Rösträttsåldern bör sänkas till 16år

I dagarna har Örebro kommun svarat på Demokratiutredningens betänkande, där ett förslag bland många var att sänka rösträttsåldern i kommunvalen till 16. Förslaget innebar att kommuner kan ansöka hos regeringen att under två val sänka rösträttsåldern. Deltagandet skulle alltså vara frivilligt och regeringen skulle i slutändan godkänna ansökningarna. Dessvärre valde många partier i Örebro att rösta för att inte rekommendera detta.

Det olyckliga i det hela är inte att Örebro svarat att det vore ointressant för Örebros del att delta i det frivilliga försöket, utan att kommunen genom sitt svar därmed inte heller vill att någon annan kommun ska tillåtas ansöka hos regeringen om att genomföra ett försök med sänkt rösträttsålder.

Tillsammans med Lennart Bondeson från Kristdemokraterna fick jag en chans att djupdyka i argumenten för (och han emot) när vi debatterade hos Sveriges radio igår. Jag tänkte ändå passa på att utveckla argumenten för förslaget här nedan.

Syftet enligt demokratiutredningen med sänkt rösträttsålder är att öka valdeltagandet, påverkan på antalet unga som väljs till förtroendeuppdrag samt att få andra demokratieffekter.

Unga är nämligen den mest underrepresenterade gruppen i kommuner. Unga beräknas vara underrepresenterade i politiken med 12 procentenheter.  Vi vet även att många unga förtroendevalda lämnar sina uppdrag efter några år på grund av studier eller flytt. Helt enkelt väljs färre unga in och fler unga slutar än övriga grupper.

Vill vi titta mer på den internationella erfarenheter som finns av att sänka rösträttsåldern finns många exempel. Österrike har sänkt lägsta åldern för att rösta i samtliga val. I Tyskland har gränsen sänkts i lokalvalen i 6 delstater. Schweiz och Malta har sänkt i lokalvalen och Skottland har sänkt i både lokalval och val till det skotska parlamentet. Den bästa jämförelsen fås dock om en går till Norge.

Norge genomförde ett försök med sänkt rösträttsålder i lokalvalet i 20 kommuner. Regeringen utsåg kommunerna utifrån att de bildade ett tvärsnitt av landets kommuner. Helt enkelt några var små, några mellanstora och några var stora kommuner. Erfarenheten i Norge pekar på att valdeltagandet ökade till 58% bland förstagångsväljare jämfört med 46% i kommuner som inte genomförde försöksverksamheten.

Mycket talar alltså för att fler skulle gå och rösta om de fick rösta tidigare. Europarådet har i en resolution rekommenderat harmonisering lägsta rösträttsålder till 16 år i Europa. Bland annat bygger rekommendationen på att det finns ett samband med att ju tidigare en röstar efter demokratiundervisningen i skolan, desto större är chansen att en röstar resten av livet.

Demokratiutredningen pekar på att vår representativa demokrati står inför utmaningar. För att stärka demokratin behöver den med jämna mellanrum vitaliseras.  Här skulle jag vilja lyfta faktumet att Svenska Kyrkan sänkt rösträttsåldern till 16 år i kyrkovalet. Argumentet inom kyrkan löd ”det är angeläget för kyrkans framtid att ta till vara på ungas engagemang”. Det konstaterades även att medelåldern på beslutsfattande positioner var hög och att unga har svårt att göra sin röst hörd. Tanken går osökt till landets kommuner där situationen ser precis lika ut.

Trots de utmaningar som finns med politikerförakt som växer och att många unga känner att de har lite att säga till om verkar det finnas gott om kommunpolitiker som inte fått upp ögonen för att det behövs åtgärder. Det bör vara angeläget även för den lokala demokratin att ungas engagemang tas till vara.

Avslutningsvis vill jag beröra ett vanligt motargument om att rösträttsåldern bör följa myndighetsåldern. Om en läser noga har demokratiutredningen tagit hänsyn till detta. Det föreslås inte en sänkning av rösträttsåldern vid val till riksdagen som stiftar lagar och tar beslut som rör hela landet med hänsyn till att 16 och 17åringar är omyndiga och det inte anses lämpligt. Däremot föreslås en sänkning i val till kommunen som tar beslut som i stor utsträckning påverkar den enskilde. Helt enkelt hanterar frågor som direkt rör ungas vardag och livsmiljö. Utredningens resonemang är att det inte är lika känsliga frågor som lagstiftning, men samtidigt väldigt viktiga frågor för de unga.

Dessutom finns en rad exempel där myndighetsålder samt rättigheter och skyldigheter skiljer sig. Vid 15år blir en straffmyndig. Vid 16 år upphör skolplikt och en får rätt att förvalta egna pengar samt starta företag. bara för att nämna några exempel.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Välkommen Linus Lindén, ny ersättare i miljönämnden

linus

Idag välkomnar vi Linus Lindén, nyvald ersättare i miljönämnden i Örebro kommun.

Vem är Linus Lindén?

Jag är Örebroare. Familjen flyttade hit när jag var två år och nu har jag hunnit bli 43. Jag har två barn och en sambo. Jag jobbar som egenföretagare med marknadsföring och reklam. Det är ett ofta väldigt roligt och utvecklande jobb. När jag inte jobbar håller jag och familjen gärna på med renovering hemma och trädgårdsarbete eftersom vi ganska nyligen flyttat från lägenhet i stan till ett litet radhus. Det tar hela tiden längre tid än vi tror, men är kul ändå.

Vilken nämnd kommer du att jobba i och vad ser du fram emot i uppdraget?

Jag kommer att vara ersättare i miljönämnden. Jag ser fram emot bra och intressanta diskussioner mellan partierna för örebroarnas bästa. Eftersom det här är mitt första politiska uppdrag ser jag också fram emot att lära mig hur det fungerar i den lokala politiska diskussionen generellt.

Varför blev det Miljöpartiet för dig?

Jag har under de senaste åren i högre och högre grad känt att miljö- och klimatfrågan är det som jag funderar mest på när det kommer till de stora frågorna. Och nu känner jag att jag vill försöka göra något i rätt riktning på det lokala planet. Miljöpartiet med våra företrädare i Örebro känns som rätt sammanhang att göra det i.

Om du får tipsa någon om att uppleva Örebro, vad berättar du då?

Jag är stolt över Örebro på många sätt. Inte minst för att det är så vackert på många platser och för att jag som företagare upplever ett bra driv och entusiasm på många plan, bland många jag möter. Oset har jag joggat runt i en del. Om man bor inne i stan är det fantastiskt skönt att komma ut dit tycker jag. Trädgården i Stadsparken är en favoritplats när barnen är med, liksom Stora Holmen. Sedan givetvis Behrn Arena när Sportklubben spelar boll.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Välkommen Jonas Jernberg, ersättare i gymnasienämnden

13510736_10206395449350615_975998807_nMiljöpartiet växer med nya medlemmar och nya förtroendevalda. Idag presenterar vi Jonas Jernberg, som är nyvald som ersättare i gymnasienämnden.

Vem är Jonas Jernberg?

Jag heter Jonas Jernberg, 52 år, pappa till två söner, gift med Pia och har en liten pudel, Axel, som personlig tränare. Han får mig att promenera tre till fyra gånger per dag i ur och skur. Jag är egen företagare sedan 10 år tillbaka och jobbar med miljöfrämjande åtgärder till vardags. Jag är nyligen invald som ersättare i gymnasienämnden och brinner för att ge våra barn en så bra väg ut i arbetslivet som vi kan. I  gymnasieskolan börjar våra vuxenidentiteter formas och det vi lär oss samt de värderingar vi skapar där följer oss ut i vuxenlivet.

Varför blev det Miljöpartiet för dig?

Jag blev Miljöpartist av den enkla anledningen att jag anser att miljön och klimatet är den viktigaste utmaningen att lösa för att vår befolkning ska får en dräglig framtid. Allt annat är beroende av om vi har ett jordklot som kan försörja oss. Tillgången på alternativa jordklot har nämligen visat sig vara begränsad. Så därför måste vi fokusera på att göra rätt insatser för att bevara den vi bor på.
Miljöpartiet är enligt mig det bästa alternativet om vi ska lyckas ställa om till en hållbar framtid.

För egen del köper jag vindkraftsel till min lägenhet, har solceller på sommarstugan och använder cykel som till och från kontoret varje dag, De gånger jag besöker kunder använder jag tåg och kollektiva färdmedel i mesta möjliga grad.

Den omställning jag gjorde för egen del var lättare än jag hade föreställt mig. Dessutom sparar jag en massa pengar som jag kan göra något annat för än bara till bilresor. Bilen använder jag bara när jag verkligen behöver den.

Vilken nämnd kommer du att jobba i och vad ser du fram emot i uppdraget?

I gymnasienämnden är mitt mål att ge elever och personal goda förutsättningar till att göra ett bra jobb. Barnen är vår framtid och det är de som skapar framtidens Örebro. Det är där vi ska lägga energi på att skapa förståelse för ett öppet integrerat samhälle med fokus på jämställdhet och hållbarhet. Även om vi nu sitter i opposition så kan vi vara med och påverka att när beslut tas så ska de vara förankrade just i jämlikhet och hållbarhet.

Om du får tipsa någon om att uppleva Örebro, vad berättar du då?

Som inflyttad örebroare (1998) har jag lärt mig uppskatta alla gröna ytor som finns i staden och dess närhet. Stadsparken, Karlslund, Oset och alla små parker som man som hundägare uppskattar att strosa i. Jag kan rekommendera andra att bara vandra kring i vår fina stad och inte minst träffa alla trevliga örebroare som rör sig i stadslivet. Alltid träffar man någon som man känner igen.

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Vad gör Miljöpartiet på en reklambyrå?

FWR_6282

Idag var jag och min kollega Niclas Persson på besök hos en av Örebros reklambyråer. Det var Uffe Wickberg och David ZikaLebowski som tog emot oss. Vi vill förstå mer om hur de kreativa och kunskapsintensiva tjänsteföretagen ser på Örebros utveckling och inte minst få en inblick av vad de behöver för att kunna utveckla sina företag.

Det startas många små företag i reklam-, media- och kommunikationsbranschen i Örebro, och det finns många duktiga kreatörer i näringslivet. Jag tror att vi kan uppmärksamma och lära oss ännu mer av de här entreprenörerna. Hur lätt har de att hitta medarbetare med rätt kompetens och erfarenhet? Vad kan kommunen göra för att bidra till att de här företagens utvecklingsmiljöer är så goda som möjligt? Hur ser deras marknad ut? Var finns deras kunder, och vilka är deras behov? Är tacksam för det öppna samtal vi förde kring frågeställningar som dessa. Det gav mig viktiga inblickar.

FWR_6289
Uffe Wickberg, Lebowski

Uffe och David berättade om Lebowskis utveckling och hur de vill jobba, och jag kände igen mig i mitt eget förhållningssätt till det jag gör.  Både i mitt liv som hållbarhetskonsult och egenföretagare, men också som politiker. Det handlar så mycket om att göra DEN grejen. Idéerna vi brinner för och vill se bli verklighet. Jag fick också med mig några av deras perspektiv på hur Örebro kommun kommunicerar och agerar, både i politiken och den förvaltande verksamheten.

FWR_6286
David Zika, Lebowski

Vi hade också ett spännande samtal om Örebro. Vad är egentligen Örebro? Extra kul att diskutera med Lebowski som var delaktig som byrå i arbetet med Örebros varumärke. Som politiker är det en fråga jag ställer mig ofta. Vad är Örebro? Eller kanske ännu oftare – vad vill vi att ska Örebro vara? Att prata om det med människor som tänker klokt kring vad som krävs för att berätta om en produkt eller en plats är alltid intressant. Just idag var det väldigt givande.

FWR_6284

Både Niclas och jag kommer att fortsätta göra sådana här besök. För det är inte så ofta vi får tillfälle att möta den här typen av företag i de näringslivsnätverk som vi möter i våra roller som kommunpolitiker. Det är synd, eftersom vi vet att mycket av Örebros framtid och hållbara utveckling ligger i småföretag och hos entreprenörer som Uffe och David. I företag som Lebowski och branscher som handlar om tjänster. Alla vi som är en del av det politiska samtalet om näringslivsutvecklingen i Örebro behöver mer av den här typen av möten. Den stora omställningskraften i samhället finns redan hos företag och föreningar. Det blir uppenbart för mig varje gång jag får göra sådana här besök.

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet de gröna i Örebro

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

En död yta fylls av liv på Norr

FWR_6275

Under hela mitt liv har den där tomten bakom Karolinska skolan alltid varit något av en död yta. Sliten och full av parkerade bilar. Så det var intressant att besöka kvarteret Husaren idag och få en inblick i hur bygget av  Örebrobostäders nya huvudkontor, bostäder och butiker går. Jag och min kommunalrådskollega Niclas Persson träffade byggföretaget NA Bygg och deras ansvariga projektledare Daniel Åhlund som tillsammans med platschefen Robert Krohn berättade om projektet de lagt ned all sin tid på i två år. Vi gick runt på bygget och tittade på öppna kontorslandskap, yteffektiva smålägenheter och härliga radhus på taket.

De går inte att undgå att reflektera över läget när man besöker kvarteret Husaren. Människorna som kommer att bo och arbeta här hamnar mitt i en av centrala Örebros mest spännande delar. Här kommer det att hända mycket kommande år och Husaren kommer att bli en viktig del av den utvecklingen. Utsikten från radhuslägenheterna högst upp blir en av Örebros häftigaste, på många olika sätt.

FWR_6278

De gröna taken gör mig glad – vi behöver fler gröna tak i Örebro! Det handlar om att klimatanpassa våra byggnader och sedumtaken som finns i kvarteret Husaren skapar dessutom en fantastisk fin kontrast till den ganska strama danska arkitekturen som går i svart, vitt och grått.

På taket finns solpaneler som värmer vatten och solceller som producerar el. Sådana lösningar behöver vi också se på många fler fastigheter i Örebro, både gamla och nya.

FWR_6253

Jag gillar verkligen lösningen på det torg som blir mellan Karolinska skolan och Husaren. Och kanske allra mest den öppning i kvartershörnet som kommer att skapa ett öppet stråk från korsningen Fredsgatan/Slottsgatan vidare mot Karolinska och Svartån. Det är en av de viktigaste uppgifterna i stadsutvecklingen nu, att tillskapa ännu fler platser där människor rör sig, samlas och interagerar med varandra. Utan det ingen levande stad.

FWR_6242

Vi diskuterade även användandet av betong eller trä i byggen. I Husaren har stommen i fasaderna trä, men det har ändå gått åt 14 000 ton betong i det här bygget – en nästan ofattbar siffra! Tänk om hela kvarteret byggts med trästomme, vilket fantastiskt landmärke det kunde varit då.

FWR_6269

Jag tröttnar aldrig på att besöka byggarbetsplatser. Det ger mig en djupare förståelse för hur allt måste hänga ihop hela vägen från översiktsplanen ned till infästningarna i trapphusen. Att vara samhällsbyggnadspolitiker är så otroligt intressant. En av de bästa sakerna är att vara med och fatta beslut som gör att vi skapar en tätare och grönare stad där det blir lättare för människor att mötas och göra bra saker. Det känns som att kvarteret Husaren kommer att kunna bli ett bra exempel på just det. Vi har kommit långt nu från den ganska döda tomten som präglat den här platsen så länge.  Nu ser jag fram emot ett ännu mer levande, spännande Norrcity!

/Sara Richert, kommunalråd och ledamot i Programnämnd Samhällsbyggnad

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Idag tog vi ett viktigt steg mot ökat svenskt träbyggande

FWR_5968

Vissa dagar känns det mer än andra att man faktiskt gör skillnad för en hållbar framtid. Som idag, när Miljöpartiets kongress biföll ett förslag från Örebro om en nationell strategi för ökat träbyggande.

Att bygga mer i trä istället för betong är en av de åtgärder som är allra viktigast för att minska det enorma klimatavtryck som byggsektorn har. Träet har många fördelar som byggmaterial. Först och främst så lagrar trästommarna in stora mängder kol under byggnadens livstid, istället för att orsaka koldioxidutsläpp som t ex betong gör. Träet ger också en bättre arbetsmiljö och mindre störningar i stadsmiljön under byggfasen. Det är också ett lätt byggmaterial som ger färre transporter och är lämpligt att använda för så kallade infillprojekt och påbyggnader vid förtätning. Att ökat träbyggande dessutom kan bidra till en positiv näringslivsutveckling och  skapa fler nya arbetstillfällen är ju också väldigt positivt.

Därför tog jag i vintras initiativ till att skriva en motion till partikongressen om att Miljöpartiet ska driva på för en nationell satsning på industriellt träbyggande. Jag fick också med mig ett antal andra miljöpartister från bland annat Stockholm, Västerås och Karlstad. Motionen föreslog tre saker: att det ska tas fram en nationell träbyggnadsstrategi, att ett kunskapscentrum för industriellt träbygg ska bildas, och att plan- och bygglagen ska omfatta krav på livscykelanalyser vid större byggprojekt.

Jag har under ett par år engagerat mig ganska djupt kring träbyggande – haft många samtal och möten, gjort studieresor och drivit frågan lokalt i Örebro kommun. Så det kändes som ett stort och viktigt steg idag när kongressen beslutade att bifalla vårt förslag om en nationell träbyggnadsstrategi och även uppbyggnaden av ett kunskapscenter för träbyggnad. Kongressen antog också en proposition om tätare, grönare städer som bl a omfattade ökad användning av livscykelanalyser. Och med Miljöpartiet i regering har vi väldigt bra förutsättningar för att göra de här ambitionerna till reell politik!

Det är också otroligt glädjande att träffa så många andra miljöpartistiska kommunpolitiker på kongressen som vill vara med och bidra till ökat träbyggande ute i landet. Med en nationell strategi så kommer vi förbättra förutsättningarna att få med alla aktörer i hela värdekedjan i arbetet – från skogsindustrin ända ut till fastighetsförvaltare.

Jag ser fram emot att fortsätta att driva frågan om mer träbyggande både i Örebro och i hela landet. Allt det som vi människor bygger måste tillföra positiva värden för miljön och klimatet. Ökat träbyggande är en viktig pusselbit på väg mot framtidens täta, hållbara städer!

/Sara Richert, kommunalråd
Miljöpartiet Örebro

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Peppade örebroare åker på MP-kongress i Karlstad

11536513_1143996658959694_8687779403279507202_o
Sara Richert och Niclas Persson efter kongressavslutningen 2015, då Miljöpartiets kongress hölls i Örebro.

Våra ombud är väl förberedda och laddade, liksom vi andra som åker från MP Örebro till partikongressen i Karlstad. Det här veckoslutet kommer att fyllas av goda samtal mellan oss och massor av gröna politiker från olika delar av landet och världen. Den här tiden på året är alltid inspirerande, och så även i år även om många tror att vi är trötta efter vintern och våren. Kongressen är en fantastisk mötesplats där vi får möjlighet att utveckla grön politik och viktiga idéer för framtiden tillsammans med andra miljöpartister, inte minst från kommuner vi kan lära oss mycket av.

Sara Richert och Niclas Persson, kommunalråd och lokala språkrör för Miljöpartiet i Örebro ser fram emot att träffa olika människor från andra kommuner i Sverige och diskutera gemensamma utvecklingsfrågor. Inte minst ser Sara och Niclas fram emot att diskutera de motioner de varit med och skrivit och ser fram emot kloka beslut av kongressombuden.

Sara Richert har tillsammans med andra skrivit en motion om en nationell satsning på industriellt träbyggande som kommer att behandlas på kongressen. I motionen föreslås att Miljöpartiet verkar för att en nationell träbyggnadsstrategi antas för att främja industriellt träbyggande och partistyrelsen föreslår kongressen att bifalla förslaget.

I ett pressmeddelande säger Sara:

Vi behöver ett nytänk när det gäller både material och metoder för byggande. Träbyggande ger stora klimat- och miljövinster jämfört med andra byggmaterial, så jag är nöjd med att partistyrelsen föreslår att kongressen går på vår linje. Jag driver samma fråga lokalt för att öka träbyggandet i vår kommun.

Niclas Persson har tillsammans med andra skrivit en motion om att Sverige bör genomföra en flyktingamnesti som kommer att behandlas på kongressen. Syftet med motionen är Miljöpartiet i riksdag och regering ska verka för en ny flyktingamnesti i syfte att kraftigt minska jakten på papperslösa och antalet tvångsutvisningar. Den nya flyktingamnestin föreslås i första hand omfatta barnfamiljer samt unga vuxna som kommit hit som ensamkommande flyktingbarn.

Niclas ser fram emot att diskutera flyktingamnestin på kongressen:

Jag är väldigt inspirerad inför kongressen och debatten om flyktingamnestin, säger Niclas Persson (MP), kommunalråd i Örebro. Nu finns ett stort behov av att lägga energi och resurser på att inkludera fler människor i vårt samhälle och därför vore det rimligaste att genomföra en flyktingamnesti just nu när mottagandet är som mest utmanande. Resurserna som krävs för att jaga, förvara och tvångsutvisa alla människor som idag lever som papperslösa i landet behövs till samhällsbygget och utbyggnad av välfärden.

Från MP Örebro kommer ett antal medlemmar och förtroendevalda att delta som ombud och ersättare. Dessutom deltar rådhuskansliets kanslichef Kukkamariia Valtola Sjöberg och den politiska sekreteraren Fredrik Welander som observatörer på kongressen. Kukkamariia kommer bland annat att leda ett seminarium om representation, jämställdhet och mångfald i egenskap av sammankallande i Miljöpartiets jämställhets- och mångfaldskommitté.

Du kommer med all säkerhet kunna följa delar av kongressen via media, men vi lovar också att uppdatera om det vi gör på kongressen via våra konton på Facebook, twitter och Instagram.

Det kommer att bli en spännande och inspirerande kongress.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Ett samtal om kulturen

Under tisdagskvällen kunde en vara med på ett spännande samtal om kulturen på ett fullsatt Kafe Kulör. En panel fick börja röra lite i frågorna om vilka slags satsningar som kulturen behöver i Örebro. Det var en väldigt givande kväll tycker jag och med hem fick jag lite nya perspektiv kring aktuella frågor som bygget av kulturkvarteret.

IMG_20160419_183015

Det blev en diskussion om huruvida kultur främst ska konsumeras eller om målet är att människor ska utöva kultur. Helt enkelt, ska vi örebroare främst vara åskådare eller ska vi vara medskapare och delaktiga i att skapa. Själv tycker jag vi har för mycket av just åskådarkultur och skulle vilja se mer deltagarkultur. För jag tror det blir fler meningsfulla möten om vi gör saker tillsammans än om vi bara tittar på saker tillsammans.

Många nämnde just det under kvällen, att kulturen är ett viktigt kit i vår stad och i vårt samhälle. Att det skapar sammanhang och meningsfullhet för människor. Det är kulturen som får samhället att fungera så väl som det gör, trots alla brister som finns. Jag brukar alltid tänka på när en forskare berättade för mig att vi i Sverige saknar förståelse helt för hur segregerade våra städer är. I ett jämförande perspektiv internationellt har vi mer segregerade storstäder än ex Los Angeles i USA. För mig skapar det en förståelse för kulturens roll och styrka. Frågan borde alltså inte vara varför våra segregerade områden fungerar så dåligt som de gör, utan de fungerar förvånansvärt bra. Frågan borde vara; varför fungerar våra utsatta bostadsområden så bra som de gör? Svaret blir då att vi kan tacka kultursatsningar och kulturarbetare för det.

Att Örebro är en delad stad var något som samtalet återkom till en hel del. Riskerna med att centralisera kulturen genom exempelvis ett stort kulturkvarter nämndes. En paneldeltagare pekade ut att människor beroende på socioekonomi har olika stora trygghetsavstånd som begränsar hur rörliga de är utifrån bekvämlighet. Helt enkelt att människor i utsatta områden rör sig betydligt kortare avstånd för att nyttja exempelvis ett bibliotek. Är det för långt bort saknar de känsla av ägandeskap och känner sig inte trygga och bekväma med att göra ett besök. Människor med högre inkomst har ett större trygghetsavstånd vilket betyder att de kan tänka sig att röra sig för att ta del av kultur. De känner alltså ett större ägandeskap över staden och det som erbjuds alla örebroare. Detta faktum gör att vi behöver ha ett levande samtal om trösklar och ägandeskap inom kulturpolitiken. Det finns självklart fördelar med att samla verksamhet, men det är viktigt att det finns en infrastruktur inom kulturen som gör att vi fångar upp människor som har ett stort behov av kultur och att de då slussas vidare (ofta in mot stan) för att delta och ta del av det som sker på andra ställen än där de bor. Ett väldigt konkret förslag som någon lyfte var att se till så det går bussar till kulturarrangemang i och utanför staden, så det blir lättillgängligt för fler.

Som sagt snuddade vi vid frågan om kulturkvarteret. Förslaget innebär en ganska stor satsning på 500 miljoner och en ökad kostnad på 25 miljoner varje år, så det var fint att höra panelens reflektioner. Alla var överens om att det är välkommet med en satsning på kulturen och att det finns mycket gott som kommer av att få verksamheter att samverka. Det är spännande saker om en blandar konsthanteverk, med teknik, med musik osv. Men det främsta behovet som jag hörde beskrivas var bristen på billiga lokaler som kan bli ateljeer eller replokaler. Det lyftes från panelen att i de städer där det idag bubblar i världen finns en sak gemensamt, just tillgången på billiga lokaler. Kulturen är ofta något som sköter sig själv och det viktigaste är infrastrukturen.

I Örebro kan vi se att det blivit ett uppsving av spelningar som arrangeras på stan av privata arrangörer. Det är oerhört positivt, men det behöver bli lättare att skaffa tillstånden och föra dialog för att hitta lösningar som möjliggör fler arrangemang. Samtidigt som det är viktigt att inte glömma bort den kommersiella kulturen känns det viktigt att påpeka att vi i city saknar icke-kommersiella ytor. Vi saknar klassiska allmänningar där människor kan vara utan prestation, utan att behöva betala inträde eller köpa fika. Platser där en kan umgås eller bara vara. Många umgås idag på stan genom att shoppa eller besöka caféer, men det är inte tillgängligt för alla. Det finns människor som inte har råd att fika varje dag i syfte att träffa vänner. Det måste finnas fler attraktiva mötesplatser som är till för alla. Biblioteken är en av dessa platser idag, men kanske behövs det något mer.

Panelen fick en fråga från publiken kring mångfald inom kulturen och bland de som jobbar med kultur i det offentliga. Svaret blev att det är ganska skralt idag. Det får mig att tänka på hur viktig kulturen är just för att fördela makt mer rättvist i samhället. Vi skulle behöva använda kulturen för att skapa delaktighet och sprida en känsla av ägandeskap. Det är därför jag tycker en satsning på ett Folkets hus i Vivalla är bra. Det behövs platser där människor kan mötas och organisera sig, framförallt unga. Det behövs platser där människor tillåts vara radikala och får vara i opposition till makten. Och att få vara kritiska utan att risker att förlora stöd från det offentliga. Då behövs föreningar som Folkets hus som kan vara en mellanhand, som kan vara neutral mellan makt och de som upplever sig som opposition.

13062176_10153373327955672_4125298716029303760_n

Slutsatsen av detta långa samtal tycker jag är att vi behöver prata mer om vilken slags stad vi vill vara. Hur vi vill utveckla Örebro och hur vi kan använda kulturen som ett verktyg. Det viktiga är inte att göra en stor satsning på flera miljoner, utan det viktiga är samtalet och hela resan till att en satsning görs. Problemet idag är att alldeles för få är med i samtalet om vad vi vill bli för slags stad, vad vi vill få ut av en satsning på kulturen eller ens känner ägandeskap nog så att de kan tänka sig besöka ett nytt kulturkvarter.

Personligen tror jag vår stad har mycket att vinna på att bli en kreativ och skapande stad. Det är därför jag tror så mycket på ett makerspace och platser där människor får vara med och skapa och testa sig fram. Vi har exempelvis många it-företag och entreprenörer i stan som gör många spännande saker. Det märks att de bryr sig vilken slags stad Örebro ska vara då de arrangerar saker som kids-hack (programmeringsstuga för barn och unga). Sådana initiativ och KomTek (kommunala teknikskolan) tror jag är viktigt för att fler tjejer tidigt ska få växa ett intresse för programmering och teknik. Om vi även blandar in satsningar för konstnärligt skapande är det svårt att veta exakt vad det kommer bli. Mer än spännande. Tänk vad det skulle kunna betyda för världen om vi som stad var delaktiga i att öka antalet tjejer som blir programmerare, spelutvecklare eller ingenjörer och uppfinnare. Då tror jag vi skulle göra avtryck på riktigt.

/Niclas Persson, kommunalråd och ersättare i Kulturnämnden

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Rocka inte bara sockorna – gör något mer

Idag är det Internationella Downs syndrom-dagen.
Vet du varför vi firar den dagen just idag?
Jo, för att en person som har Downs syndrom har 3 stycken kromosomer av nummer 21.

Jag uppmärksammar dagen som många andra genom att ”rocka sockorna” det vill säga ha olika strumpor på mig för att visa att jag gillar olika.  Men innerst inne firar jag dagen för en person som jag älskade väldigt mycket- min farbror Pentti.

Han lärde mig att olika är lika. Att en person som ser annorlunda ut eller har något som heter Downs syndrom är lika vanlig och ovanlig som alla andra. Han var en känslig och fin person som tyckte om när alla var sams och det var en lugn stämning men han ogillade extremt mycket när vi som hälsat på honom åkte hem. Då ville han inte säga hejdå.

Jag minns när han blev sjuk. Han var i 40- års åldern, precis som jag är nu.  Jag kommer aldrig glömma när läkaren sade att hen inte tänkte behandla min farbror för hans sjukdom för ”sådana som han lever ändå inte så länge.” Kort efter det dog Pentti utan att ha fått den vård som kanske kunnat rädda hans liv. Han dog för att hans liv inte fick vara lika mycket värt som andras.

En stor orsak till att en av mina hjärtefrågor är att jobba för lika rättigheter för alla är min farbror. Han ville ha vänskap. Han ville känna sig trygg och älskad. Pentti fick det från sina nära och kära men när samhället diskriminerar människor med olikheter, syndrom, sjukdomar, på grund av ursprung, kön eller andra grunder berättar vi för personer att ”du är inte lika mycket värd. Den här världen är inte till för dig.” Jag kommer alltid kämpa för allas lika rättigheter för det är jag skyldig Pentti och alla andra vars rättigheter motarbetas.
Därför rockar jag inte bara sockorna.

Kukkamariia Valtola Sjöberg
Politisk sekreterare

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather