Etikettarkiv: Riksgymnasiet

Beskedet om Risbergska

Risb
Att gymnasiet ska flytta ut ur Risbergska är inget lätt beslut. Det har varit tufft för miljöpartiet att landa vid den gemensamma slutsatsen i det parlamentariska arbetet. Vi har besökt skolan för att prata med lärare och elever, vi har vridit och vänt på stenar för att hitta sätt att hålla skolan öppen.

Bakgrunden till ställningstagandet är att skolpolitiken de senaste åren har varit hattig. Kortsiktiga beslut som har tagits och springer nu ikapp oss och avkräver fler svar av politiken. Miljöpartiet har under längre tid verkat för en lokal skolkommission för att samla partier och andra aktörer i skolan för att skapa en långsiktig skolpolitik. Där har vi inte kommit i mål. Istället har en parlamentarisk grupp satts ihop där alla partier i fullmäktige deltagit. För oss har detta varit ett steg i rätt riktning, för att skapa en genomtänkt och mer långsiktig skola i Örebro.

Miljöpartiet har aldrig varit rädd för en lite mindre gymnasieskola. Det tror vi faktiskt skulle kunna vara något bra, vi ser exempelvis många friskolor som oftast är mindre än de kommunala skolorna. Tankarna om mindre skolor är också vad vi förespråkat både när nedläggning av Rudbeck var på tapeten och när nedläggningen av WUC lades fram för några år sedan. Men när det kommer till Risbergska så är förutsättningarna dåliga för att få ihop en bra utbildning med den ekonomi som finns och de program som är kvar. Skolan domineras idag av samhällsprogrammet som är ett av de gymnasieprogram med lägst elevpeng. Dvs det program som är svårast att bygga en hållbar ekonomi på en skola med.

Att hålla liv i Risbergska skulle kräva aktiva handlingar där program skulle behöva flyttas från andra skolor. Då uppstår nya hål i dessa verksamheter. För det är så att gymnasieskolan har för mycket lokaler. Det stämmer att elevkullarna ökar de närmsta åren. 300 fler går i gymnasiet fram till 2020 och det blir 800 totalt fram till 2023. Men Risbergska skolan är dimensionerad för 1400 elever och efter sommaren erbjuder skolan undervisning till 350. Slutsatsen är den att Risbergska aldrig kommer att fyllas helt med elever igen. Frågan är då om det är värt att sätta hela gymnasieorganisationen i gungning, skapa nya hål, för att hålla Risbergska öppet.

För att det ska vara möjligt så behövs en plan för hur skolan ska drivas med ett mindre antal elever, vilka program som ska erbjudas och hur pengarna ska räcka. Det är svar som vi i Miljöpartiet idag inte har, även om vi försökt.

Som sagt, i sig är mindre skolor inget problem utifrån pedagogiskt perspektiv utan det faller ofta på ekonomi. Det saknas idag intraprenader inom gymnasieskolan och vi i Miljöpartiet inspireras mycket av Rösjöskolan i Sollentuna som är en självstyrande enhet och som har en lokal skolstyrelse av lärare och föräldrar. Kanske är det så att verksamheten skulle kunna gå över till att bli en intraprenad, en självstyrande enhet, och få lite mer frihetsgrader. Men det förutsätter att verksamheten, dvs lärare och elever, kan visa upp en plan för hur skolan ska kunna drivas vidare och där ekonomin går ihop. Om en sådan plan och en ansökan om att starta en intraprenad så är vi beredda på att sitta ned och titta på detta.  Vi har som sagt verkligen försökt att hitta alternativ, vänt på stenar men har alltså inte lyckats hitta ett hållbart alternativ.

Riksgymnasiets framtid
Det är för många, särskilt eleverna på RGD och RGH ett tufft besked som har lämnats. Det är många som är oroliga för den trygghet som skolan har inneburit när de lämnat familjen och flyttat från olika delar av Sverige för att studera här i Örebro. Men det är viktigt att komma ihåg att detta inte är en nedläggning av RGD/RGH utan att utbildningen kommer flytta på sig men finnas kvar i Örebro.

Det finns en oro inom dövrörelsen och även bland organisationer som representerar personer med hörselnedsättningar att riksgymnasiet inte kommer kunna erbjuda alla program och en likvärdig utbildning  med samma valmöjligheter som ”hörande” elever. Här har kommunen mycket att arbeta med för att en flytt ska bli bra och säkerställa att eleverna på riksgymnasiet kan läsa de program och inriktningar de vill. Men redan idag finns det problem och hot som är mycket större. Möjligheterna att läsa Natur och Estet är redan idag begränsade, och detta behöver vi se över. Snart kommer även regeringen landa i beslut om nytt uppdrag till Örebro kommun om riksgymnasiets framtid. Det ligger förändringar i luften, om att det ska bli ett riksgymnasium för språkstörda och ett riksgymnasium för tvåspråkighet. Redan idag går fler och fler integrerat i hemkommunen och elevantalet sjunker på RGD/RGH vilket påverkar möjligheterna att starta klasser och vissa inriktningar. Ett nytt uppdrag från regeringen kan vara jättedåligt för riksgymnasiet, men även väldig bra beroende på hur det landar.

Från Miljöpartiets sida är det viktigt att flytten av RGD/RGH nu blir bra och att skolans behov prioriteras. Men det är inte bara detaljer som hörselteknik och andra anpassningar som ska beaktas utan det ska även finnas en utvecklingspotential för när det nya uppdraget kommer. Vi vill att Örebro ska fortsätta vara en nationell utbildningsort för både döva och hörselskadade och ta sitt ansvar som Europas teckenspråkiga huvudstad.  För att stärka riksgymnasiet behöver kommunen tillsammans med dövrörelsen och andra aktörer hjälpas åt för att denna flytt ska bli bra, men även att ligga på regeringens utredare för att beslut om nytt uppdrag blir så fördelaktigt som möjligt för Örebro. För vi vet att en integrerad skolgång i hemkommunen inte kan jämföras med att plugga i Örebro där resurser och kompetens samlas.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather