Rösträttsåldern bör sänkas till 16år

I dagarna har Örebro kommun svarat på Demokratiutredningens betänkande, där ett förslag bland många var att sänka rösträttsåldern i kommunvalen till 16. Förslaget innebar att kommuner kan ansöka hos regeringen att under två val sänka rösträttsåldern. Deltagandet skulle alltså vara frivilligt och regeringen skulle i slutändan godkänna ansökningarna. Dessvärre valde många partier i Örebro att rösta för att inte rekommendera detta.

Det olyckliga i det hela är inte att Örebro svarat att det vore ointressant för Örebros del att delta i det frivilliga försöket, utan att kommunen genom sitt svar därmed inte heller vill att någon annan kommun ska tillåtas ansöka hos regeringen om att genomföra ett försök med sänkt rösträttsålder.

Tillsammans med Lennart Bondeson från Kristdemokraterna fick jag en chans att djupdyka i argumenten för (och han emot) när vi debatterade hos Sveriges radio igår. Jag tänkte ändå passa på att utveckla argumenten för förslaget här nedan.

Syftet enligt demokratiutredningen med sänkt rösträttsålder är att öka valdeltagandet, påverkan på antalet unga som väljs till förtroendeuppdrag samt att få andra demokratieffekter.

Unga är nämligen den mest underrepresenterade gruppen i kommuner. Unga beräknas vara underrepresenterade i politiken med 12 procentenheter.  Vi vet även att många unga förtroendevalda lämnar sina uppdrag efter några år på grund av studier eller flytt. Helt enkelt väljs färre unga in och fler unga slutar än övriga grupper.

Vill vi titta mer på den internationella erfarenheter som finns av att sänka rösträttsåldern finns många exempel. Österrike har sänkt lägsta åldern för att rösta i samtliga val. I Tyskland har gränsen sänkts i lokalvalen i 6 delstater. Schweiz och Malta har sänkt i lokalvalen och Skottland har sänkt i både lokalval och val till det skotska parlamentet. Den bästa jämförelsen fås dock om en går till Norge.

Norge genomförde ett försök med sänkt rösträttsålder i lokalvalet i 20 kommuner. Regeringen utsåg kommunerna utifrån att de bildade ett tvärsnitt av landets kommuner. Helt enkelt några var små, några mellanstora och några var stora kommuner. Erfarenheten i Norge pekar på att valdeltagandet ökade till 58% bland förstagångsväljare jämfört med 46% i kommuner som inte genomförde försöksverksamheten.

Mycket talar alltså för att fler skulle gå och rösta om de fick rösta tidigare. Europarådet har i en resolution rekommenderat harmonisering lägsta rösträttsålder till 16 år i Europa. Bland annat bygger rekommendationen på att det finns ett samband med att ju tidigare en röstar efter demokratiundervisningen i skolan, desto större är chansen att en röstar resten av livet.

Demokratiutredningen pekar på att vår representativa demokrati står inför utmaningar. För att stärka demokratin behöver den med jämna mellanrum vitaliseras.  Här skulle jag vilja lyfta faktumet att Svenska Kyrkan sänkt rösträttsåldern till 16 år i kyrkovalet. Argumentet inom kyrkan löd ”det är angeläget för kyrkans framtid att ta till vara på ungas engagemang”. Det konstaterades även att medelåldern på beslutsfattande positioner var hög och att unga har svårt att göra sin röst hörd. Tanken går osökt till landets kommuner där situationen ser precis lika ut.

Trots de utmaningar som finns med politikerförakt som växer och att många unga känner att de har lite att säga till om verkar det finnas gott om kommunpolitiker som inte fått upp ögonen för att det behövs åtgärder. Det bör vara angeläget även för den lokala demokratin att ungas engagemang tas till vara.

Avslutningsvis vill jag beröra ett vanligt motargument om att rösträttsåldern bör följa myndighetsåldern. Om en läser noga har demokratiutredningen tagit hänsyn till detta. Det föreslås inte en sänkning av rösträttsåldern vid val till riksdagen som stiftar lagar och tar beslut som rör hela landet med hänsyn till att 16 och 17åringar är omyndiga och det inte anses lämpligt. Däremot föreslås en sänkning i val till kommunen som tar beslut som i stor utsträckning påverkar den enskilde. Helt enkelt hanterar frågor som direkt rör ungas vardag och livsmiljö. Utredningens resonemang är att det inte är lika känsliga frågor som lagstiftning, men samtidigt väldigt viktiga frågor för de unga.

Dessutom finns en rad exempel där myndighetsålder samt rättigheter och skyldigheter skiljer sig. Vid 15år blir en straffmyndig. Vid 16 år upphör skolplikt och en får rätt att förvalta egna pengar samt starta företag. bara för att nämna några exempel.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather