Kategoriarkiv: Studenter

Det går fort att bygga i trä

IMG_9875

Nu i veckan flyttar de första studenterna in i kvarteret Oreganon ute vid universitetsområdet i Örebro.  Det har inte ens gått tio månader sedan bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) var här i Örebro och tog det första spadtaget för bygget. Så jag tyckte det kändes väldigt fint att få besöka ett av husen samtidigt som förväntansfulla hyresgäster bar flyttkartonger in i sina nya hem.  Jag hade också med mig Teresia Ställborn från Miljöpartiets rikskansli och Tomas Fredriksson från Gröna studenter som ville titta närmare på studenthuset.  Det är nämligen lite speciellt – det är ett hus byggt av en stomme i trä istället för den vanliga betongen. Och det är sammansatt av moduler som byggs i en fabrik i Småland. Med andra ord ett riktigt klimatsmart hus som dessutom är både snabbare och billigare att bygga än det vanliga sättet.

Fredrik Blom från Svenska Studenthus tog emot oss och visade både pågående bygge och färdiga lägenheter som väntade på hyresgäster. Vi samtalade om olika saker som påverkar möjligheten att bygga  hållbara bostäder. Bland annat betonade Fredrik att kommunens intentioner kring hållbart byggande och träbyggande i synnerhet behöver vara tydliga. I brist på möjligheter att ställa tekniska krav enligt PBL blir det ännu viktigare att få med sig hela branschen på gemensamma visioner och målsättningar. Och att jobba för att höja branschens kunskap om träbygg ännu mer.

Jag har skrivit en motion till Miljöpartiets kongress i maj om att Sverige behöver en nationell satsning på industriell träbyggnad. Jag har också föreslagit att Örebro borde ta fram en strategi för mer träbyggande, vilket debatterades på kommunfullmäktige senast. I den debatten visade de sig att de flesta var väldigt positivt inställda till fler träbyggnader även i Örebro. Det finns många argument för varför och tillsammans med Mehmet Kaplan har jag tidigare sammanfattat några av dessa i en debattartikel.

Byggsektorns klimatpåverkan har flera olika orsaker, men en viktig aspekt är valet av byggmaterial. Trähus, det vill säga hus byggda med trästomme, har mycket lägre klimatpåverkan än betong. Trä binder koldioxid när det växer, och lagras sedan i huset under alla de år som huset står. När huset en dag ska rivas kan byggmaterialet användas som biobränsle och ersätta en fossil energikälla. I flera svenska städer har man redan uppfört flervåningsbostadshus, tennishallar, förskolor och broar i trä. Vackra, funktionella och klimatsmarta byggnader.

Att bygga i trä är också en regional och nationell näringslivsfråga och ett exempel på hur stad och landsbygd behöver och drar nytta av varandra. Vi behöver bygga mycket i våra större städer de kommande åren och inom skogsindustrin finns en stor potential att skapa jobb på landsbygden.

Precis som en levande landsbygd är klimat- och miljövänliga städer en viktig pusselbit i att leva hållbara liv i en allt mer urbaniserad värld. Vi avser att från våra olika politiska positioner arbeta hårt för en långsiktigt hållbar stads- och samhällsutveckling.

I samtalet med Fredrik Blom blev det tydligt för mig att vi kommer att få se en utveckling i flera led när det gäller träbyggande. Jag ser verkligen fram emot att besöka Svenska Studenthems egen fabrik i Valdemarsvik för att se hur modulerna byggs innan de sätts samman på plats till de färdiga husen. Det finns olika sätt att bygga med moduler, och på insidan av det hus som just den här dagen liksom fylldes av liv i takt med att fler och fler hyresgäster flyttade in, blev åtminstone jag imponerad av hur bra de här studentbostäderna blivit. Det var ju trots allt mindre än tio månader sedan det första spadtaget togs här.

/Sara Richert
Kommunalråd och gruppledare

IMG_9864

IMG_9860

IMG_9890

IMG_9876

IMG_9873

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Universitetsstudenterna är viktiga för ett socialt hållbart Örebro

Bostadsbristen är ett outtömligt ämne för diskussioner i fikarum, på debattsidorna och i riksdagen. Det är ett jätteproblem för samhället att det byggs så pass lite bostäder som det gjort senaste decenniet. Unga människor kan inte flytta hemifrån, nyanlända svenskar får svårt att etablera sig i samhället, människor utan ekonomiska resurser får svårt att hitta bra boenden, företag kan inte rekrytera rätt kompetens när det inte finns någonstans att bo.

I Örebro så verkar i alla fall trenden gå åt rätt håll, planprocessen går allt smidigare och ganska många bygglov beviljas nu. Intresset för att bygga är stort, och en del av de nya bostäderna byggs för universitetsstudenterna som blir allt fler när universitetet växer. Senast för ett par veckor sedan var jag med när bostadsministern Mehmet Kaplan (MP) var här och tog första spadtaget för bygget av nästan 300 nya studentbostäder (i trä!) vid Tybblekullarna.

Vi har länge haft en brist på studentbostäder här i stan, och en del av de bostäder som funnits har varit i insprängda i allmännyttans (ÖBO:s) bostadsområden, som Vivalla, Brickebacken och Varberga. Men när nya studentbostäder byggs nu så hör jag vissa jubla över att allmännyttans bostäder töms på studenter. Då frigörs nämligen lägenheter till andra grupper som saknar bostäder. Men det är faktiskt inte bara av godo – jag ser två stora problem med den här trenden.

Dels kommer studenter som bor i isolerade studentbostäder att få svårare att etablera sig i staden, och de kommer lättare att flytta vidare efter sin utbildning. Det är inte bra för en kommun som vill behålla välutbildade, unga människor. För om man inte bor och lever i staden kommer man inte att känna som en del av den. Man kommer inte ha hittat till Varbergaskogen, fikat på Fröken Brogrens, handlat på ICA Boglundsängen eller cyklat runt Hästhagen. Vardagen blir lätt begränsad till Kårhuset och den lokala mataffären och pizzerian.

Men det handlar minst lika mycket om studenternas bidrag till en socialt hållbar stad. Att universitetsstudenter bor i lägenheter spridda över hela staden motverkar att våra bostadsområden blir ännu mer segregerade än de är nu. Genom att flytta ut universitetsstudenterna ur miljonprogramsområdena blir mångfalden bland de boende sämre, och klyftorna i staden ännu större.

Här finns en uppbar risk för något jag ofta påtalar – att vårt totala fokus på att bygga snabbt för att lösa bostadsbristen gör att vi inte håller flera hållbarhetsperspektiv för ögonen samtidigt. Vi behöver bli en ännu mer blandad stad än idag – inte mindre!

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Teknikfritid, ett alternativ till kulturskolan?

KomTekPris

Jag har varit på studiebesök hos Komtek, en fantastisk verksamhet som lite slarvigt brukar förklara sig vara som en kulturskola fast för teknik. Tidigare iår fick de Örebro kommuns jämställdhetspris för sitt arbete för att höja såväl tjejer som killars intresse för teknik.

Bakgrunden till att Komtek bildades var att höja framförallt tjejers intresse för teknik och locka fler att välja teknikprogrammet på gymnasiet. Jag är intresserad av att höra mer om deras jämställdhetsarbete och höra vad de har för erfarenheter som kanske kan användas i den vanliga undervisningen ute i klassrummen. Det är tydligt att personalen brottas i sitt arbete med att inte reproducera könsstereotyper och ge alla barn samma erbjudande av aktiviteter, samtidigt som det finns ett behov av att locka tjejerna. Teknik är ganska manligt kodat än idag och upplevs ofta som främmande för tjejer. Men det händer saker! Personalen berättar om projekt för att få fler tjejer att börja programmera, och hur viktiga unga kvinnliga förebilder varit. Komtek har nämligen ett stort antal ungdomar från gymnasiet och universitetet som håller i kvällskurser för yngre barn, och det är dessa som är de bästa förebilderna.

KomTek

Vi pratar en stund om just programmering i skolan. Borde det vara ett nytt ämne? Vad är egentligen syftet med de gamla slöjdämnena? Är ändå inte programmering mer användbart idag än träslöjd?Slutsatsen jag landar i är att programmering mycket väl kan vara en sådan sak som ska tas in i undervisningen tidigare. Men ett problem är just att det är så oerhört manligt kodat idag. Det finns en lång väg kvar för att göra programmeringsundervisning mer jämställd och intressant för alla barn oavsett kön. Att göra det till ett obligatoriskt ämne utan att ha ideer för hur undervisningen ska göras jämställd riskerar att bli som en idrottsundervisning med främst kontaktsport. Men det arbete som görs på Komtek och de erfarenheter som verksamheten skaffar sig kommer behövas i framtiden för hur vi skapar ett lika bemötande.

Att teknikundervisning kan användas för att främja pojkars läsande låter kanske extremt långsökt. Vi ser idag att läsförståelsen sjunker och särskilt killar drar ifrån åt det negativa hållet. På Komtek har de bedrivit ett spännande projekt i Nora som går ut på att skapa teknik som beskriv i litteratur. En läsglädje skapas genom att utgå från en skaparglädje. i sanningens namn behöver vi bättre verktyg för att få fler killlar att läsa. Det kommer bli nästa jämställdhetskamp.

Teknikfritid som ett alternativ till kulturskolan?
Idag får Komtek sitt uppdrag och sina pengar från skolan. Samtidigt hålls många kvällskurser och aktiviteter på bland annat stadsbiblioteket för att skapa en meningsfull fritid för många unga. Av naturliga skäl räcker inte resurserna till allt. Verksamheten måste prioritera mellan kurser för pedagoger, kvällskurser för barn (där över 150 barn står i kö) och att ha öppen verksamhet på fritidsgårdar och bibliotek, samt att arrangera sommarläger. Det är tydligt att verksamheten tar ett allt större ansvar för att svara upp mot de barn och unga som inte väljer exempelvis kulturskolan på sin fritid. Samtidigt är det då lite lustigt att  kulturnämnden inte är med och finansierar verksamheten och ökar tillgången till teknikfritid till fler barn och unga. Ansvarsfördelningen, att just Gymnasienämnden ska styra verksamheten är inte helt optimal. Helhetsförståelsen och behovet av att sätta mål och riktlinjer för att sporra verksamheten går förlorad då det inte upplevs vara ett kärnuppdrag för nämnden. Jag tror att vi i kommunen måste se över hur styrningen av Komtek ska se ut framöver och hur verksamheten ska finansieras.

KomTekVerktyg

Teknikfritid och makerspace även för vuxna?
Komtek är ett bra sätt att förklara ett Makerspace. Idag finns där 3D-skrivare, limpistoler och lödkolvar tillgängliga för barn och unga som vill skapa och utforska teknik. Tillsammans med personalen drömmer jag lite om att skapa något liknande även för vuxna. En central lokal som är välutrustad för att även vuxna barn ska kunna hitta tillbaka till sin nyfikenhet. Personalen berättar att de ofta får hålla tillbaka vuxna som följer med barnen på kvällskurser. Att ett av de största problemen är vuxna som tar över och gärna gör allt teknikpyssel själv, istället för att låta barnet greja. Det ger mig vatten på min kvarn.

För några veckor sedan hade jag ett liknande samtal med stadsbibliotekets chef om att framtidens bibliotek kanske ska erbjuda tillgång till verktyg och ett makerspace utöver böcker. Och det är något jag vill prata mer om.

/Niclas Persson, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna, Örebro kommun

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

En bra dag på jobbet med Mehmet Kaplan, bostäder och stadsbyggnadsprat

11157571_1109225249103502_3204725878765090255_o

Idag har jag haft en ovanligt bra dag på jobbet. För mig som är intresserad av samhällsbyggnadsfrågor var det otroligt inspirerande att under morgonen och förmiddagen ta emot, samtala med och följa bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan. Han är en av de sex gröna ministrarna som i höstas tog plats i Sveriges regering och på hans presentationssida på regeringen.se står följande att läsa:

”Min målsättning är att säkerställa ett långsiktigt hållbart byggande och utveckla vår roll som världsledande it-nation. Genom handlingskraft, dialog och samarbete är jag övertygad om att vi tillsammans kan bygga Sverige starkare.”

Den dialogen fördes alltså i Örebro idag och den började med att vi tillsammans hade skrivit en debattartikel i NA. Första programpunkten för dagen var ett spännande frukostmöte hos White i Örebro, där nyligen prisbelönta arkitekten Viktoria Buskqvist och hennes medarbetare satt ihop ett samtal på temat ”Vilken stad vill vi vara?”. Mehmet Kaplan fick inleda det samtalet genom att berätta om regeringens politik för bostäder och stadsutveckling. På frågan om vad ministern tyckte att Örebro skulle satsa på svarade Mehmet Kaplan att Örebro ska vara sig själv. Att kommunen inte ska försöka vara någon annan kommun, utan fortsätta att utveckla och växa med sina invånare. Just det borde vi diskutera mer, det finns så mycket bra saker att lyfta i Örebro – människor, föreningar, företag…

11021554_1109225369103490_8980475476937975314_o

Senare på frukostmötet talade arkitekten Milad Hossainzadeh engagerat om världsstäders DNA och attraktionskraft, bland annat genom att konstatera att ”lite grönt är väldigt bra för affärerna” (apropå att The High Line i New York skapar möjligheter nu när den blivit en av världsstadens mest populära platser). Vi miljöpartister har förstås länge vetat att grönt är bra för affärerna.

Därefter tog en panel bestående av Viktoria Buskqvist, Jens Schollin (rektor och professor vid Örebro universitet) och Peder Hallkvist (stadsarkitekt Örebro kommun) ordet och diskuterade vad Örebro behöver göras för att växa attraktivt och förslag på hur det kan gå till. Ett intressant frukostmöte som jag är tacksam för att jag och Mehmet Kaplan blev inbjudna till. Det här samtalet kommer jag och Miljöpartiet att fortsätta vara engagerade i, länge.

Efter radiointervju tog vi oss ut till Örebro universitet och ett möte med Svenska Studenthus tillsammans med fler politiker och tjänstemän. Förutom information om deras spännande projekt med 286 studentbostäder byggda i trähus, fick Mehmet Kaplan information om Örebro, planprocesser och annan kunskap om saker som händer i Örebros samhällsbyggnad.

Jag hann samtala om några viktiga frågor med Mehmet. Vi pratade om vikten av att bygga mer i trä. Jag berättade om att vi motionerat om det lokalt, att Örebro kommun behöver en träbyggnadsstrategi. Min uppmaning till honom var att fundera på vad regeringen från sitt håll kan göra för att stimulera att det byggs fler i hus trä i hela Sverige? Vi behöver tänka klokare kring hur vi bygger, och att bygga i trä är väldigt klokt ur både klimat- och hälsoperspektiv.

Jag passade också på att ta upp frågan om vad vi kan göra politiskt för att stimulera en utveckling där vi effektiviserar våra bostäder så att de kan bli yteffektivare och mindre. Att minska bostadsytan per person kan vara ett viktigt sätt att minska energiåtgång och klimatpåverkan. I Sverige bor vi (i internationella jämförelser) i väldigt stora bostäder. Mehmet Kaplan lyfte fram den satsning regeringen nyligen presenterat för att stimulera ökat byggande och pekade på att det i satsningen finns extra fokus på bland annat små, billiga bostäder och att även gemensamhetsytor omfattas av stödet . Det är intressant, inte bara för studenter utan även i ett större sammanhang. Delandet ökar och för allt fler känns det naturligt att dela även levnadsytor, som kök, tvättstuga och andra allmänna ytor.

På väg till och från universitetet hann vi också med lite stadsspaning! Jag visade bostads- och stadsutvecklingsministern några områden i östra Örebro som är i tydlig utveckling. Den välbehövliga omvandlingen av Rudbecksgatan från trafikled till stadsgata. Det – i mitt tycke – lite väl tättbebyggda Eyrafältet och det nya området kring Österport där gammal industrimark ska omvandlas för att bli bl a bostäder. Vi pratade om vilka goda förutsättningar det finns att bygga in hållbara lösningar för trafik, avfallshantering, grönytor och andra saker när ett helt område gestaltas från grunden. Viktigt att det görs klokt. Tänk vilka livsmiljöer som kan skapas här, i centrala lägen som återskapas.

11169748_1109225679103459_8814955032194801847_o

Sen pratade vi förstås om hur viktigt det är att det byggs för studenter och att det görs på ett smart sätt. Förutom bra val av material, som trä, så är det viktigt att olika kommunala mål möts. Vi får inte tömma andra delar av staden på studenter när vi bygger nya bostäder vid campusområdet. Studenterna har bidragit med viktiga sociala värden i många bostadsområden. Social hållbarhet är viktigt och måste prioriteras tillsammans med bostadsförsörjning.

Det var inspirerande att samtala med Mehmet Kaplan och vi kommer att mötas igen eftersom han gärna vill gästa En grön rådhuspodd  under kongressen och prata vidare om de här frågorna. När vi skildes åt vid Örebro centralstation där han skulle vidare mot nästa bostadsinvigning någonstans i Sverige så tänkte jag att det är oerhört bra att Miljöpartiet sitter i regeringen nu och att vi påverkar bostads- och stadsutvecklingsfrågorna. De här frågorna är grundläggande för Örebros och hela Sveriges utveckling. Vi har många viktiga beslut att fatta för att bygga klokt och hållbart för framtiden. Med Miljöpartiet i regeringen – och i en framtid även i majoriteten i Örebro kommun – kommer vi att kunna fatta precis de besluten.

/Sara Richert, kommunalråd

Miljöpartiet de gröna, Örebro kommun

11174517_1109225915770102_6451666924183291319_o

Bilder från dagen finns på Miljöpartiet de grönas Facebook
NA om Mehmet Kaplans besök
SVT om besöket
Lyssna på Mehmet Kaplan när han gästar podcasten Snåret

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather