Människor och möten

Jag förbereder möten. Gör research och läser på. Ibland följer jag med på möten som kommunalråden gör. Det är alltid intressant och inspirerande att sitta med när goda idéer och kunskap presenteras i olika samtal. Jag vet att både Sara och Niclas, dvs Miljöpartiets kommunalråd i Örebro kommun, vill träffa många människor utanför Rådhuset. Det finns mängder av människor med kloka saker att dela med sig av.

Det är en av de finaste grejerna med mitt jobb. Att få vara med och förbereda och delta i sådana möten. Det händer bra saker när människor möts.

Jag uppfattar ibland att det finn en slags myt om att politiker inte vill träffa det som lite vagt kallas riktiga människor eller vanligt folk. Det är en konstig uppfattning. Dels för att nästan alla politiker jag känner vill träffa så många olika människor de kan mest hela tiden, dels för att nästan alla politiker jag känner är ungefär hur riktiga och vanliga som helst. Men nu råkar jag arbeta åt Miljöpartiet och jag är extra glad över att mina kommunalråd hela tiden ger mig och min kollega Kukkamariia nya namn att stämma träff med.

De här samtalen är viktiga. De gör Miljöpartiet bättre och de kan göra Örebro bättre.

/Fredrik Welander, politisk sekreterare
Miljöpartiet de gröna, Örebro

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Bra att Örebros fjärdeklassare slipper betyg

Den styrande majoriteten i Örebro kommun har gått ut med besked om att Örebro inte kommer delta i den onödiga försöksverksamhet gällande betyg från fjärdeklass som regeringen och Alliansen kompromissat fram. Ett välkommet beslut, tycker jag. Något annat är inte rimligt.

Utvecklingssamtalet om skolan är viktigt, men betygsfrågan får orimligt mycket utrymme och kväver det samtalet. Gamla argument återanvänds. Svaga formuleringar om att betyg förvisso inte är det som i sig leder till goda resultat för eleven, utan snarare ska ses som ett sätt att kommunicera. Rankingar och benchmarks ser ut att vara viktigare än tilltron till barnens egen vilja att lära sig och tilltron till lärares förmåga att lära ut i Folkpartiets värld. Det känns inte bara 1930-talsgammalt. Det känns rent av forskningsfientligt.

Barn som tror på sig själva kommer att lyckas i skolan. Forskning visar att det finns betydligt mer effektiva sätt – än betyg – att ge återkoppling. Sätt som ger elever en positiv syn på sin studieförmåga istället för negativa. Och det är väl det vi måste hjälpa barn med. Hjälpa varje barn att förstå vad hen konkret kan göra för att ta nästa steg. Nej, det finns inget stöd för att tidiga betyg ger bättre studieresultat. Det verkar snarare vara så att låga betyg kan påverka elevers självbild och leda till att svagare elever fastnar i en negativ spiral som är svår att bryta. Det visar en stor forskningsöversikt som Örebroprofessorn Christian Lundahl har tagit fram tillsammans med forskare vid Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Södertörns högskola på uppdrag av Vetenskapsrådet.

Vi har inte hittat några studier som visar att tidigare betyg påverkar elevernas lärande, motivation för lärande och prestationer positivt. Om vi menar allvar med en skola på vetenskaplig grund finns det tydliga resultat som åtminstone bör mana till försiktighet om att sänka åldern för betyg ytterligare”, skriver professor Lundahl om studien.

Varför pratar vi inte mer om det som är viktigt, undrar jag. Miljöpartiet kommer att lyfta viktiga frågor kring skolan. Om innehållet i undervisningen och att vända utvecklingen i skolan så att alla barn förbereds på ett livslångt lärande. Och vi kommer att jobba med forskningen istället för mot den. Samtidigt förstår jag att de nuvarande parlamentariska läget i riksdagen gör att regeringen – och mitt eget parti – måste vara beredda att kompromissa. Vilket vi också gör, till mångas stora förtret ibland. Det är en väldigt generös överenskommelse som förhandlats fram då Alliansen stått ensam på sin kant med forskarna, eleverna och lärarna på den andra.

Men idag gläds jag åt att majoriteten i Örebro visar på klokhet och tackar nej till att medverka. Det är bra och betyder att vi har en bred majoritet i fullmäktige om att vi inte ger oss in i experiment som bygger mer på alliansens envishet än vad det bygger på forskning och beprövad kunskap. Betygshetsarna är i minoritet även här i kommunen.

/Niclas Persson, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna, Örebro

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Ps= Politisk sekreterare

Japp, nu är jag politisk sekreterare. Ett jobb som jag inte vet om det finns någon riktig utbildning för. Pol. sek skola? Nej.

För att bli politisk sekreterare behöver du vara intresserad av och kunnig i samhällsfrågor och gärna med i partiet som du ska hjälpa i din roll.

Och vilken roll det är!

Att varje dag sitta ner, lyssna på och delta i  samtal om världen. Du undersöker, vänder och vrider på intressanta dagsaktuella och långsiktiga frågor som ditt parti jobbar för. Skriver, undersöker, bloggar, Facebookar, går på möten, pratar i telefon. Är med och förändrar och förbättrar.

Jag har varit kommunalråd och 1:e vice ordförande i Kommunstyrelsen i Gnesta Kommun. Jag har också varit ordförande i miljö- och hållbarhetsutskottet och sammankallande i Gnestas jämställdhetsarbete osv, osv.  Nu är jag här i Örebro och lär mig en ny kommun och delvis nya frågor men jag känner igen och kan sammanhangen ganska bra.

Mina förhoppningar om mitt nya uppdrag som politisk sekreterare är att jag ska kunna använda mina förvärvade kunskaper till att bidra till att göra Örebro lite grönare.

Det är ett lagarbete där jag spelar en liten intressant roll.

10655270_10152750348847959_1358032606320740126_o

Kukkamariia Valtola Sjöberg

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Divestering är bra – men det krävs mer för verkligt hållbara placeringar

image

13:e februari och Divestment Day! Att ”divestera” innebär att ett företag eller en organisation gör sig av med samtliga aktier som man tidigare ägt – direkt eller genom fonder – i företag vars verksamhet är olja, kol, gas eller oljesand.

Det finns flera skäl att divestera. Ett är främst rationellt: Om vi överhuvudtaget ska kunna begränsa den globala uppvärmningen kommer vi inte kunna förbränna alla fossila resurser som ligger kvar i marken. Ändå räknar företagen i fossilbranschen dessa resurser som framtida tillgångar, och deras aktier är värderade utifrån det. Det är vad man kan kalla en ”fossilbubbla”, där aktierna egentligen inte är värda mer än en bråkdel av det de är köpta för. Den dagen vi får lagar eller överenskommelser på plats som förbjuder utvinningen av dessa resurser, då är våra placeringar inte längre värda något. Ett annat skäl är mer moraliskt: Vi vill helt enkelt inte att våra skattepengar ska användas för att stärka och utveckla företag vars verksamhet förstör miljön för framtida generationer.

Och Örebro kommun har redan divesterat! Ja, beslutet är fattat i alla fall, vi har fortfarande kvar fossilinnehav som ännu inte sålts. Det var ett klokt beslut som kommunfullmäktige fattade i maj förra året, och jag hoppas verkligen att andra aktörer följer efter i detta. Tänker Örebro Universitet, Region Örebro län och andra kommuner i landet också divestera snart? Jag är i alla fall stolt över att bo i en kommun som har tagit det här viktiga steget!

Så, ska vi vara nöjda med det? Jag tycker inte det.

I kommunens finanspolicy står det att ”genom hållbara och ansvarsfulla placeringar av kommunens kapital kan företag i Sverige och i världen medverka till att Örebro kommun ökar måluppfyllelserna inom vårt miljöprogram – klimat, biologisk mångfald, vatten, giftfri miljö, socialt ansvar…”
Det betyder att det krävs ganska mycket mer än de krav vi ställer idag på placeringarna.

Vi har ju många fler framtida utmaningar än klimatförändringarna. Nästan alla världshav är utfiskade, den biologiska mångfalden minskar snabbt, tropiska skogar avverkas för oljepalmsodlingar, färskvattenbristen ökar, kvinnor och barn utsätts för fruktansvärda övergrepp i spåren av konfliktmineralerna… Bakom allt detta finns det individer och företag som utan hänsyn till människor och miljö bara är intresserade av att maximera sina vinster.

Kommunens innehav är verkligt hållbara först den dag pengarna endast placeras i företag vars verksamhet på riktigt bidrar till en hållbar utveckling. Vilka företag kan det handla om? Sannolikt företag inom t ex förnybar energi, vattenrening, materialåtervinning, tjänsteutveckling, hållbart byggande, socialt företagande, hållbar livsmedelsproduktion… Miljöpartiet vill att kommunen ska börja planera för hur våra placeringar på sikt kan göras hållbara ur ett bredare perspektiv.

Att divestera var ett första viktigt steg, men nu är det dags att ta Örebro vidare mot en verkligt hållbar kommun!

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Naturskolan förbättrar lärandet

Naturskolan

Naturskolan är en verksamhet som åstadkommer otroligt mycket med små resurser. Med bara drygt två heltidstjänster lyckas de ta emot skolklasser, jobba särskilt för elever med särskilda behov samt med fortbildning av pedagoger. De måste dock säga nej till fler än hälften av de barn och klasser som vill komma på besök eftersom de inte hinner ta emot så många. Mörkertalet är dessutom stort då många pedagoger helt enkelt ger upp att skicka in intresseanmälan då naturskolan snabbt blir fullbokad för hela terminen. Verksamheten gör bedömningen att de endast lyckas ta emot en sjättedel av de klasser som skulle vilja komma. Samtidigt har verksamhetens budget inte ökats för att möjliggöra en utveckling.

Det som slår mig under dagens studiebesök är hur viktig både Naturskolan och Komtek är för det pedagogiska utvecklingsarbete som pågår i kommunen. Inom politiken pratar vi gärna om kvadratmeterytor men sällan om det viktiga skolutvecklingsarbete som pågår. Jag ser dessa verksamheter som centrala för att utveckla pedagogiken i våra skolor. För några år sedan fick kommunen pengar via europeiska socialfonden som satsades på fortbildning inom förskolan vilket Komtek och Naturskolan ansvarade för. Så verksamheten har redan visat att den klarar uppdrag att på stor skala jobba med viktig skolutvecklingsarbete.

Under besöket fick vi höra om anläggandet av ett utomhusklassrum vid Adolfsbergs särskola som gjort mycket för att lyfta pedagogiken, tillsammans med handledning från naturskolans pedagoger. Det är ett gott och viktigt exempel som kan tillämpas på andra skolor. Jag skulle vilja se att vi utvecklar både utomhusmiljön på förskolor och skolor, med särskilt etablerande av utomhusklassrum. Och att detta sedan följs upp med fortbildning hos lärarna som får stöd i eget arbete med utomhuspedagogik. Om det är något som Naturskolan och Komtek har visat så är det att de kan åstadkomma mycket med lite pengar. Men för att möjliggöra detta arbete så behövs trots allt en satsning från politiken. Det finns ju gränser för hur mycket personalen kan trolla med knäna.

På sikt skulle vi i Miljöpartiet vilja se ett projekt med två pedagoger som jobbar särskilt med fortbildning och handledning av andra pedagoger som vill jobba med utomhuspedagogik på sin hemskola. Samt ytterligare två tjänster som jobbar med att utveckla skolgårdarna och de fysiska möjligheterna att jobba med utomhuspedagogik. Ett sånt här centralt skolutvecklingsarbete skulle med all säkerhet bära med sig många positiva effekter.

Egentligen är det sorgligt att Naturskolan alls ska behövas. Alla barn har rätt till en bra relation med naturen. Men i dagens Örebro är tillgången till (och erfarenheten av) naturen olika. Så Naturskolan har en viktig roll att utjämna skillnader och bygga en bas som den övriga pedagogiken i skolan kan ta avstamp från. Detsamma gäller Komteks verksamhet med att jobba med barns relation och förståelse för teknik och uppfinningar.

Vi har redan börjat skriva på en motion till kommunfullmäktige där vi föreslår att det ska satsas mer på Naturskolan och grönare skolgårdar. I skoldebatten i Örebro idag finns inga förslag som skulle förbättra lärandet mer än en sådan satsning. Efter dagens studiebesök känner jag mig ännu mer övertygad om det.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Kulturpolitik och att bygga måttligt

Angelägna samtal på Konsthallenn

Det var ett spännande samtal på Örebro konsthall igår tisdag, och inte bara för att min kommunalrådskollega Sara Richert deltog utan f d kulturministern Bengt Göransson (S) gjorde sitt för att tillföra till samtalet. Samtalet arrangerades bla av studieförbundet Bilda inom ramen för Angelägna samtal, där även konsthallens chef Anna-Karin Wulgué deltog.

Kulturens betydelse lyftes inledningsvis upp  för att klargöra vad politikens roll är på detta område. Tvärtemot Sverigedemokraternas syn om att kultur ska kontrolleras och tvättas så att den inte är provocerande så gillade jag panelens syn på att kulturen måste få leva i anarki. Hur ska samhället kunna utvecklas om kulturen hela tiden ska mätas och styras, och inget nytt ska få uppstå. Just den här tendensen att vi ska mäta och räkna på vad kulturen skapar för värde är ju dessutom extra problematiskt just eftersom det är svårt att översätta i ekonomiska termer.

Men nog om det. Det finns mycket spännande trådar att dra vidare i från samtalet. Jag tänker särskilt på Göranssons hyllande av biblioteken och vikten att det finns ett stort utbud (Så stort att det finns vissa böcker som ingen läser). Att vi får lära oss att det finns så otroligt mycket mer kunskap och tankar än det vi har en efterfrågan på just i stunden är nog otroligt viktigt. Det har många gånger stört mig att bokhandlarna blivit mindre och endast säljer böcker från topplistorna. Att ha kunskap om det vi inte vet är viktigt, och skapar kunskapstörst.

Eftersom det är Örebro, så var det ju oundvikligt att samtalen trillade in på planerna på ett kulturkvarter. Göransson höll sig i allmänna ordalag men kritiserade monumentbyggandet som titt som tätt drabbar kultursektorn. Hans bästa tips var att bygga måttliga lokaler till måttligt stora arrangemang – just för att inte drabbas av storhetsvansinne. Tänker det är viktigt framåt, att vi inte får ett kulturhus där ingen har råd att vara.

Sist men inte minst vill jag lyfta upp någon som Sara förde fram utifrån publikfrågor om kulturskolan och det faktum att Göransson beklagade sig för att kulturen trillat ur skolan till följd av att kulturen blivit eget politikområde. (Vilket han menade blev en olycklig följd av att kulturdepartementet bildades). Saras tanke var att vi kanske borde titta närmre på hur kulturskolan tydligare kan spridas ut på skolorna och tillgängligheten därmed öka. Jag vill avslutningsvis också tipsa om Fridolin och Kuhnkes debattartikel om kulturens plats i undervisningen.

Ni märker, många trådar. Låt oss fortsätta samtalet om kulturen och politikens roll att låta den verka i anarki.

Niclas Persson
Kommunalråd

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Språkvänner kan få människor och Örebro att växa

Människor som möts, pratar med varandra och delar vardag har lättare att göra bra saker tillsammans. För att vi ska kunna mötas och samtala behöver vi få en möjlighet att dela språk och uttryck. En hållbar utveckling av Örebro förutsätter att vi som bor i kommunen delar ett sammanhang och en känsla av tillhörighet. Därför föreslår nu Miljöpartiet de gröna att Örebro kommun gör en insats för att inrätta konceptet Språkvänner, och har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om detta. Konceptet finns redan i 45 svenska kommuner och det skulle säkert fungera bra även hos oss i Örebro. Nyhetsinslaget här ovan handlar om Eskilstuna, som har ett samordnande ansvar för språkvänner. Vi kan lära mycket av det som gjorts av andra för att snabbt komma igång i Örebro.

Tanken med konceptet är att kommunen tar ansvar för att förmedla kontakt mellan människor som talar bra svenska och människor som nyligen kommit till Sverige och Örebro. Dessa människor möts sedan frivilligt och utan ersättning. Genom Språkvänner hjälper vi varandra att lära känna vår kommun och människorna i den bättre. Nyanlända människor får kontakter som bidrar till att de snabbare kan lära sig svenska. Alla får nya relationer och intryck som kan bygga broar och förebygga fördomar.

Du som är språkvän ställer upp ideellt och din insats underlättar den första tiden i Örebro och Sverige för någon som nyligen kommit hit. Kommunens roll blir att matcha nyanlända med språkvänner. Denna matchning kan göras på olika sätt baserat på erfarenheter, intressen, ålder, familjesituation eller andra individuella önskemål. Vi tror att Örebro kommuns servicecenter skulle kunna vara en bra funktion att utveckla konceptet.

Men vad ska Språkvännen och den nyanlända göra då? Det tror jag varken jag eller någon annan politiker ska bestämma. Jag tror människor är ganska bra på att umgås. För det är ju helt enkelt det som mötet handlar om. Människor som bekantar sig med varandra, samtalar och har trevligt tillsammans. Fika, promenera, häng i lekparken med barnen, laga mat, gå på studecirklar, lyssna på musik, titta på konst, besök ett idrottsevenemang, träna tillsamma eller vad nu de som möts väljer att göra tillsammans.

Jag upplever att det finns ett stort intresse hos många örebroare att lära känna de som kommer hit från andra delar av världen. Det får både människor och vårt Örebro att växa. Det får oss att hålla ihop. Jag ser fram emot att få ett positivt svar på min motion när den behandlas av kommunledningen i Örebro kommun.

/Sara Richert, kommunalråd

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Fler handledare kan skapa kvalitet i feriepraktiken

300 ungdomar färre kommer att erbjudas feriepraktik den kommande sommaren än 2014. För att stärka kvaliteten sägs det. Men jag tror att vi ska satsa på handledare istället, så att fler ungdomar kan erbjudas feriepraktik, som vi i Miljöpartiet presenterades i vårt budgetförslag i höstas.

Det är olyckligt att antalet platser till sommarens feriepraktik har minskat drastiskt jämför med antalet platser förra året. Från 2100 platser förra året kommer endast 1800 ungdomar erbjudas platser inför denna sommar.

Samtidigt förstår jag att kommunen är inne i ett viktigt kvalitetsarbete. För det är verkligen en björntjänst att skicka ut unga på låtsasarbete med dålig handledning. Ingen får ut något av att vara på sommarjobb med oklart innehåll där en endast sitter av tid och får betalt utan att utföra något. Trots att det kan framstå som modigt av kommunen att dra i bromsen och ta bort 300 platser för att kunna säkerställa kvaliteten så känns det inte som en vidare bra lösning.

Pengar till fler handledare
Inför beslut om budgetpengar i slutet av förra året påpekade vi i Miljöpartiet att det behövs mer pengar till feriepraktiken för att möjliggöra en satsning på handledare. I vårt förslag till budget för Örebro kommun fanns därför en satsning på 1,4 miljoner kronor för ändamålet. Vi tror det finns arbeten som behöver utföras och många unga som skulle behöva positiva erfarenheter av att få jobba en sommar. Genom att se till att ungdomarna får bra arbetsledning menar vi att både kvaliteten och meningsfullheten ökar på feriepraktiken. Både inom kommunen och hos aktörer i civilsamhället som tar emot sommarjobbare skulle särskilda pengar till handledartjänster under sommaren bidra till att fler unga får en arbetslivserfarenhet.

Jag ifrågasätter nödvändigheten i att skära ner antalet platser. Nej, det som saknas är en satsning för att öka kvaliteten. Att minska antalet platser för att nå ökad kvalitet är en väldigt konservativ hållning, som inte är långsiktigt försvarbar.

Att majoriteten är så ärliga kring att det handlar om att spara in pengar och effektivisera är förstås bra, men också oroväckande. Anders Hagström (KD) som är ordförande i Vuxenutbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden är ganska tydlig i NA (Färre sommarjobb hos kommunen) att det är en fråga om ekonomi och att skära någonstans. Samtidigt vet vi att de kommunala feriepraktikplatserna är viktiga för en stor grupp unga som har svårt att hitta sommarjobb på egen hand. Egentligen bör det gå att ta pengar från kommunens sociala investeringsfond för så viktig verksamhet som förebygger framtida utanförskap.

Många intressen ska förenas när det gäller feriepraktiken, som att så många unga som möjligt ska få komma ut och få chans att tjäna egna pengar och ta steget att bli mer självständiga. Samtidigt har vi ett ansvar som kommun att ta ansvar för att unga inte utnyttjas eller uttråkas på arbetsplatserna och att de får bra erfarenheter av praktikplatser. Därför tycker jag att Örebro kommun borde satsa mer istället för mindre. Vi behöver fler handledare och möjligheter för fler unga människor att jobba i sommar.

/Niclas Persson, kommunalråd

I media om feriepraktiken:
P4 Örebro
Nerikes Allehanda

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Oset och Rynningeviken får internationell status

6376721225_7f7bda6717_o

Att vi som lever våra liv i Örebro lärt oss att älska Oset och Rynningeviken är inte så konstigt. Men, våtmarker har nog en ännu viktigare roll för rikt djur och växtliv. Inte minst fågellivet frodas i våtmarksområden och över hela världen finns därför särskilt skydd för våtmarker, den så kallade Ramsarkonventionen, som Sverige är med i.

Nu har regeringen – i samband med den internationella våtmarksdagen 2 februari 2015 – utsett Oset-Rynningeviken till våtmark med internationell betydelse. Till Ramsarområde.

– Det är mycket glädjande att Sverige får fler våtmarker med internationell betydelse. Arbetet med att skydda, restaurera och anlägga nya våtmarker ger resultat, både med fina rekreationsområden och bättre miljö, säger Åsa Romson (MP), klimat- och miljöminister i ett pressmeddelande.

För Miljöpartiet i Örebro är det förstås glädjande att fler människor i världen nu får chans att förstå hur viktiga våra våtmarker är för Örebro och oss som lever här, människor och djur.

P4 Örebro: Oset/Rynningeviken blir Ramsarområde
NA: Oset får internationell utmärkelse
Naturvårdsverket: Ramsar – Våtmarkskonventionen

Rynningeviken from Backa Studios on Vimeo.

/Fredrik Welander, politisk sekreterare

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

En grön rådhuspodd, del 1: Det här är Sara och Niclas

Sara Richert och Niclas Persson under inspelningen av En grön rådhuspodd

I premiäravsnittet av En grön rådhuspodd berättar Miljöpartiets kommunalråd i Örebro, Sara Richert och Niclas Persson om podden, sig själva och olika saker som hänt i örebropolitiken och den gröna politiken under januari. Vi inleder den här serien poddar med en introduktion helt enkelt.

Varför känner sig Niclas nästan för gammal för att vara politiker? Vad har Sara för koppling till Australien? Två av frågorna som får svar. Under samtalet avhandlas dessutom Örebros köp av vindkraftverk, decentralisering av kommunala bolags huvudkontor, Miljöpartiets härliga och engagerade fritidspolitiker, brädspel, ultralöpning och mycket annat. Dessutom uppmanar Sara och Niclas dig som lyssnar att tipsa om spännande personer de borde bjuda in till samtal i podden. Gör det genom att skicka ett meddelande till Fredrik Welander, politisk sekreterare för Miljöpartiet i Örebro. Fredrik nås via fredrik.welander@mp.se.

poddbild27 februari spelar vi in nästa avsnitt En grön rådhuspodd, och då kommer vi att ha en spännande gäst med i samtalet. Du kan lyssna på podden genom att klicka på PLAY under bilden eller i slutet av den här artikeln. Vi räknar också att podden inom en vecka ska dyka upp på iTunes så att du som använder Podcaster kan prenumerera i din mobil.

Låten i podden heter Breakin’n dub och är signerad Bigben.

Play
facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather