Kulturpolitik och att bygga måttligt

Angelägna samtal på Konsthallenn

Det var ett spännande samtal på Örebro konsthall igår tisdag, och inte bara för att min kommunalrådskollega Sara Richert deltog utan f d kulturministern Bengt Göransson (S) gjorde sitt för att tillföra till samtalet. Samtalet arrangerades bla av studieförbundet Bilda inom ramen för Angelägna samtal, där även konsthallens chef Anna-Karin Wulgué deltog.

Kulturens betydelse lyftes inledningsvis upp  för att klargöra vad politikens roll är på detta område. Tvärtemot Sverigedemokraternas syn om att kultur ska kontrolleras och tvättas så att den inte är provocerande så gillade jag panelens syn på att kulturen måste få leva i anarki. Hur ska samhället kunna utvecklas om kulturen hela tiden ska mätas och styras, och inget nytt ska få uppstå. Just den här tendensen att vi ska mäta och räkna på vad kulturen skapar för värde är ju dessutom extra problematiskt just eftersom det är svårt att översätta i ekonomiska termer.

Men nog om det. Det finns mycket spännande trådar att dra vidare i från samtalet. Jag tänker särskilt på Göranssons hyllande av biblioteken och vikten att det finns ett stort utbud (Så stort att det finns vissa böcker som ingen läser). Att vi får lära oss att det finns så otroligt mycket mer kunskap och tankar än det vi har en efterfrågan på just i stunden är nog otroligt viktigt. Det har många gånger stört mig att bokhandlarna blivit mindre och endast säljer böcker från topplistorna. Att ha kunskap om det vi inte vet är viktigt, och skapar kunskapstörst.

Eftersom det är Örebro, så var det ju oundvikligt att samtalen trillade in på planerna på ett kulturkvarter. Göransson höll sig i allmänna ordalag men kritiserade monumentbyggandet som titt som tätt drabbar kultursektorn. Hans bästa tips var att bygga måttliga lokaler till måttligt stora arrangemang – just för att inte drabbas av storhetsvansinne. Tänker det är viktigt framåt, att vi inte får ett kulturhus där ingen har råd att vara.

Sist men inte minst vill jag lyfta upp någon som Sara förde fram utifrån publikfrågor om kulturskolan och det faktum att Göransson beklagade sig för att kulturen trillat ur skolan till följd av att kulturen blivit eget politikområde. (Vilket han menade blev en olycklig följd av att kulturdepartementet bildades). Saras tanke var att vi kanske borde titta närmre på hur kulturskolan tydligare kan spridas ut på skolorna och tillgängligheten därmed öka. Jag vill avslutningsvis också tipsa om Fridolin och Kuhnkes debattartikel om kulturens plats i undervisningen.

Ni märker, många trådar. Låt oss fortsätta samtalet om kulturen och politikens roll att låta den verka i anarki.

Niclas Persson
Kommunalråd

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather