Kategoriarkiv: Stadsutveckling

En klimatkatastrof om 700 000 nya bostäder byggs i betong

”En klimatkatastrof om huvuddelen av de 700 000 nya bostäderna fram till 2025  skulle byggas i betong” – tänkvärt citat från en företrädare för tankesmedjan Global Utmaning. Boverket bedömer att det behövs 730 000 nya bostäder i Sverige fram till 2025 (även om jag hävdar att en betydande del av bostadsytan redan finns idag, men utnyttjas alldeles för dåligt…) Här ligger en av de största klimatutmaningarna just nu! Mycket behöver byggas i Sverige, och ännu mer om vi tittar globalt. Samtidigt kan 50% av de totala klimatutsläppen i världen kopplas till byggsektorn.

Klimatfrågan är akut. På riktigt. Genomsnittstemperaturen vid polerna har under vintern varit 20 grader högre än normalt! Hastigheten på den globala uppvärmningen är nu snabbare än vad forskarnas klimatmodeller haft som sina värsta scenarier.

Idag samlade Global Utmaning ett gäng träbyggnadsentusiaster runt bordet i Folkhems fantastiska trähus i Sundbyberg. Syftet med samtalen (som ska bli fler under året) är att driva på för ett ökat träbyggande i Sverige genom att identifiera hinder och svårigheter, och hitta lösningar för att komma förbi dem. Vi som deltog var bl a från Örebro, Malmö och Växjö kommuner, Träbyggnadskansliet, White och Wingårds arkitekter, Martinssons, Stora Enso, KTH och flera andra. Huset vi träffades i är ett fantastiskt bra exempel på hållbart byggande. Byggnaden i sju våningar är uppfört i massivt trä, med en vacker fasad i lärkträ. Det gör det till en riktig kolsänka – alltså något som binder koldioxid under lång tid och förhindrar att den kommer ut i atmosfären. Det gör att huset inte bara är klimatneutralt i sig – det kompenserar för fem andra vanliga hus som är byggda i betong. Så stora är klimatvinsterna!

Folkhem

Sen finns det också en lång rad andra vinster med träbygg – byggtiden för husen är ofta hälften så lång, arbetsmiljön är bättre, bygget är tystare och stör inte stadsmiljön lika mycket, och det finns en stor potential för nya jobb i glesbygden. För att nämna bara några.

Det finns en utbredd uppfattning att trähusbyggande fortfarande är en ”försöksverksamhet”. Att det är förknippat med både större risker och kostnader än betong. Men inget kunde vara mer fel. Vi har idag beprövade metoder, processer och material för att bygga i trä. Det finns en stor erfarenhet från industriellt trähusbyggande för småhus, som vi kan ta tillvara för flerbostadshusen. Det är bara att trycka på knappen och sätta tydliga mål för träbyggande.

Och det är inte bara i nybyggnationer som träet kommer vara viktigt. Även i renoveringen av miljonprogrammen kan träbygg vara riktigt smart. På en stabil betongstomme kan man enkelt bygga på höjden i trä, som är ett mycket lättare material.

Men visst, det är nog inte så enkelt som att bara att trycka på knappen. Några av stoppklossarna för ökat träbygg är statliga regler som försvårar kravställandet. Kommunerna är hårt begränsade i vilka krav som får ställas vid markanvisningen, och här behövs förenklingar! De stora byggbolagen har också investerat tungt i betongteknik och är inte så pigga på att ställa om till trä. Det finns också en stor kunskapsbrist bland både kommunala tjänstemän och politiker och i hela byggbranschen kring träbygg. Det finns dessutom mycket kvar att önska när det gäller utbildningen av t ex byggingenjörer som ibland får höra att det är ”enklast att bygga i betong”. Jag blir glad av att höra bostadsministern säga att regeringen tänker satsa på uppbyggnad av ett kunskapscentrum kring miljöanpassat byggande.

Vad kan vi göra i Örebro kommun då? Vi kan ställa krav på låg miljöpåverkan vid upphandling. När man bedömer byggnaders klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv så vinner träet i 99 fall av 100. Vi kan främja träbygg ännu tydligare i markanvisningsprocesser, och vid planering av nya stadsdelar. Vi måste få de kommunala fastighetsbolagen att gå före och bygga mycket mer i trä! Jag minns ett klokt citat från en insändare i NA förra året – ”Sluta slösa våra skattepengar på hus i betong”. När kommunledningen pratar om Örebros klimatpåverkan idag så är byggsektorns utsläpp inte ens medräknade. Här måste vi bli bättre.

Modiga politiker i t ex Växjö har satt tuffa mål och där uppförs nu hälften av husen med trästomme. Jag vill se mer visioner i Örebro! När vi ska bygga helt nya stadsdelar så borde vår vision vara att de ska uppföras helt i trä. Bygg framtiden i trä – och börja nu!

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Vad gör Miljöpartiet på en reklambyrå?

FWR_6282

Idag var jag och min kollega Niclas Persson på besök hos en av Örebros reklambyråer. Det var Uffe Wickberg och David ZikaLebowski som tog emot oss. Vi vill förstå mer om hur de kreativa och kunskapsintensiva tjänsteföretagen ser på Örebros utveckling och inte minst få en inblick av vad de behöver för att kunna utveckla sina företag.

Det startas många små företag i reklam-, media- och kommunikationsbranschen i Örebro, och det finns många duktiga kreatörer i näringslivet. Jag tror att vi kan uppmärksamma och lära oss ännu mer av de här entreprenörerna. Hur lätt har de att hitta medarbetare med rätt kompetens och erfarenhet? Vad kan kommunen göra för att bidra till att de här företagens utvecklingsmiljöer är så goda som möjligt? Hur ser deras marknad ut? Var finns deras kunder, och vilka är deras behov? Är tacksam för det öppna samtal vi förde kring frågeställningar som dessa. Det gav mig viktiga inblickar.

FWR_6289
Uffe Wickberg, Lebowski

Uffe och David berättade om Lebowskis utveckling och hur de vill jobba, och jag kände igen mig i mitt eget förhållningssätt till det jag gör.  Både i mitt liv som hållbarhetskonsult och egenföretagare, men också som politiker. Det handlar så mycket om att göra DEN grejen. Idéerna vi brinner för och vill se bli verklighet. Jag fick också med mig några av deras perspektiv på hur Örebro kommun kommunicerar och agerar, både i politiken och den förvaltande verksamheten.

FWR_6286
David Zika, Lebowski

Vi hade också ett spännande samtal om Örebro. Vad är egentligen Örebro? Extra kul att diskutera med Lebowski som var delaktig som byrå i arbetet med Örebros varumärke. Som politiker är det en fråga jag ställer mig ofta. Vad är Örebro? Eller kanske ännu oftare – vad vill vi att ska Örebro vara? Att prata om det med människor som tänker klokt kring vad som krävs för att berätta om en produkt eller en plats är alltid intressant. Just idag var det väldigt givande.

FWR_6284

Både Niclas och jag kommer att fortsätta göra sådana här besök. För det är inte så ofta vi får tillfälle att möta den här typen av företag i de näringslivsnätverk som vi möter i våra roller som kommunpolitiker. Det är synd, eftersom vi vet att mycket av Örebros framtid och hållbara utveckling ligger i småföretag och hos entreprenörer som Uffe och David. I företag som Lebowski och branscher som handlar om tjänster. Alla vi som är en del av det politiska samtalet om näringslivsutvecklingen i Örebro behöver mer av den här typen av möten. Den stora omställningskraften i samhället finns redan hos företag och föreningar. Det blir uppenbart för mig varje gång jag får göra sådana här besök.

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna i Örebro

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

En död yta fylls av liv på Norr

FWR_6275

Under hela mitt liv har den där tomten bakom Karolinska skolan alltid varit något av en död yta. Sliten och full av parkerade bilar. Så det var intressant att besöka kvarteret Husaren idag och få en inblick i hur bygget av  Örebrobostäders nya huvudkontor, bostäder och butiker går. Jag och min kommunalrådskollega Niclas Persson träffade byggföretaget NA Bygg och deras ansvariga projektledare Daniel Åhlund som tillsammans med platschefen Robert Krohn berättade om projektet de lagt ned all sin tid på i två år. Vi gick runt på bygget och tittade på öppna kontorslandskap, yteffektiva smålägenheter och härliga radhus på taket.

De går inte att undgå att reflektera över läget när man besöker kvarteret Husaren. Människorna som kommer att bo och arbeta här hamnar mitt i en av centrala Örebros mest spännande delar. Här kommer det att hända mycket kommande år och Husaren kommer att bli en viktig del av den utvecklingen. Utsikten från radhuslägenheterna högst upp blir en av Örebros häftigaste, på många olika sätt.

FWR_6278

De gröna taken gör mig glad – vi behöver fler gröna tak i Örebro! Det handlar om att klimatanpassa våra byggnader och sedumtaken som finns i kvarteret Husaren skapar dessutom en fantastisk fin kontrast till den ganska strama danska arkitekturen som går i svart, vitt och grått.

På taket finns solpaneler som värmer vatten och solceller som producerar el. Sådana lösningar behöver vi också se på många fler fastigheter i Örebro, både gamla och nya.

FWR_6253

Jag gillar verkligen lösningen på det torg som blir mellan Karolinska skolan och Husaren. Och kanske allra mest den öppning i kvartershörnet som kommer att skapa ett öppet stråk från korsningen Fredsgatan/Slottsgatan vidare mot Karolinska och Svartån. Det är en av de viktigaste uppgifterna i stadsutvecklingen nu, att tillskapa ännu fler platser där människor rör sig, samlas och interagerar med varandra. Utan det ingen levande stad.

FWR_6242

Vi diskuterade även användandet av betong eller trä i byggen. I Husaren har stommen i fasaderna trä, men det har ändå gått åt 14 000 ton betong i det här bygget – en nästan ofattbar siffra! Tänk om hela kvarteret byggts med trästomme, vilket fantastiskt landmärke det kunde varit då.

FWR_6269

Jag tröttnar aldrig på att besöka byggarbetsplatser. Det ger mig en djupare förståelse för hur allt måste hänga ihop hela vägen från översiktsplanen ned till infästningarna i trapphusen. Att vara samhällsbyggnadspolitiker är så otroligt intressant. En av de bästa sakerna är att vara med och fatta beslut som gör att vi skapar en tätare och grönare stad där det blir lättare för människor att mötas och göra bra saker. Det känns som att kvarteret Husaren kommer att kunna bli ett bra exempel på just det. Vi har kommit långt nu från den ganska döda tomten som präglat den här platsen så länge.  Nu ser jag fram emot ett ännu mer levande, spännande Norrcity!

/Sara Richert, kommunalråd och ledamot i Programnämnd Samhällsbyggnad

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Ett samtal om kulturen

Under tisdagskvällen kunde en vara med på ett spännande samtal om kulturen på ett fullsatt Kafe Kulör. En panel fick börja röra lite i frågorna om vilka slags satsningar som kulturen behöver i Örebro. Det var en väldigt givande kväll tycker jag och med hem fick jag lite nya perspektiv kring aktuella frågor som bygget av kulturkvarteret.

IMG_20160419_183015

Det blev en diskussion om huruvida kultur främst ska konsumeras eller om målet är att människor ska utöva kultur. Helt enkelt, ska vi örebroare främst vara åskådare eller ska vi vara medskapare och delaktiga i att skapa. Själv tycker jag vi har för mycket av just åskådarkultur och skulle vilja se mer deltagarkultur. För jag tror det blir fler meningsfulla möten om vi gör saker tillsammans än om vi bara tittar på saker tillsammans.

Många nämnde just det under kvällen, att kulturen är ett viktigt kit i vår stad och i vårt samhälle. Att det skapar sammanhang och meningsfullhet för människor. Det är kulturen som får samhället att fungera så väl som det gör, trots alla brister som finns. Jag brukar alltid tänka på när en forskare berättade för mig att vi i Sverige saknar förståelse helt för hur segregerade våra städer är. I ett jämförande perspektiv internationellt har vi mer segregerade storstäder än ex Los Angeles i USA. För mig skapar det en förståelse för kulturens roll och styrka. Frågan borde alltså inte vara varför våra segregerade områden fungerar så dåligt som de gör, utan de fungerar förvånansvärt bra. Frågan borde vara; varför fungerar våra utsatta bostadsområden så bra som de gör? Svaret blir då att vi kan tacka kultursatsningar och kulturarbetare för det.

Att Örebro är en delad stad var något som samtalet återkom till en hel del. Riskerna med att centralisera kulturen genom exempelvis ett stort kulturkvarter nämndes. En paneldeltagare pekade ut att människor beroende på socioekonomi har olika stora trygghetsavstånd som begränsar hur rörliga de är utifrån bekvämlighet. Helt enkelt att människor i utsatta områden rör sig betydligt kortare avstånd för att nyttja exempelvis ett bibliotek. Är det för långt bort saknar de känsla av ägandeskap och känner sig inte trygga och bekväma med att göra ett besök. Människor med högre inkomst har ett större trygghetsavstånd vilket betyder att de kan tänka sig att röra sig för att ta del av kultur. De känner alltså ett större ägandeskap över staden och det som erbjuds alla örebroare. Detta faktum gör att vi behöver ha ett levande samtal om trösklar och ägandeskap inom kulturpolitiken. Det finns självklart fördelar med att samla verksamhet, men det är viktigt att det finns en infrastruktur inom kulturen som gör att vi fångar upp människor som har ett stort behov av kultur och att de då slussas vidare (ofta in mot stan) för att delta och ta del av det som sker på andra ställen än där de bor. Ett väldigt konkret förslag som någon lyfte var att se till så det går bussar till kulturarrangemang i och utanför staden, så det blir lättillgängligt för fler.

Som sagt snuddade vi vid frågan om kulturkvarteret. Förslaget innebär en ganska stor satsning på 500 miljoner och en ökad kostnad på 25 miljoner varje år, så det var fint att höra panelens reflektioner. Alla var överens om att det är välkommet med en satsning på kulturen och att det finns mycket gott som kommer av att få verksamheter att samverka. Det är spännande saker om en blandar konsthanteverk, med teknik, med musik osv. Men det främsta behovet som jag hörde beskrivas var bristen på billiga lokaler som kan bli ateljeer eller replokaler. Det lyftes från panelen att i de städer där det idag bubblar i världen finns en sak gemensamt, just tillgången på billiga lokaler. Kulturen är ofta något som sköter sig själv och det viktigaste är infrastrukturen.

I Örebro kan vi se att det blivit ett uppsving av spelningar som arrangeras på stan av privata arrangörer. Det är oerhört positivt, men det behöver bli lättare att skaffa tillstånden och föra dialog för att hitta lösningar som möjliggör fler arrangemang. Samtidigt som det är viktigt att inte glömma bort den kommersiella kulturen känns det viktigt att påpeka att vi i city saknar icke-kommersiella ytor. Vi saknar klassiska allmänningar där människor kan vara utan prestation, utan att behöva betala inträde eller köpa fika. Platser där en kan umgås eller bara vara. Många umgås idag på stan genom att shoppa eller besöka caféer, men det är inte tillgängligt för alla. Det finns människor som inte har råd att fika varje dag i syfte att träffa vänner. Det måste finnas fler attraktiva mötesplatser som är till för alla. Biblioteken är en av dessa platser idag, men kanske behövs det något mer.

Panelen fick en fråga från publiken kring mångfald inom kulturen och bland de som jobbar med kultur i det offentliga. Svaret blev att det är ganska skralt idag. Det får mig att tänka på hur viktig kulturen är just för att fördela makt mer rättvist i samhället. Vi skulle behöva använda kulturen för att skapa delaktighet och sprida en känsla av ägandeskap. Det är därför jag tycker en satsning på ett Folkets hus i Vivalla är bra. Det behövs platser där människor kan mötas och organisera sig, framförallt unga. Det behövs platser där människor tillåts vara radikala och får vara i opposition till makten. Och att få vara kritiska utan att risker att förlora stöd från det offentliga. Då behövs föreningar som Folkets hus som kan vara en mellanhand, som kan vara neutral mellan makt och de som upplever sig som opposition.

13062176_10153373327955672_4125298716029303760_n

Slutsatsen av detta långa samtal tycker jag är att vi behöver prata mer om vilken slags stad vi vill vara. Hur vi vill utveckla Örebro och hur vi kan använda kulturen som ett verktyg. Det viktiga är inte att göra en stor satsning på flera miljoner, utan det viktiga är samtalet och hela resan till att en satsning görs. Problemet idag är att alldeles för få är med i samtalet om vad vi vill bli för slags stad, vad vi vill få ut av en satsning på kulturen eller ens känner ägandeskap nog så att de kan tänka sig besöka ett nytt kulturkvarter.

Personligen tror jag vår stad har mycket att vinna på att bli en kreativ och skapande stad. Det är därför jag tror så mycket på ett makerspace och platser där människor får vara med och skapa och testa sig fram. Vi har exempelvis många it-företag och entreprenörer i stan som gör många spännande saker. Det märks att de bryr sig vilken slags stad Örebro ska vara då de arrangerar saker som kids-hack (programmeringsstuga för barn och unga). Sådana initiativ och KomTek (kommunala teknikskolan) tror jag är viktigt för att fler tjejer tidigt ska få växa ett intresse för programmering och teknik. Om vi även blandar in satsningar för konstnärligt skapande är det svårt att veta exakt vad det kommer bli. Mer än spännande. Tänk vad det skulle kunna betyda för världen om vi som stad var delaktiga i att öka antalet tjejer som blir programmerare, spelutvecklare eller ingenjörer och uppfinnare. Då tror jag vi skulle göra avtryck på riktigt.

/Niclas Persson, kommunalråd och ersättare i Kulturnämnden

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Helt tyst om uttaget från ÖBO

20151020_173540

Samtidigt som kommunfullmäktige har debatterat budget för 2016 har en lobbykampanj pågått där Hyresgästföreningen försökt påverka beslutet att ta ut pengar från ÖBO till kommunens kassa. 30 miljoner rör det sig om som tas ut ur bolaget.

Kampanjen har synts runtom i stan, på cykelsadlar utanför rådhuset och på andra ställen. Ingen politiker bör ha missat det, men samtidigt har det politiska innehållet inte alls diskuterats i fullmäktige.
ÖBO överföring

Hyresgästföreningen har förklarat det komplexa i frågan väldigt bra. ÖBO har ett dotterbolag, ÖBO Omsorgsfastigheter. Pengar flyttas från dotterbolaget till ÖBO och sedan från ÖBO till kommunen.

Miljöpartiet är det enda partiet i kommunfullmäktige som i sin budget valt att inte plocka ut pengar från ÖBO. Många partier försvarar sitt uttag med att det inte är hyresgästernas pengar utan det kommer från företag som hyr in sig i centrumanläggningar och andra affärslokaler, och därför okej att ta ut.

Miljöpartiet anser att pengarna behövs bättre i ÖBO än i kommunen. Vi behöver en aktiv stadsdelsutveckling och en upprustning av centrumlokaler. Att år efter år ta ut pengar från ÖBO och dotterbolaget gör att mindre pengar finns för att utveckla stadsdelarna. Och de pengar som inte behövs till att rusta stadsdelarna kan göra nytta på andra sätt i bolagen, genom att gå till äldreboenden eller andra hyresrätter till exempel.

I ett svårt ekonomiskt läget är det lätt att ta till utdelning från kommunala bolag för att finansiera annat i kommunen. Men jag och Miljöpartiet anser att pengarna bör stanna i ÖBO så att bolaget står starkare ekonomiskt. Då kan vi i större utsträckning finansiera renoveringar och nybyggen utan lån.

Trots att vi lämnar pengar i ÖBO lyckas vi hålla ett gott resultat som klarar de finansiella målen för en god ekonomi i kommunen. Det är svårt att prioritera när ekonomin ser ganska mörk ut, men ändå landade Miljöpartiet i att inte ta ut pengarna just eftersom de bättre behövs i bolaget för utveckling av stadsdelarna och centrumanläggningar. Vi tror örebroarna behöver känna att det satsas där de bor!

/Niclas Persson, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna i Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Fler bilfria gator en viktig del av sommarstaden Örebro

Skärmavbild 2015-08-28 kl. 13.40.01

Det är många örebroare och besökare som har uppskattat den rosa gatan i sommar. Istället för att bilarna utgjort en barriär mot slottet och Svartån, så har de försvunnit och gatuutrymmet har istället använts till konst, folkliv, uteserveringar. Människor har trivts här – mitt i det som annars varit trafikerad stadsgata.

Miljöpartiet tycker att det är glädjande att försöket verkar ha varit framgångsrikt. Det visar att människor vill kunna röra sig, mötas och njuta av en större del av stadskärnan. Det är tydligt att människor tar plats när bilar får ta andra vägar. Det har tagits många bilder på glada människor i olika åldrar, med olika ursprung och under nästan alla dygnets timmar. På kort tid har den rosa gatan blivit ett slags landmärke.

Kommunalrådet Björn Sundin (S) säger att det verkar som att örebroarna accepterar ”mer lek” än han tidigare trott. Vi i Miljöpartiet tycker att det snarare visar sig vara en viktig pusselbit i utvecklingen av en hållbar stad. Glädje, lust och lekfullhet är förstås en förutsättning för denna utveckling, men jag tycker att det är viktigt att vi tar signalerna väldigt många örebroare skickar oss just nu. Vi i Miljöpartiet vill att försöket med den bilfria gatan ska bli permanent, där vi under sommarmånaderna gör ett antal gator i centrala Örebro helt bilfria. Tänk om vi mellan april och oktober kunde göra stadsrummet för örebroarna mer öppet och tillgängligt för gående och cyklande. På vintern är bilen viktigare för framkomligheten. Under den mörka och kalla tiden på året är inte intresset för att röra sig utomhus i staden lika stort.

Vilka gator är då lämpliga att använda på det här sättet? Det behöver vi nog ta hjälp av både kommunens tjänstemän och örebroare i allmänhet att avgöra, men här är några tankar.

Engelbrektsgatan vid Slottet har ju visat sig vara en succé. Kungsgatan (som redan idag är ett populärt gångstråk, men stört av trafik) mellan Nygatan och Engelbrektsgatan. Kanske Vasagatan bakom Nikolaikyrkan där det rör sig mycket människor redan idag. Olaigatan mellan Storgatan och Klostergatan skulle skapa möjligheter för ett mer levande Järntorg, med uteserveringar och folkliv med Slottet och Svartån som fond. Här samlades tiotusentals människor varje kväll under jubileumsveckan och det är inte en slump. Lika lite som det var en slump att arrangörerna ställde den stora scenen där. Ju mer utrymme vi frigör för människor runt Slottet och Svartån desto fler människor kommer att fylla det här rummet och vilja uppleva saker, äta, umgås och trivas. Vilket skapar en god grund för stadsutveckling, kultur, företagande och massor av positiva saker för örebroarna.

Bilarna då? Med hjälp av trafikplanerare och andra kunniga så kan vi helt säkert hitta lösningar. Bussarna? Samma sak där. Det har ju visat sig att de som planerar busslinjerna varit bra på att lösa sådana här utmaningar tidigare i samband med olika större evenemang i staden. Men människor som av olika anledningar behöver hjälp att transporteras nära de platser de ska besöka av olika anledningar, alltså människor som inte kan gå längre sträckor på grund av exempelvis sjukdom eller funktionsnedsättning – ska de stängas ute? Nej, vi ska självklart se till att alla fortfarande har tillgång till staden och stadsrummet. Vi kan sånt här i Örebro. Vill vi?

Örebroare och mängder av gäster har under sommaren visat att de vill. Om vi som beslutar kring hur allas vårt gemensamma stadsrum ska användas skapar utrymme för människor – utan att de behöver riskera att bli påkörda eller känna att de är i vägen – så skapar örebroarna ett helt annat liv på gatorna än vi vant oss vid. Det är bra för en stad som vill utvecklas. Det är ett måste om vi vill utvecklas i en mer hållbar riktning.

Självklart ska vi ha fler rosa gator i Örebro. Eller rättare sagt, fler rum för människor i staden. Vilka färger de än har.

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet i Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Bra gröna dagar i Almedalen

tal

Mitt åttonde år i Almedalen blev det första i ett politiskt uppdrag. Eller åtminstone en politisk anställning. Det var skönt att ägna några dagar åt gröna idéer i seminarier och möten. Tillsammans med Sara Richert, som är kommunalråd för Miljöpartiet, gick jag på några spännande panelsamtal om bland annat trä som ersättning för olja och om den nya livsmedelsstrategin. Lokalt arbetar vi bland annat med tankar på en kommunal träbyggnadsstrategi och idéutveckling när det gäller lokal och hållbar livsmedelsproduktion. Vi hann också förbi Stora Miljökvällen, ett av Almedalsveckans allra populäraste mingel, där många ville prata om Örebro (som fick ta emot pris som Årets miljökommun).

FWR_3913

Två av de samtal som jag tyckte allra bäst om genomfördes i Sankta Maria Domkyrka. Det första – Oklara nyanser av grönt – är finansbranschen redo att anta klimatutmaningen?  – handlade om grön ekonomi och i det deltog finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund tillsammans med Sarah McPhee, vd, SPP. Mats Andersson, vd, Fjärde AP-fonden. Svenne Junker, forskare och ansvarig för finansfrågor, Naturskyddsföreningen. Moderator var Nina Ekelund, styrelseordförande 2050. Det andra var ett lugnt och skönt samtal mellan Kultur- och demokratiministern, Miljöpartiets egen superhjälte Alice Bah Kuhnke och ärkebiskopen Antje Jackelén. Ett samtal om kultur, religion och fred.

FWR_3921

I Almedalsparken hann jag lyssna på viktiga samtal om feministiska perspektiv på klimatförändringarna och strategier för utveckling av Miljöpartiets politik. Engagerat deltagande av flera Miljöpartister, inte minst Anders Wallner, vår partisekreterare som dessutom presenterade sommarens mest Miljöpartistiska pepplåt – Allting börjar nu med RMK & Toppen.

gustav

Efter Gustav Fridolins engagerade tal om skolan, miljön och den internationella solidariteten (ett tal jag verkligen gillade eftersom det hela tiden stegrades lite grann) satte Sara och jag oss och fick ett par nödvändiga timmar i lugn och ro och fick prata igenom våren och planera lite försiktigt tiden som kommer. Viktigt och skönt. Ett bra sätt att gå ut i sommaren och ledigheten.

Nästa år lär vi bli fler gröna från Örebro i Almedalen. Det blir toppen! Mötena som uppstår här i gränder och i korsningar är väldigt bra. Fler borde ta del av dem.

/Fredrik Welander, politisk sekreterare
Miljöpartiet de gröna i Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Tankar om prioriteringar, skatepark och gymnastik

I helgen rapporterade flera lokala nyhetsmedier att den planerade skateparken (eller ”aktivitetsparken” som den kallas) i Drottningparken kommer att bli dyrare än förväntat, och det måste skjutas till från annat håll. När programnämnd Samhällsbyggnad har sammanträde imorgon ska vi alltså fatta ett beslut om ytterligare 2,6 miljoner kronor till projektet. På samma möte kommer vi att diskutera behoven av ett Gymnastikens hus i Örebro, något som också togs upp i en debattartikel som företrädare för flera gymnastikföreningar fick publicerad på NA debatt. I den skriver författarna bland annat:

“I oktober 2013 lämnade föreningarna ÖGF/Kif, AGF, ÖAGC och Örebro Frisksportklubb, som representerar cirka 1 800 medlemmar, en skrivelse till Örebro kommun med önskemål om att få till ett Gymnastikens Hus i Örebro. Vi har träffat politiker från majoritet och opposition samt berörda tjänstemän. Hittills har väldigt lite hänt rent konkret.

Vi väntar på ett besked om en förstudie.“

Köerna till gymnastikföreningarna är långa och bristen på halltider är påtaglig. Men på nämnden kommer vi att få ta del av en fördjupad analys av lokalbehoven istället för en förstudie för ett nytt Gymnastikens Hus . I den analysen sägs bland annat att konsekvensen av att inte bygga ett Gymnastikens hus (eller vidta andra åtgärder för att se till att tillgången på lämpliga lokaler för gymnastiken blir bättre) är att gymnastiken i Örebro inte får möjlighet att utvecklas och att detta skulle kunna tolkas som en negativ konsekvens, inte minst utifrån ett barn- och genusperspektiv eftersom gymnastiken främst utövas av unga flickor. Analysen säger också att det visst finns tillräckligt med ledig halltid till de ca 1800 gymnasterna ( ca 73% tjejer) om de bara kunde tänka sig att träna mer på sena fredag- och lördagkvällar.

Majoriteten i nämnden verkar alltså ganska enkelt kunna fatta ett beslut om att skjuta till flera miljoner till en verksamhet (Skateparken), samtidigt som man undviker beslut om förstudie för att utreda utveckling av en annan (Gymnastikens Hus). Dessutom föreslås det att de extra pengarna till Skateparken tas ifrån andra angelägna satsningar, nämligen investeringar i mikroparker och lekmiljöer för barn i city.

Det skulle vara lätt för mig att agera med ryggmärgen och ställa upp pojkars och flickors intressen mot varandra här, men det skulle nog inte vara så konstruktivt. Lika lite som det skulle vara att ställa en typ av park mot en annan. Men det är bekymmersamt att det känns som att man resonerar väldigt olika här. Alla insatserna är ju viktiga för att Örebro ska utvecklas. Det är förstås viktigt att alla unga människor i Örebro har så bra förutsättningar som det är möjligt att växa i sina liv. Oavsett om intresset är skateboard, gymnastik eller något annat. Vi måste skapa riktigt bra förutsättningar för fysisk aktivitet och meningsfull fritid för alla barn och unga i Örebro.

Men vi måste förstås diskutera konsekvenserna av våra prioriteringar. Är det rimligt att tjejer som tränar gymnastik förutsätts göra det på sena fredag- och lördagkvällar bara för att det finns luft i hallbokningarna då? Hur kommer det sig att våra planerade projekt nästan alltid blir dyrare än det var tänkt från börjat? Pressar vi politiker fram lösningar onödigt snabbt? Varför fattar vi beslut om ofärdiga lösningar som sedan riskerar att förstöra förutsättningar för andra viktiga satsningar?

Vi har ett intressant möte i Programnämnd samhällsbyggnad framför oss. Jag får väldigt många olika tankar om hur vi prioriterar mellan tjejers och killars intressen, mellan lagidrott och individuell idrott men kanske framför allt om hur vi analyserar konsekvenserna av de beslut och prioriteringar vi gör. Och under tiden hoppas och väntar gymnasterna att vi politiker ska titta seriöst på deras behov.

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna, Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

En bra dag på jobbet med Mehmet Kaplan, bostäder och stadsbyggnadsprat

11157571_1109225249103502_3204725878765090255_o

Idag har jag haft en ovanligt bra dag på jobbet. För mig som är intresserad av samhällsbyggnadsfrågor var det otroligt inspirerande att under morgonen och förmiddagen ta emot, samtala med och följa bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan. Han är en av de sex gröna ministrarna som i höstas tog plats i Sveriges regering och på hans presentationssida på regeringen.se står följande att läsa:

”Min målsättning är att säkerställa ett långsiktigt hållbart byggande och utveckla vår roll som världsledande it-nation. Genom handlingskraft, dialog och samarbete är jag övertygad om att vi tillsammans kan bygga Sverige starkare.”

Den dialogen fördes alltså i Örebro idag och den började med att vi tillsammans hade skrivit en debattartikel i NA. Första programpunkten för dagen var ett spännande frukostmöte hos White i Örebro, där nyligen prisbelönta arkitekten Viktoria Buskqvist och hennes medarbetare satt ihop ett samtal på temat ”Vilken stad vill vi vara?”. Mehmet Kaplan fick inleda det samtalet genom att berätta om regeringens politik för bostäder och stadsutveckling. På frågan om vad ministern tyckte att Örebro skulle satsa på svarade Mehmet Kaplan att Örebro ska vara sig själv. Att kommunen inte ska försöka vara någon annan kommun, utan fortsätta att utveckla och växa med sina invånare. Just det borde vi diskutera mer, det finns så mycket bra saker att lyfta i Örebro – människor, föreningar, företag…

11021554_1109225369103490_8980475476937975314_o

Senare på frukostmötet talade arkitekten Milad Hossainzadeh engagerat om världsstäders DNA och attraktionskraft, bland annat genom att konstatera att ”lite grönt är väldigt bra för affärerna” (apropå att The High Line i New York skapar möjligheter nu när den blivit en av världsstadens mest populära platser). Vi miljöpartister har förstås länge vetat att grönt är bra för affärerna.

Därefter tog en panel bestående av Viktoria Buskqvist, Jens Schollin (rektor och professor vid Örebro universitet) och Peder Hallkvist (stadsarkitekt Örebro kommun) ordet och diskuterade vad Örebro behöver göras för att växa attraktivt och förslag på hur det kan gå till. Ett intressant frukostmöte som jag är tacksam för att jag och Mehmet Kaplan blev inbjudna till. Det här samtalet kommer jag och Miljöpartiet att fortsätta vara engagerade i, länge.

Efter radiointervju tog vi oss ut till Örebro universitet och ett möte med Svenska Studenthus tillsammans med fler politiker och tjänstemän. Förutom information om deras spännande projekt med 286 studentbostäder byggda i trähus, fick Mehmet Kaplan information om Örebro, planprocesser och annan kunskap om saker som händer i Örebros samhällsbyggnad.

Jag hann samtala om några viktiga frågor med Mehmet. Vi pratade om vikten av att bygga mer i trä. Jag berättade om att vi motionerat om det lokalt, att Örebro kommun behöver en träbyggnadsstrategi. Min uppmaning till honom var att fundera på vad regeringen från sitt håll kan göra för att stimulera att det byggs fler i hus trä i hela Sverige? Vi behöver tänka klokare kring hur vi bygger, och att bygga i trä är väldigt klokt ur både klimat- och hälsoperspektiv.

Jag passade också på att ta upp frågan om vad vi kan göra politiskt för att stimulera en utveckling där vi effektiviserar våra bostäder så att de kan bli yteffektivare och mindre. Att minska bostadsytan per person kan vara ett viktigt sätt att minska energiåtgång och klimatpåverkan. I Sverige bor vi (i internationella jämförelser) i väldigt stora bostäder. Mehmet Kaplan lyfte fram den satsning regeringen nyligen presenterat för att stimulera ökat byggande och pekade på att det i satsningen finns extra fokus på bland annat små, billiga bostäder och att även gemensamhetsytor omfattas av stödet . Det är intressant, inte bara för studenter utan även i ett större sammanhang. Delandet ökar och för allt fler känns det naturligt att dela även levnadsytor, som kök, tvättstuga och andra allmänna ytor.

På väg till och från universitetet hann vi också med lite stadsspaning! Jag visade bostads- och stadsutvecklingsministern några områden i östra Örebro som är i tydlig utveckling. Den välbehövliga omvandlingen av Rudbecksgatan från trafikled till stadsgata. Det – i mitt tycke – lite väl tättbebyggda Eyrafältet och det nya området kring Österport där gammal industrimark ska omvandlas för att bli bl a bostäder. Vi pratade om vilka goda förutsättningar det finns att bygga in hållbara lösningar för trafik, avfallshantering, grönytor och andra saker när ett helt område gestaltas från grunden. Viktigt att det görs klokt. Tänk vilka livsmiljöer som kan skapas här, i centrala lägen som återskapas.

11169748_1109225679103459_8814955032194801847_o

Sen pratade vi förstås om hur viktigt det är att det byggs för studenter och att det görs på ett smart sätt. Förutom bra val av material, som trä, så är det viktigt att olika kommunala mål möts. Vi får inte tömma andra delar av staden på studenter när vi bygger nya bostäder vid campusområdet. Studenterna har bidragit med viktiga sociala värden i många bostadsområden. Social hållbarhet är viktigt och måste prioriteras tillsammans med bostadsförsörjning.

Det var inspirerande att samtala med Mehmet Kaplan och vi kommer att mötas igen eftersom han gärna vill gästa En grön rådhuspodd  under kongressen och prata vidare om de här frågorna. När vi skildes åt vid Örebro centralstation där han skulle vidare mot nästa bostadsinvigning någonstans i Sverige så tänkte jag att det är oerhört bra att Miljöpartiet sitter i regeringen nu och att vi påverkar bostads- och stadsutvecklingsfrågorna. De här frågorna är grundläggande för Örebros och hela Sveriges utveckling. Vi har många viktiga beslut att fatta för att bygga klokt och hållbart för framtiden. Med Miljöpartiet i regeringen – och i en framtid även i majoriteten i Örebro kommun – kommer vi att kunna fatta precis de besluten.

/Sara Richert, kommunalråd

Miljöpartiet de gröna, Örebro kommun

11174517_1109225915770102_6451666924183291319_o

Bilder från dagen finns på Miljöpartiet de grönas Facebook
NA om Mehmet Kaplans besök
SVT om besöket
Lyssna på Mehmet Kaplan när han gästar podcasten Snåret

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather