmående, ökar kunskap och främjar kreativitet. Men ofta med ett ganska litet ekologiskt fotavtryck jämfört med andra delar av näringslivet. Det är också skälet till att jag träffade Pernilla Körberg Törnqvist idag, som leder arbetet på Örebro Convention Bureau. Örebro Convention Bureau är den del av kommunägda Örebrokompaniet som tillsammans med partners verkar för att utveckla Örebro som en stark mötesplats. Det handlar om att utveckla Örebros erbjudande till omvärlden när det gäller vår kapacitet att hjälpa organisationer och företag att arrangera bra och viktiga möten, inte minst stora kongresser och mässor. Det är viktigt för Örebro av många olika anledningar, inte minst för att det hjälper oss att utveckla stadens servicenäringar vilket leder till flera jobb i olika branscher, men också en härligare stad.

Vi får möten till Örebro och regionen för att vi har många bra värdar. Hotell, mötesanläggningar, restauranger och andra som kan erbjuda ett bra värdskap – själva eller tillsammans. Här tar både privata aktörer och kommunen ansvar på olika sätt. Örebro Convention Bureau jobbar med ramarna och genom att utveckla konkurrenskraftiga erbjudanden. Inte minst med samordning av och stöd till evenemang. Bland annat inom ramen för ett utvecklingsprojekt som drivs tillsammans med Region Örebro län. En viktig funktion är att koordinera och förmedla kontakter.

Fram till 2020 vill Örebro Convention Bureau hitta en finansiering där 50 procent av finansieringen kommer från externa partners. Det är klokt. Mer privata resurser kan stärka arbetet, utvecklingen och beslutsfattandet. Mångfald är bra för utveckling.

Jag fick mycket att tänka på under mötet med Pernilla. Det är viktigt för vår kommun att andra människor kommer hit och möts, får kunskap och blir klokare. Hur kan vi politiskt bidra till att stärka det arbetet? Det gör att bilden av Örebro sprids i omvärlden, leder till jobb och att vi använder vår stads olika mötesrum på ett klokare sätt. Vad kan vi erbjuda när de stora mötena hålls i Örebro? Hur visar vi att gästerna är viktiga för oss och välkomna?

Det kanske inte låter så roligt och festligt alla gånger, men vi måste komma ihåg att nästan 75 procent av gästnätterna i vår region kommer från det som kallas affärsturism. Alltså att människor av olika anledningar kommer till Örebro i jobbet för att uträtta något och möta andra människor. Och med tanke på att en kongressdeltagare i genomsnitt spenderar 3500 kronor per dygn när de är i Örebro så blir det i slutändan viktigt för jobb och utveckling. Det skapar möjligheter.

När så många människor möts är det självklart viktigt att det görs på ett hållbart sätt. Pernilla berättade om att både mötesanläggningar och hotell jobbar ambitiöst med miljöfrågor och att det mer eller mindre är ett måste idag. Den som inte är bra kommer på sikt inte att vara ett attraktivt alternativ för sina kunder. Min högst personliga reflektion är att det fortfarande finns massor kvar att göra innan event- och konferensverksamheten har fått en hållbarhetsprofil värd namnet i Örebro. Målet måste vara att Örebro är känt för de grönaste evenemangen i Sverige. Eller varför inte Europa?

Men det här händer inte av sig självt. Nej, många krafter måste samverka här. Örebro står inför några utmaningar. En av de allra viktigaste tillgångarna för mötesstaden Örebro är Medborgarhuset. Denna fantastiska byggnad, av Erik och Tore Alsén, hyser många rum som används under stora kongresser. Som när Miljöpartiet håller kongress här i Örebro i juni. Då kommer vi använda hela Medborgarhuset och Conventum Kongress. Men Medborgarhuset behöver rejäla investeringar, menar Pernilla Körberg Törnqvist. Det är dags för omfattande renoveringar om Medborgarhuset ska fortsätta att kunna ta emot stora möten. Fastigheten ägs av Örebroporten, som i sin tur ägs av Örebro kommun. Alltså är det i dagsläget kommunen som behöver investera.

Vi politiker har också stora beslut att fatta om stadsbibliotekets framtid och den dag bibliotekets lokaler står tomma lär Conventum vara redo att flytta in, men även då kommer det att krävas omfattande investeringar för att lokalerna ska kunna anpassas efter de krav som ställs på en modern och attraktiv mötesanläggning.

Jag tror att vi måste våga tänka modigt och klokt när det gäller mötesstaden Örebro. Södercity har fantastiskt fina förutsättningar att vara en plats för stora och viktiga möten även i framtiden. Om vi beslutsfattare i Örebro kommun kan enas om att använda det begränsade investeringsutrymme vi förfogar över på smarta sätt, samtidigt som vi bjuder in andra aktörer för att utveckla det samlade erbjudandet Örebro kan erbjuda för människor som vill arrangera viktiga möten. Hur påverkar den politiska majoritetens planer på att storsatsa på ett nytt Kulturkvarter bredvid Konserthuset möjligheterna att renovera Medborgarhuset?

Det finns en hel del att tänka på om vi ska fortsätta kunna arrangera nationella och internationella möten av högsta klass, vilket är viktigt för såväl näringsliv som för universitetet, regionen och många av de statliga myndigheter som finns här.

Vi har varit goda värdar i generationer i Örebro, och jag tror att vi kommer att fortsätta med det. Men vi måste samlas och satsa, för det händer inte av sig självt. Dagens möte med Pernilla Körberg Törnqvist påminde mig om det viktiga arbete som görs av många personer och kreativa företag i Örebro för att utveckla möten och värdskap. Och hur viktigt det är att det fortsätter utvecklas, eftersom det påverkar Örebro på många, många sätt.

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna, Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Kulturhuset Krämaren – ett alternativ till nytt kulturkvarter

kramaren_9351Debattartikel publicerad i Nerikes Allehanda 6 mars 2015:

Örebro har ett rikt kulturliv. Kommunen ska bidra till goda förutsättningar för de som utvecklar kultur. Därför tycker Miljöpartiet de gröna i Örebro att kommunen ska utreda Krämaren som kulturhus. Vi anser att byggandet av ett nytt kulturkvarter är ett för stort risktagande. Det saknas intäkter och vi, liksom flera kulturutövare, är oroliga för att bygget kommer försämra förutsättningarna för kulturen i Örebro på både kort och lång sikt.

Miljöpartiet anser inte att det är ekonomiskt hållbart för oss i Örebro att ta den risk som förslaget till kulturkvarter innebär. Förutom den höga beräknade kostnaden för att bygga, omkring 450 miljoner kronor, så finns frågetecken kring driftskostnaderna och i den nuvarande kalkylen saknas många miljoner kronor årligen. Bland annat förväntas privata aktörer bidra med intäkter. Hur? Erfarenheter visar att privat finansiering av kultur är ovanligt. Annan erfarenhet visar att slutnotan för nybyggen sällan stannar där det sagts från början. Det riskerar att äta upp reformutrymmen för framtida satsningar på en mångfald av uttryck i Örebros kulturliv.

Visst kommer det att bli bra för Örebro med ett nytt, utvecklat bibliotek och självklart vill vi att kulturskolans elever ska ha bästa möjliga förutsättningar. Men vi tror inte att riskfyllda fastighetsinvesteringar ska styra kommunens kulturpolitik. Vi vill göra det möjligt att sprida ut den enorma kulturkvartersinvesteringen på fler olika insatser. Därför tycker Miljöpartiet att kommunen ska utreda om Krämaren kan tillfredsställa samma behov som ett nytt kulturkvarter. Krämaren är en ikonisk byggnad som står och famlar efter en ny uppgift i livet när människors konsumtionsmönster och behov förändras. Idag gapar butikerna tomma, men här finns plats för ett stadsbibliotek, utställningar och delar av kulturskolan som kan samsas med café, restauranger och handel, med en unik park på taket som kan öppnas för örebroarna. Här kan vi nyttja en befintlig fastighet som människor redan använder för möten, istället för att bygga nytt på en tomt som örebroarna inte har någon stark relation till. En mötesplats som etablerats av generationer, mitt i Örebros folkliv. Krämaren ligger mitt i en del av staden som länge använts för just kulturupplevelser och möten. Kulturhuset Krämaren kan växa söderut mot Krämartorget som länge ropat på liv och rörelse och varför inte integrera ÖBOs gamla huvudkontor i lösningen för att skapa ännu fler rum för kulturskola och möten? På samma sätt kan kulturen ta plats i delar av nuvarande Rudbecksskolan. Dessutom finns redan planer på en musikscen vid Studentcity och scenerna i Medborgarhuset kan beläggas mer.

Så kan Örebro kommun skapa ett kulturkvarter i en redan befintlig miljö. Vi är övertygade om att det kan vara en mer hållbar lösning på alla sätt. Vi vill inte ta långsiktiga ekonomiska risker med örebroarnas pengar. Vi anser att det är klokare att använda befintliga fastigheter och med Krämaren som kulturhus får Örebro nya och viktiga möten i en fastighet som är ett landmärke, en fastighet som kan integrera samma delar som ett nytt kulturkvarter. Därför vill vi att kommunen utreder om Krämaren löser det som planerna på ett nytt kulturkvarter är tänkta att lösa, och samtidigt vitaliserar vår stadskärna. Så att beslutsunderlaget för att skapa goda förutsättningar för Stadsbiblioteket, Kulturskolan och alla kulturutövare i Örebro blir så fullständigt som det kan bli.

Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna

Niclas Persson, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

En grön rådhuspodd, del 3: Sara och Niclas möter Viktoria Buskqvist, arkitekt och kontorschef

poddbild

I det tredje avsnittet av En grön rådhuspodd möter Sara Richert och Niclas Persson en kvinna som gjort avtryck i Örebro på flera olika sätt. Viktoria Buskqvist, arkitekt och kontorschef för White i Örebro, samtalar med kommunalråden om hållbar stadsutveckling, hur staden kan knytas samman och vikten av arkitektur och om varför en byggnad i Örebro kan vinna ett mycket prestigefyllt arkitekturpris på MIPIM Awards. Dessutom handlar samtalet om hur viktigt det är att det skapas platser för möten i Örebro och om utmaningen i att bygga många bostäder billigt och hållbart.

Det blev ett 46 minuter långt samtal där många kloka tankar diskuterades. Inte minst framkommer det att vi har byggnader och områden i Örebro som är internationellt uppmärksammade, något vi kanske kan prata mer om.

Introt vi använder heter Breakin’n dub och är signerad Bigben.

Play
facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Fördjupningen av översiktsplanen för järnvägsområdet är bra, men kan bli bättre.

På kommunfullmäktiges sammanträde i mars ska vi fatta beslut om en fördjupad översiktsplan för området mellan Svampen och Gustavsvik.

Vi i Miljöpartiet ställer oss positiva till Örebro kommuns fördjupade översiktsplan för järnvägsområdet mellan Svampen och Gustavsvik och hoppas att Örebro kan utvecklas i enlighet med riktlinjer. Det är bra att staden knyts samman klokare (järnvägen går idag som en barriär genom staden) och att vi använder marken mycket mer effektivt. En växande befolkning har krav som Örebro behöver kunna möta. Men det finns några saker i den fördjupade översiktsplanen som vi tycker kan bli bättre, därför lämnade Miljöpartiet tillsammans med Vänsterpartiet in ett särskilt yttrande i ärendet när vi behandlade det i kommunstyrelsen idag.  (Ett särskilt yttrande består av en komplettering till beslut av en eller flera ledamöter).

Jag vill lyfta några saker från yttrandet. Som gatuöppningar. Miljöpartiet vill att Örebro ska vara en stad för människor, inte för bilar. Vi vill utveckla Örebro till en stad och kommun som är fri från buller och utsläpp och säker för barn och cyklister. Det ska vara snabbt och enkelt att ta sig fram till fots, med cykel och med kollektivtrafik i sammanhängande stråk. Att öppna upp trafikflöden kan vara bra för att underlätta för gående och cyklister, men gatuöppningar för biltrafik skapar mer trafik, utsläpp och otrygghet. Därför anser vi att gatuöppningar  i princip inte bör göras för biltrafik.

Jag har också synpunkter på hastighetsbegränsningarna som föreslås för de nya ”stadsgatorna” i planen.  Hastighetsbegränsningen för biltrafik i området för den fördjupade översiktsplanen bör sänkas till 30 km/h i hela centrala Örebro (precis som i stadens bostadsområden) för att skapa en bättre miljö för boende, arbete, handel och fritid. I den fördjupade översiktsplanen nämns olika intervall för hastighetsbegränsning mellan 30 och 60 km/h. Vi är övertygade om att centrala Örebro blir ännu bättre med en generell hastighetsbegränsning på 30 km/h. Då kan vi lättare omvandla flerfiliga vägar till stadsgator där ett mer jämlikt förhållande råder mellan människor på cykel, till fots, i buss eller i bil. Bilar som kör i 50-60 km/h är mycket farliga för fotgängare, risken för att dö vid en påkörning minskar kraftigt om farten istället är 30 km/h.

Den fördjupade översiktsplanen är bra. Kommunens tjänstemän har tagit fram gediget beslutsunderlag och det känns som dialogen kring planen varit ambitiös. Med vårt särskilda yttrande vill vi tala om detta, men också bidra med idéer som vi tycker gör planen bättre. För det förtjänar staden och vi som bor i den, liksom alla de som kommer bo i den i framtiden.

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna, Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather