Kooperativa asylboenden, sociala företag och nya lösningar

Idag har jag tillsammans med Sara Richert varit och träffat Coompanion som ger rådgivning till ekonomiska föreningar. Vi ville höra mer om möjligheterna med en ekonomisk förening och varför en kan välja det framför att starta ett aktiebolag. Den stora skillnaden, fick vi lära oss,  är att en ekonomisk förening ska främja medlemmarnas ekonomiska intresse snarare än att skapa vinst. Fokuset hamnar på idéerna och på de värden som är viktiga för medlemmarna snarare än att göra överskott för en vinstutdelning. Med andra ord ett bra sätt att förvalta något tillsammans med andra eller sprida en idé, som en kan jobba med. Ett vanligt missförstånd är just att en inte kan tjäna pengar i en ekonomisk förening, men även där går det att anställa. Det går faktiskt bra att vara både anställd och sitta i styrelsen. Och du måste inte samla in 50 000 kr för att få sätta igång, såsom med ett aktiebolag.

Vi kom in på möjligheten att gå ihop för att bygga eller äga ett hus tillsammans. Såsom en byggemenskap, vilket vi gärna pratar om ibland. Lite som en bostadsförening, men där föreningen är mer aktiv i vad som ska byggas och hur det ska nyttjas.

En fantastisk ide som vi fick med oss hem efter mötet var möjligheten att starta kooperativa asylboenden. Helt enkelt boenden som ägs av de asylsökande själva, där de har inflytande över sitt eget boende. Något som skulle minska det offentligas utgifter och ge utsatta människor mer inflytande över sin vardag.

Det finns självfallet svårigheter såsom möjligheter för ekonomiska föreningar att ta banklån, men det allmänna bör ha ett stort intresse att få ned kostnaderna för asylboenden som idag är alldeles för höga. Stora företag som drivs av gubbar som gör stora vinster medan de boende saknar goda möjligheter till inflytande över verksamheten. Tänk om då istället att asylboenden drivs av en förening där de asylsökande är medlemmar, och de själva bestämmer kring hur verksamheten ska skötas. Det bör inte vara svårt att motivera att kommuner, regioner eller staten går in med säkerhet, om det i slutändan sparar skattepengar.

På samma sätt kan kooperativa företag vara ett viktigt verktyg att få nyanlända i egen försörjning. I samhället idag ses många nyanlända inte som en resurs eftersom de kanske har en låg utbildningsbakgrund eller ännu inte lärt sig språket. Men fullt rimligt är att de kan jobba, att de förmodligen har haft ett yrke tidigare och kan många olika saker.  Att anställa sig själv för att göra något en redan kan är då ett rimligt och viktigt alternativ.  Att starta ett eget företag kan vara tufft och en kanske inte kan allt en behöver kunna. Att då gå ihop med andra och starta en ekonomisk förening för att tillsammans hjälpas åt med en verksamhet skulle kunna vara mycket lättare. Det krävs ingen stor insats som för ett aktiebolag och varje medlem har lika mycket inflytande.

Även om det skulle ta ett tag att bygga upp en verksamhet som kan försörja flera personer så vet vi att varje litet steg mot egen försörjning är viktigt. Både för individen och samhällsekonomin. Vi ska nog helt klart inte underskatta möjligheterna i kooperativa företag i framtiden.

Niclas Persson, kommunalråd

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather